Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

S:t Göran och Draken i Gamla Stan i Stockholm

Bild pÄ S:t Göran och Draken


Information om S:t Göran och Draken

Årtal: 1912
KonstnÀr: Berndt Notke
Gjutare: Otto Meyer
Material: Brons och granit
Lat: 59.325117  Long: 18.07369

 

Om konstverket

S:t Göran och Draken Àr Sveriges kanske mest kÀnda konstverk. Det skapades i slutet av 1400-talet för att manifestera den svenska riksförestÄndaren Sten Sture d.À. (den Àldres) seger över den danska unionskonungen Kung Kristian I i slaget vid Brunkeberg Är 1471. Originalet i trÀ stÄr inne i Storkyrkan och invigdes Är 1489 medan det som stÄr pÄ Köpmantorget Àr en kopia i brons och granit som invigdes Är 1912. HÀr skall vi berÀtta konstverkets historia och bakgrund.

Bakgrund1

Sankt Göran har sin bakgrund lÄngt före Sverige blev ett kristet land, redan pÄ antiken finns det hjÀltar som segrar över drakar som t.ex. Horus i det gamla Egypten, Marduk i Babylon, den grekiska guden Apollon och sjÀlva Gud som besegrar ormen Levitan.

Draken har sin Àldsta koppling till ormen frÄn Bibelns berÀttelse om Eden dÀr han lurade Eva och Adam att Àta Àpplet och dÀrmed fick status som det stora hotet mot mÀnskligheten. Det Àr denna orm, Àven gestaltad som en drake, som mÄste besegras.

Helgonet S:t Göran1

De Àldsta dokumenten om helgonet Sankt Göran berÀttar om Kappadokien i Mindre Asien pÄ 300-talet dÀrifrÄn helgonet George kom och det var i staden Antioka som han dog martyrdöden. Fast han anses Àven ligga begravd i Georgekyrkan i Lydda-Diospolis sÄ helt eniga Àr inte historikerna. Denna tidiga grekiska helgonberÀttelse togs senare över av araber, turkar, Bysans och den Romerska katolska kyrkan. FrÄn den tiden kommer t.ex. den 23:e april som helgonets festdag och namnsdag för Göran, Jörgen, George, Georgina och Georgius.

Den Àldsta bilden av S:t Göran dÀr han dödar draken Äterfinns pÄ ett mynt frÄn 500-talet utgivet i Smyrna. Det var denna bild, som i samband med det första korstÄget Är 1099, togs över av den katolska kyrkan. Det var ocksÄ dÄ som han började avbildas sittande till hÀst dÄ han ansÄgs ha varit en officer. Den Àldsta monumentala bilden i VÀsteuropa av S:t Göran Äterfinns som relief över huvudportalen till domen i Ferrara och Àr frÄn Är 1135, konstnÀren var mÀster Nicolaus.

S:t Göran och Sverige1

Helgonet S:t Göran som dödar draken kom till Sverige Är 1198 nÀr det i kalendariet i Vallentuna kyrka stÄr att den 23:e april Àr George Martyrens dag. PÄ 1100-talet Äterfinns han i bilder frÄn Gotland och senare införs S:t Göranskulten av Karl Knutsson Bonde pÄ 1430-talet. Det Àr ocksÄ frÄn Karl Knutsson tid som vi kan hÀrleda konstverket som idag stÄr inne i Storkyrkan och pÄ Köpmanbrinken.

Karl Knutsson stred mot Danskarna under mĂ„nga Ă„r och han blev bl.a. utsedd till Rikets Marsk av Erik av Pommern Ă„r 1435. Inför en strid Ă„r 1438 kallade han sjĂ€lv pĂ„ hjĂ€lp av Sancte Örjan och i striden mot Danskarna i SkĂ„ne Ă„r 1452 stred han under ett banner med Sankt Görans bild pĂ„. Det var ocksĂ„ under denna tid som de mĂ„nga Sankt Göransgillena bildades i de svenska stĂ€derna Stockholm (Ă„r 1443), Uppsala (1460) och senare Ă€ven StrĂ€ngnĂ€s, VĂ€sterĂ„s och Visby.

NÀr Karl Knutsson dog Är 1470 utsÄg han sin systers son, Sten Gustavsson Sture, som sin eftertrÀdare. Sten Sture övertog inte bara stÀllningen som Sveriges riksförestÄndare utan Àven Sankt Göranskulten. Han kom att göra S:t Göran till den nationella symbolen för kampen mot unionen med Danmark och Norge.

Slaget vid Brunkeberg1

År 1471 bestĂ€mmer sig unionskungen Kristian I att en gĂ„ng för alla integrera hela Sverige in i unionen med Danmark och Norge (Kalmarunionen). Sverige hade dĂ„ under mĂ„nga Ă„r haft en sĂ€rstĂ€llning med ibland en egen kung och definitivt en splittrad hĂ„llning till unionen. Kristian I samlar en stor hĂ€r om ca 5 000 man och Ă„r 1471 den 18:e juli anlĂ€nder han till Stockholm som han börjar belĂ€gra. Han stöds av mĂ„nga svenska stormĂ€n som t.ex. Oxenstierna, Vasa och Eka.

Sten Sture hade ocksÄ samlat en hÀr som till storleken var dubbelt sÄ stor, ca 10 000 man, men sÀmre utrustad och trÀnad. PÄ hans sida stod ocksÄ en rad svenska stormÀn som t.ex. Tott, Trolle och Natt & Dag, Man skulle kunna sÀga att det kommande slaget var lika mycket en svenskt inbördeskrig som en kamp mellan svenskar och danskar.

Den 10:e oktober, uppe pÄ BrunkebergsÄsen norr om Stockholm, stod det stora slaget mellan Sten Sture och Kristian I. Det kom att sluta med en seger för Sten Sture dÀr Kristian I led ett stort nederlag och var tvungen att fly tillbaka till sina skepp och ÄtervÀnda till Köpenhamn.

Efter slaget kom Sverige att Ätnjuta en ca 30 Är lÄng fredsperiod, den lÀngsta pÄ 1400-talet med goda konjunkturer, uppsving i handel och bergsbruk. Direkt efter slaget var det viktigt att befÀsta segern. DÄ Sten Sture hade tagit över S:t Göranskulten frÄn Karl Knutsson valdes detta helgon till symbolen och en rad mÄlningar av bl.a. Albertus Pictor finns att se frÄn denna tid dÀr S:t Göran vinner över draken. Faktum Àr att drygt hÀlften av alla bevarade bilder av helgonet kommer frÄn denna tid.

S:t Göran och Draken i Storkyrkan1

I Storkyrkan vid tiden för slaget pÄ Brunkeberg fanns det s.k. Helgakorsaltaret som var tillÀgnat helgonet S:t Göran. DÀr skall enligt legenden Sten Sture tillsammans med sina nÀrmaste mÀn haft en mÀssa före slaget vid Brunkeberg. Det var dÀrför ocksÄ naturligt att det var till detta helgon man skulle tillÀgna segern.

Enligt Johannes Messenius (1579-1636) vĂ€nde sig Sten Sture till en bildsnidare frĂ„n Flandern för att utföra en stor skulptur förestĂ€llande S:t Göran och Draken som skulle placeras inne i Storkyrkan. Denna skulptur skulle föreviga Sten Stures stora seger pĂ„ Brunkeberg. Denna konstnĂ€r var enligt Johnny Roosval LĂŒbeckmĂ€staren Bernt Notke, det finns dock andra (t.ex. Verner von Heidenstam) som hĂ€vdar att det var nĂ„gon annan som gjort konstverket.

Notke hade varit i Sverige redan tidigare, Ă„r 1483, 1484, och Ă€ven senare. År 1488 pĂ„börjas dock arbetet med det stora konstverket som invigdes Ă„r 1489. Troligen var konstverket dĂ„ placerat i det östra koret som idag Ă€r rivet (revs Ă„r 1555 av Gustav Vasa).

Konstverket bestÄr av tvÄ huvuddelar, S:t Göran och Draken samt Prinsessan. De Àr bÄda gjorda i trÀ som Àr ihÄligt för att det inte skall spricka. En mindre kÀnd detalj Àr att Är 1490 anlÀnde det pÄvliga sÀndebudet Antonius Mast med reliker frÄn helgon som placerades inne i S:t Görans bröstkorg, en s.k. relikgömma. Dessa kom senare pÄ villovÀgar men Äterfördes Är 1954 till relikgömman dÀr de Àr Àn idag.

S:t Göran och Draken förestÀller sjÀlvfallet Sten Sture som riddaren. Det ser man bl.a. pÄ Sturevapnet pÄ hÀsten, hÀstens seldon har ocksÄ tre nÀckrosblad som var StureÀttens mÀrke. Prinsessan Àr sjÀlvfallet den som S:t Göran (Sten Sture) rÀddar frÄn Draken (Kung Kristian I) och hon representerar hÀr landet Sverige (enligt vissa staden Stockholm).

Under mÄnga Är efter slaget pÄ Brunkeberg tÄgade i procession Sten Sture, hans fru och mÄnga Stockholmare pÄ Ärsdagen, bÀrande relikerna i konstverket, frÄn Storkyrkan upp till BrunkebergsÄsen dÀr en mÀssa hölls.

Efter Sten Stures död Är 1503 fördes hans kvarlevor till Stockholm och placerades inne i sockeln till konstverket. Det förÀndrades av kung Kristian II (Kristian tyrann) i samband med Stockholms blodbad nÀr han lÀt föra bort kvarlevorna och förstöra dessa. Ett av hans mÄnga illdÄd.

S:t Göran och Draken pÄ Köpmantorget2

Den 10:e oktober Är 1912 avtÀcktes statyn av S:t Göran och Draken pÄ Köpmantorget, den Àr en kopia av statyn inne i Storkyrkan i alla detaljer utan nÄgra. Den har bl.a. ingen relikgömma.

Det var Hjalmar Wicander (1860-1939, svenskt industriman som bl.a. testamenterade Harpsund till Svenska staten) som skÀnkte de 50 000 kronor som behövdes för att projektet skulle kunna genomföras. Bildhuggaren Alfred Ohlsson gjorde en lermodell av gruppen som sedan utformades i gips och dÀrefter göts i brons pÄ Otto Meyers konstgjuteri. Sockeln ritades av Gustaf Lindgren (Hovintendent) och höggs sedan av stenhuggare i granit.

PÄ sockeln finns reliefer av Sten Sture och hand hustru Ingeborgs vapen tillsammans med Stockholms, Södermanland, Uppland, VÀstmanland och Dalarnas vapen. Runt sockeln stÄr det "S:t Görans visa eldade svenska mÀn i slaget pÄ Brunkeberg" och "S:t Görans bild hugfÀste minnet av den svenska segern".

En viktig detalj skiljer konstverket pÄ Köpmantorget frÄn originalet inne i Storkyrkan, S:t Göran bÀr hjÀlm. Detta gjorde han ursprungligen Àven i originalet men den försvann vid nÄgon av de mÄnga flyttarna inne i Storkyrkan.

Prinsessan avtĂ€cktes inte samtidigt som S:t Göran och Draken utan först den 30:e juli Ă„r 1913. Det Ă€r henne som S:t Göran slĂ„ss med Draken om, hon representerar landet Sverige (enligt vissa staden Stockholm). Även hon Ă€r gjord av Alfred Ohlsson pĂ„ samma sĂ€tt som S:t Göran och Draken. Hon Ă€r ocksĂ„ gjuten i brons hos Otto Meyer och Ă€ven hon stĂ„r pĂ„ en sockel av granit. Den nedre delen av skulpturen (Prinsessan) i brons utgörs av 4 scener ur S:t Görans sagan.

Terrassen och Brunnskaret2

LĂ€ngst i öster av Köpmantorget stĂ„r S:t Göran och Draken pĂ„ en terrass som byggdes för Ă€ndamĂ„let. Terrassen bestĂ„r av granitblock och fortsĂ€tter hela vĂ€gen ner till ÖsterlĂ„nggatan. Ibland sĂ€gs det felaktigt att Brunnskaret och de tre vattenutkasten Ă€r en del av skulpturen, sĂ„ Ă€r det inte. De Ă€r en del av terrassen men vĂ€l vĂ€rda att titta nĂ€rmare pĂ„ vilket bĂ€st görs frĂ„n ÖsterlĂ„nggatan.

Brunnskaret har en koppling till den gamla brunnen som en gÄng stod nÀstan lÀngst i vÀster pÄ det stora Fisketorget, dagens BrunnsgrÀnd har fÄtt sitt namn frÄn denna brunn. Den var vid denna tid en av mÄnga brunnar i Gamla Stan dÄ hela ön Àr en vattentÀkt (ön Stadsholmen Àr Àn idag en del av BrunkebergsÄsen och hela den Äsen Àr en vattentÀkt). Ibland pÄstÄs det att de tre vattenutkasten symboliserar Stockholms 3 strömmar, det Àr inte heller korrekt dÄ Stockholm aldrig har haft 3 strömmar utan endast 2, Norrström och Söderström, vilka fortfarande omger ön Stadsholmen.

 

Om Berndt Notke

Bernt Notke föddes sannolikt ca Är 1440 i Lassan i Pommern, son till Flandernfararen och redaren Michael Notke. Vid den hÀr tiden vistades Michael Notke mest i Tallin medan hans hustru, Gertraut Saffenberg (född i Visby) bevakade hans verksamhet i Lassan.

I Lassan fanns inte mycket för Bernt Notke utan han flyttade snart till Flandern dÀr han gick i skola, Flandern var vid den hÀr tiden norra Europas ledande konstcentrum. Han inspirerades av realismen hos de tidigare stora mÄlarna Robert Campin och bröderna van Eyck men Àven av samtida konstnÀrer som Rogier vad der Weyden och Dirc Bouts. Det var dessa tvÄ som bl.a. pÄverkat honom till kompositioner som i slutÀndan skulle mynna ut i skulpturgruppen S:t Göran och Draken i Stockholm.

PĂ„ 1460-talet etablerade sig Notke i LĂŒbeck och gifte sig, det finns dock inga uppgifter om hans hustru men han fick minst tvĂ„ döttrar, Anneke och en som troligen var mentalt handikappad. Under tiden i LĂŒbeck bodde Notke först i enklare bostĂ€der men kunde slutligen köpa ett stenhus vid den förnĂ€ma gatan Breite Strasse. Det vittnar om han framgĂ„ngar som konstnĂ€r.

Han reste flitigt i ÖstersjöomrĂ„det och kom flera gĂ„ngen till Stockholm, första gĂ„ngen var sannolikt Ă„r 1484. Han kom att utföra verk i flera olika stĂ€der med bl.a. ett altarskĂ„p i Helgeandekyrkan och tapetmĂ„lningen Dödsdans i Nikolaikyrkan, bĂ„da i Tallin. Han utförde ett stort skulpturverk i LĂŒbecks domkyrka kallat Triumfkrucifixgruppen som kanske Ă€r hans mest kĂ€nda verk utanför Sverige.

Han har gjort en rad altarskĂ„p i bl.a. Århus, Tallin och Uppsala. Han har ocksĂ„ gjort trĂ€statyn av kung Karl Knutsson som idag finns i Gripsholms slott. Det han dock Ă€r mest kĂ€nd för att den stora skulpturgruppen i Storkyrkan i Stockholm, S:t Göran och Draken, som gjordes pĂ„ uppdrag av riksförestĂ„ndare Sten Sture och stod klar Ă„r 1489. I Storkyrkan finns Ă€ven det stora krucifixet som Ă€ven det Ă€r gjort av Notke.

Notke kom att bo i Stockholm under mĂ„nga Ă„r, bĂ„de före och efter han gjorde S:t Göran och Draken. Han hade Ă€ven officiella uppdrag under Sten Sture. Han Ă„tervĂ€nde dock till LĂŒbeck Ă„r 1497 nĂ€r Sten Sture gjorde en uppgörelse med unionskungen Kristian I som Notke hade allt annat Ă€n ett bra förhĂ„llande till.

Notke dog Ă„r 1509 i LĂŒbeck dĂ€r han dĂ„ hade bott utan avbrott sedan Ă„r 1497. Han var under sina sista Ă„r verksam vid Petrikirche dĂ€r han ansvarade för ett stort tegelbruk med export flera lĂ€nder.

 


Fatal error: Call to undefined function utf8_encodes() in /home/sgs/domains/stockholmgamlastan.se/public_html/utforska/utomhuskonst.php on line 251