Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Trofégrupperna i Gamla Stan i Stockholm

Bilden ovan finns i 6 varianter. För att se alla drar du bara med musen eller fingret till vänster eller höger på bilden.

OBS: Vill du ha bilden i lågupplöst format utan kostnad hör du av dig via vår kontaktsida så skickar vi gärna bilden du ser (utan Copyright texterna). Vi vill dock att du anger www.stockholmgamlastan.se som källa när du publicerar den på Internet. Alla bilderna finns även i högupplöst format (TIF) att köpa för en billig peng, hör av dig via vår kontaktsida så berättar vi mer.

 

Information om Trofégrupperna

Årtal: 1735
Konstnär: Antoine Bellette
Gjutare: Gerhard Meyer d.y.
Material: Zink överdragen med koppar
Lat: 59.326349  Long: 18.072252

 

Om konstverket

Skulpturerna "Trofégrupperna" står högst upp på den stora triumfbågen som utgör den centrala delen av den södra fasaden på det Kungliga slottet. I Stockholms historia har det funnits 3 triumfbågar, alla i papper och trä som självfallet ganska snart förstörts av väder och vind. När Nicodemus Tessin d.y. ritade det nya slottet ritade han in en triumfbåge som skulle klara tidens slitage av väder och vind. Ja, en riktig triumfbåge blev det inte utan en arkitektonisk skapelse i den centrala delen av det Kungliga slottet södra fasad.

Triumfbågen

På bilden ovan visar vi själva triumfbågen på den södra fasaden, den består av 6 kolonner med korintisk ordning som vardera är krönt med en lejonmask och under det står en skulptur ur trofégrupperna. På de stora bilderna har vi numrerat dem från 1-6 och nr 1 står längst i väster (till vänster om du står framför den södra fasaden som t.ex. den lilla bilden ovan visar) och nr 6 längst i öster.

Det är denna triumfbåge i den södra fasaden som är orsaken till att skulpturerna står där och att det är just troféer . En triumfbåge är ju oftast en hyllning till en militär seger och en trofé är det byte man tar av den förlorande parten och vill visa upp.

Ursprungligen så var det tänkt att konstnären Jacques Foucquet skulle gjort dessa konstverk, han gjorde 6 modeller i vax som finns bevarade. De liknar de skulpturer som står där idag men ansågs inte tillräckligt rokokomässiga och blev därför aldrig gjutna i full skala.

Det blev istället konstnären Antoine Bellete som fick uppdraget som gjorde modellerna åren 1732-1738. Skulpturerna är gjorda i zink överdragen med koppar och består av rustningar, vapen, fanor, hjälmar som är samlade runt ett stående spjut. De symboliserar rustningar, vapen, fanor mm som erövrade efter ett fältslag, krigstroféer. Storleken på skulpturerna är ca 3,1 meter höga och 1,5 meter breda.

 

Om Antoine Bellette

Antoine Bellette var en fransk bildhuggare som arbetade på utsmyckningen av det Kungliga slottet åren 1732-1738. Han tillhörde den 2:a vågen av franska konstnärer som rekryterades av Carl Hårleman att arbeta på slottets utsmyckningar. Han anlände år 1732 tillsammans med Michael de Livre, Pierre-Rene David, Paris-Nicolas Leger, Charles Rustre och Nicolas Varin, de fyra sistnämnda var gesäller.

Vi känner inte till något om var han föddes, växte upp eller utbildades. Vi känner inte heller till något om hans vidare öden efter år 1738 då han återvände till Frankrike. Kanske hade han en anknytning till den lilla orten Bellet i Provence? Vi vet dock lite om hans tid i Stockholm.

Bellette (kanske även stavades Belette) var en figurskulptör, d.v.s. kan skulpterade figurer av olika storlek och format. Hans idag mest kända verk är de s.k. Trofegrupperna som syns nästan högst upp på den centrala delen (den s.k. triumfbågen) på den södra längan av det Kungliga slottet. De stor klara år 1736. Han arbetade inte ensam utan hade en grupp av 5 gesäller som arbetade under honom, dessa var Lambert de Quinze, Igneau Blatton, Louis Rolland, Raymond de Merle och Borune. Vi kan därför anta att alla dessa varit med om att arbeta fram de konstverk som Bellette idag anses ha gjort.

Bellette var inte nöjd med sin vistelse i Stockholm och på våren 1732, på hösten 1732 och i juni 1735 ansöker han om att få lämna Stockholm och återvända till Frankrike. Vid samtliga tillfällen blir han dock övertalad av Hårelman att stanna kvar.

Bellette ansågs av Hårleman ha stor skicklighet och han har gjort en rad andra konstverk, främst utomhus, på det Kungliga slottet. De främsta är drakarna- och de bevingade lejonen på den västra och östra fasaden, lejonmaskerna ovanför Trofegrupperna på den södra fasaden, taklister, fönstergavlar mm. Alla hans konstverk är gjorda i Rokoko vilket står lite i kontrast till slottets yttre som till största delen är gjort i Barock.

Bellette var bosatt i staden under åren 1732-1738 och var en flitig gäst på stadens krogar och värdshus. Han ansågs vara ganska besvärlig, svår att komma överens om, lite stridlysen och mycket intresserad av kvinnor. Det senare gjorde att han ofta råkade i gräll och fick andra problem.

Bellette återvände till Frankrike år 1732.

 

Om Gerhard Meyer d.y.

Gerhard Meyer d.y. föddes i Stockholm den 1:a augusti år 1704 son till styckgjutaren Gerhard Meyer d.ä. och Catharina Kammecker. Hans far ägde och drev Meyerska styckgjuteriet.

Meyerska styckgjuteriet (ett klockgjuteri) grundades år 1641 när Gerhard Meyers farfarsfar, Gerdt Meyer, fick fullmakt som styckgjutare. Gerdt Meyer hade kommit till Stockholm redan på 1630-talet för att arbeta som styckgjutare efter inbjudan av Svenska kronan. Han grundade det Meyerska styckgjuteriet vid Beridarebanan vid nuvarande Hötorget och gjöt där klockor till många Svenska kyrkor. Senare skulle en huvudverksamhet bli att gjuta kanoner till krigsmakten.

År 1724 tog Gerhard Meyer d.y. över styckgjuteriet och som under honom kom att få sin mest framgångsrika period. Det var nu man kom att gjuta en rad kända konstverk i Sverige. Några av de mest kända är kanske statyn av Gustav Vasa på Riddarhustorget, Trofegrupperna vid det Kungliga slottet, ryttarstatyn av Gustav II Adolf på Gustav Adolfs torg m.fl.

Gerhard Meyer d.y. ägde det Sparreska palatset på Fredsgatan i Stockholm och skänkte det till Konstakademien år 1775.



Test