Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Slottsreliefer i Gamla Stan i Stockholm

Bilden ovan finns i 9 varianter. För att se alla drar du bara med musen eller fingret till vänster eller höger på bilden.

OBS: Vill du ha bilden i lågupplöst format utan kostnad hör du av dig via vår kontaktsida så skickar vi gärna bilden du ser (utan Copyright texterna). Vi vill dock att du anger www.stockholmgamlastan.se som källa när du publicerar den på Internet. Alla bilderna finns även i högupplöst format (TIF) att köpa för en billig peng, hör av dig via vår kontaktsida så berättar vi mer.

 

Information om Slottsreliefer

Årtal: 1900
Konstnär: Réne Chauveau
Gjutare: Herman Bergman
Material: Brons
Lat: 59.326354  Long: 18,072284

 

Om konstverket

De 16 bronsrelieferna var egentligen avsedda att sitta i trapphusen i slottet. Slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. tyckte dock att de s.k. blindytorna på slottets södra fasad, där mezzaninvåningen skulle haft sina fönster1, behövde någon form av utsmyckning och valde att placera relieferna där. De ursprungliga gipsrelieferna som är förlagan till relieferna på slottet södra sida är 108 x 115 cm och är signerade R.C (Réne Chauveau). Några av dessa gipsreliefer går att se på Orangerimuseet på Ulriksdals slott.

Relieferna återspeglar motiv från Ovidius Metamorfoser. Publius Ovidius Nasu (43 f.Kr. - 18 e.Kr.) var en romersk skald och metamorfoser betyder förvandling, hur en kropp (människas eller djur) förvandlas till något annat som t.ex. ett träd, växt, sten etc. Det är ett litterärt verk skrivet på hexameter strax efter Kristi födelse och stod klart år 8 e.Kr. Det består av ca 250 olika sagor i 15 böcker där varje saga har en metamorfos som det centrala temat. Kortfattat sagt så beskriver det kaoset som rådde före världen skapades, hur skapelsen gick till och sträcker sig fram till när Julius Cesar tas upp till himlen och det lyckliga världsväldet under kejsare Augustus tar vid.

En rad kända personer genom historien har inspirerats av dessa metamorfoser, bl.a. Shakespear i verken En Midsommardröm och Macbeth. Av någon anledning som vi inte känner till saknas bland relieferna den kanske mest kända berättelsen från Metamorfoserna, den om Pyramus och Thisbe som inspirerade Shakespear till dramat Romeo och Julia.

För var och en av relieferna har vi angivit vad som visas och en referens till Ovidius Metamorfoser. För dig som är intresserad av att läsa mer om dessa metamorfoser så kan vi rekommendera en ny tolkning av Ingvar Björkeson (inledning av Anders Cullhed). För dig som undrar om själva författaren, Publius Ovidius Naso som föddes år 43 f.Kr. i dagens Sulmona som ligger i Italien i området Abruzzo, finns det många böcker att välja på.

Réne Chauveau gjorde de 16 relieferna åren 1699-1700, inspirerad av Ovidius Metamorfoser. De är gjorda i s.k. lågrelief (basrelief) men varierar från detta till s.k. rundskulptur som gör dem så utrycksfulla. Storleken på relieferna är 108x115 cm. Sannolikt var Réne Chauveau inspirerad av Isaac de Benserades publikation av Metamorfoserna år 1676 där illustrationerna utfördes av Le Clerc och Le Brun med assistans av hans egen far, Francois Chauveau.

De ursprungliga relieferna av Réne Chauveau gjordes sannolikt endast i gips och de reliefer som nu sitter på slottsfasaden är gjutna hos Herman Bergman konstgjuteri åren 1909-1914, vi har angivit årtalet de göts (när det är möjligt) för resp. motiv nedan.

När motiven placerades ut på den södra slottsfasaden var det inte i ordning enligt Ovidius Metamorfoser utan lite hur som helst, kanske visar detta Tessins brist på kunskap om motivens bakgrund. På slottsfasaden, från väster till öster, ser du relieferna enligt nedan. Notera att stora bilden ovan automatiskt visar relieferna enligt samma ordning.

OBS:De stora bilderna ovan saknas f.n. då vi håller på att fotar om dessa reliefer, vissa av bilderna går dock inte att fota om förrän renoveringsarbetena avslutas på den östra delen av den södra fasaden.

Slottsrelief 1

1: Odysseus röjer den förklädde Akilles

Trettonde boken, verserna 123-179 berättar om hur Odysseus avslöjar för inför de församlade grekerna hur han röjde den till kvinna förklädde Akilles. Odysseus hade stuckit in under förklädnaden en sköld och ett spjut som Akilles snabbt greppade och därmed avslöjade sig. Göts år 1909.

 

Slottsrelief 2

2: Persus och Andromeda version a

Fjärde boken, verserna 663-764 berättar om hur kung Kefevs ger sin dotter Andromeda som maka till Persus efter att ha räddat henna från att slukas av ett havsvidunder då hon stor fjättrad vid en klippa på stranden. Fjättringen var ett straff av Ammon för Andromedas mammas skrytsamma tunga. Göts år 1910.

 

Slottsrelief 3

3: Syndafloden med Deukalion, Pyrrha och Hellen

Första boken, verserna 313-415 berättar om att guden Jupiter dränker hela världen med en syndaflod och de enda som räddas är Deukalion och Pyrrha och därmed kan hela mäniskosläktet återfödas. Jupiter gör detta genom att blåsa sitt horn så att vågorna uppfattar ljudet och slutar sitt lopp, snart har kuster, floder och bergsryggar bildats. Göts år 1910.

 

Slottsrelief 4

4: Persus och Medusa

Fjärde boken, verserna 765-803 berättar om hur Persus på sitt bröllop med Andromeda beskriver för gästerna hur han besegrat Medusa genom att bl.a. stjäla de två systrarna, döttrar till Forkys, enda öga som gjorde att han kunde titta på Medusa utan att bli förvandlad till sten. Göts år 1910.

 

Slottsrelief 5

5: Juno förvandlar Inos följeslagarinnor

Fjärde boken, verserna 543-562 berättar om hur Juno förvandlar drottningen Ions trogna följeslagarinnor till fåglar eller förstenade stoder. Detta som straff för att de klagade på Juno inför henne. Göts år 1911.

 

Slottsrelief 6

6: Polyxene offrad på Akilles grav

Trettonde boken, verserna 429-575 berättar om hur Primos dotter, Polyxene, offras på Akilles grav. Det är när Agamemnon skall segla hem som Akilles stiger upp ur havet och kräver att Polyxene offras på hans gravhög för att låta dem fortsätta sin färd. Det är Pyrrhos som sticker sitt svärd i hennes bröstkorg på hennes egen uppmaning. Göts år 1911.

 

Slottsrelief 7

7: Juno och Echo

Tredje boken, verserna 339-510 berättar om hur nymfen Echo blir kär i Narkissos men av hon är av guden Juno straffad med att bara kunna säga vad andra nyss sagt. Narkissos besvarar inte Echos kärlek utan flyr undan och sedan dess gömmer sig Echo i skogen där hennes ben är förvandlade till stenar medan hennes röst fortfarande kan höras i vinden. Göts år 1911.

 

Slottsrelief 8

8: Den rasande Athamas

Fjärde boken, verserna 464-542 berättar om hur Athamas slås av vansinne av guden Juno och tillsammans med sin hustru Ino slår sin väg ut ur palatset mot bl.a. Erinys. Göts år 1911.

 

Slottsrelief 9

9: Paris dödande Akilles

Tolfte boken, verserna 580-611 berätta om hur Apollon styr Paris hand när han dödar Akilles. Paris skjuter pilar mot de som belägrar Troja när Apollon uppenbarar sig och övertalar honom att istället skjuta mot Akilles och på så sätt avsluta kriget. Apollon hämnas på detta sätt sin son som Akilles har dödat. Göts år 1912.

 

Slottsrelief 10

10: Apollon och Daphne

Första boken, verserna 452-567 berättar om den flickan Daphne som föredrar jakten framför famntag (kärleken). Hon upptäcks dock av guden Apollon som blir kär i henne och tar till alla tänkbara knep för att få hennes uppmärksamhet. Det blir självfallet ett tragiskt slut då hennes enda sätt att undkomma honom är att förstöra sin egen skönhet genom att förvandla sig till ett lagerträd.

Denna förvandling har bl.a. tolkats av Esaias Tegner i verket Epilog, det lyder som följer:

Och se, på en gång (underbart att höra!) de späda fötterna växte fast i jorden, det smärta lifvet reste sig till stam, till grenar bredde sig de stäckta händer, och håret susade som löf i vinden. Rörd tryckte Febus den förvandlade intill sitt bröst: ännu var trädet varmt, och hiertat slog ännu under barken.

 

Slottsrelief 11

11: Apollo dödande draken Python

Första boken, verserna 438-451 berättar om hur guden Apollon dödar draken Python med sin pilbåge. Det tog 1000 pilar att döda den stora draken och ur hans sår rann ren gift ner i marken. För att fira sin seger skapade Apollon de Pythiska spelen som blev talrikt besökta.

 

Slottsrelief 12

12: Jupiter och Semele

Tredje boken, verserna 253-315 berättar om hur Juno hämnas på Semele genom att lura henna att be sin älskare Jupiter att uppenbara sig för henne och då omedelbart förvandla henna till aska.

 

Slottsrelief 13

13: Ajax och Odysseus disputerande om Akilles rustning

Trettonde boken, verserna 382-398 berättar hur furstarna tilldömer Odysseus Akilles rustning vilket gör att Ajax begår självmord genom att stöta sitt eget svärd genom sitt bröst. Ur den blodiga jorden växer det upp en purpurröd blomma där man kan läsa Ajax namn på kronbladen.

 

Slottsrelief 14

14: Jupiter krossande giganterna

Första boken, verserna 151-162 berättar hur Jupiter slåss med giganterna och besegrar dem. Giganterna hade staplat berg på berg för att nå upp till himlens borg och storma denna men bergen krossades av Jupiter.

 

Slottsrelief 15

15: Persus och Andromeda version b

Fjärde boken, verserna 663-764 berättar om hur kung Kefevs ger sin dotter Andromeda som maka till Persus efter att ha räddat henna från att slukas av ett havsvidunder då hon stor fjättrad vid en klippa på stranden. Fjättringen var ett straff av Ammon för Andromedas mammas skrytsamma tunga.

 

Slottsrelief 16

16: Penteus slagen av modern

Tredje boken, verserna 701-733 berättar om hur Penteus slits sönder av sin mor och hennes systrar. Penteus tar sig upp på berget och där på en slätt fri från träd upptäcks han av sin mor som gripen av vanvett ropar på sina systrar för att död honom som de tror är en vildgalt. Han moster Autonoe sliter av honom hans högra arm, hand moster Ino sliter av den vänstra medan hans mor, Agave, sliter av hans huvud och dödar honom.

1: Den södra fasaden på det Kungliga slottet har ingen mezzaninvåning då både Rikssalen och Slottskyrkan sträcker sig från där bottenvåningen slutar till där vinden börjar. Läs mer om det Kungliga slottets olika våningar mm här.

 

Om Réne Chauveau

René Chauveau föddes i Paris år 1663. Hans far var kopparstickaren och gravören Francois Chauveau och hans mor Marguerite Roger. Han var den yngsta i en barnaskara om minst 5 barn men kom att den som följde bäst i sin fars fotspår. Han började, troligen vid 5 års ålder, att hjälpa sin far men redan vid ca 7 års ålder började han hos den berömda skulptören Francois Giradon. Det var säkert tack vare sin far som han fick den möjligheten och den skulle ge honom den start han behövde.

Efter ett antal år hos Giradon börjar han istället hos den italienska mästerskulptören och ornamentsbildhuggaren Philippe Caffieri som sedan år 1660 är i fransk tjänst. Det är nu som Chauveau utvecklas snabbt men när han fyller 13 år som drabbas han av ett hårt slag, både hans far och mor dör samma år (1676). Tack vare sin stora skicklighet får han fortsätta och under Caffieri utför han en rad ornament och dekorationer på de uppdrag han får. Han arbetar främst i den barock-klassiska stilen vilket han skulle fortsätta med även senare i sitt liv.

Han börjar också nu att utföra arbeten på egen hand, han börjar på skulpturateljen "Les Gabelins" där han senare blir föreståndare. Det är nu han utför utsmyckningar på slottet Versailles, Invaliddomen i Paris. Han arbetar ibland tillsammans med sin äldre bror Evrard som blir en känd målare och som också kommer att resa till Stockholm senare.

År 1690 gifter han sig med Catherine Cucci (Cuncy) och det är via hennes far som han kommer i kontakt med den svenska ambassadören i Frankrike, Daniel Chronström, och därmed Nicodemus Tessin d.y. i Sverige som söker franska konstnärer för utsmyckningen av slottet Tre Kronor i Stockholm.

Den 1:a augusti år 1693 avreser Chauveau till Stockholm, han lämnar kvar sin fru, deras barn, sina bröder och övriga familjen. Vi vet dock att hustrun och minst fyra av barnen kom till Stockholm senare för när han lämnar Stockholm år 1700 är det, enligt Daniel Cronström, en familj bestående av far, mor och 4 barn som lämnar landet. Vi vet också att Renes hustru, Catherine, hjälpte sin man med bl.a. att förgylla detaljer på konstverken.

Han hade inte avslutat sina åtaganden i Frankrike utan ärkebiskopen i Rouen, Jacques-Nicolas Colbert, hade endast beviljat honom tjänstledigt och arbetet på Gaillon skulle avslutas när han kom tillbaka. Han kommer fram till Stockholm på hösten.

Chauveau kom att bli den ledande konstnären i det franska konstnärskollektivet under åren 1693-1700. Han kom också att utföra en rad storartade konstverk, merparten finns på i det Kungliga slottet interiör men även några är synliga på fasaderna. Främst är det de 16 bronsrelieferna på den södra fasaden och Renomegruppen på den norra fasaden (den senare arbetades senare om av Jacques Foucquet d.ä. efter den stora slottsbranden). Chauveau var utan tvekan den mest uppskattade och skickligaste av konstnärerna som arbetade med det Kungliga slottet under de första åren.

År 1700 beslutar Chauveau att återvända till Frankrike, delvis av hälsoskäl men även för att vistelsen var begränsad i tid för honom. I Paris väntar familjen. Nicodemus Tessin skriver bedrövat följande ord i samband med avskedet; "M: r Chauveau, som är en utav de habilaste och som först blev införskriven, är nu den förste, som har tagit sitt avsked". Han reser dock inte raka vägen hem utan stannar i Berlin i sex veckor och arbetar med utsmyckningen av slottet Schönhausen.

Efter sin återkomst till Paris blev han en flitigt anlitad konstnär som utförde stora konstverk på slott, kyrkor och palats. Han får också stor hjälp av Tessin som ofta rekommenderar honom till personer han känner i Frankrike, Tyskland och Italien, Chauveau och Tessin kommer att hålla kontakten livet ut.

Chauveau dör den 7:e juli år 1722 och begravs på kyrkogården i Este.

 

Om Herman Bergman

Per Herman Bergman föddes år 1869 i Stockholm där han växte upp. Han skulle komma att blir grundaren av det största konstgjuteriet i dagens Sverige och dessutom Kunglig hovkonstgjutare. Här är hans och konstgjuteriets historia.

Bergman studerade konst och konstgjuteri i Stockholm och fick kammarkollegiets stipendium för resor utomlands. När han återvände till Sverige år 1895 grundade han Herman Bergmans konstgjuteri på Roslagsgatan 31 i Stockholm. År 1899 bildade han tillsammans med Otto Meyer företaget Förenade Konstgjuterierna där han till att börja med blev disponent och verkställande fabrikschef. Vd för bolaget blev Jakob Martin Borgstedt medan Otto Meyer blev gjuterichef.

Bergman gifter sig i slutet av 1890-talet med Emilia Elisabeth Tolf (1872-1962) och de kommer att få 4 barn. Skulptrisen Astrid Linnéa Mathilda (1898-1980) som senare gifter sig med Evert Taube, konstgjutaren Folke Herman (1901-1964), arkitekten Fransk Hemming (1905-1994) och konstgjutaren Per Gösta (1912-1977).

Företaget skulle få ett kort men framgångsrikt liv, redan år 1900 lämnar Otto Meyer företaget för att bilda sitt eget konstgjuteri. Herman Bergman tar då över som Vd och driver företaget fram till år 1908 då han ombildar det till Herman Bergmans Konstgjuteri AB. Under perioden 1900-1908 använder företaget bl.a. en gjutmetod utvecklad av Carl Hugo Magnus Elmqvist (1862-1930) som kallades för Elmqvistska gjutningsmetoden som var en förbättring av den s.k. "Cire perdue" metoden.

År 1908 grundar han Herman Bergmans Konstgjuteri AB som idag är Sveriges äldsta och största konstgjuteri. Till en början låg gjuteriet på Roslagsgatan 31 (1908-1948) och flyttade först år 1948 till Enskede söder om Stockholm, där finns det än idag på Sandborgsvägen. Gjuteriet använde sig av två gjuterimetoder, "Cire perdue" och "Sandgjutning". Den första är en vaxgjutningsmetod som används främst för mindre och medelstora konstverk medan Sandgjutning passar bäst till de riktigt stora. Under perioden 1916-1921 var formgivaren Elis Bergh (1881-1954) direkt knuten till företaget (han var även fabrikschef under en kort tid) för att formge industriprodukter som företaget börjat tillverka. Bergh skulle senare bli mest känd för sin formgivning av Kosta glasbruks produkter.

Under 1950-talet upplever företaget sin guldålder och har som mest hela 100 anställda (år 1955) och gjorde mer än bara konstgjutningar. Man tillverkade maskindelar till båtmotorer, kassaapparater, belysningsarmaturer mm. Tiderna ändrades dock när plasten gjorde sitt intåg och många av företagets produkter gick inte längre att sälja, i slutet av 1950-talet går företaget i konkurs 2 gånger. Det beror också på att företagets största enskilda kund, Carl Milles, dör år 1955.

År 1954, när företaget stod på sin topp, dör Per Herman Bergman och verksamheten tas över av sonen Per Gösta Bergman, kallad för P-G. Även hans bror Folke arbetar i företaget som konstgjutare vid den här tiden. P-G driver företaget fram till år 1977 när han dör och företaget tas över av 3 anställda, Jean Minne, Ingvar Gunnars och Gösta Bergqvist. Under P-G:s tid som chef för företaget konsolideras det och satsar på kärnverksamheten som är gjutning av skulpturer och konstföremål i brons. Antalet anställda minskar till knappt 10 men är lönsamt.

År 2000 säljer de 3 delägarna företaget till de andra 4 anställda, Tomas Broman, Leif Schölin, Thomas Gardebo och Jesper Lodén. År 2010 tillkommer en ny delägare, Anneli Scheutz och antalet anställda uppgör till drygt 10.

Kända konstverk och skulpturer som är gjutna av Herman Bergmans Konstgjuteri är bl.a. Bågspännaren vid Kornhamnstorg i Gamla Stan, Familjen vid Mälartorget i Gamla Stan, Solsångaren på Strömparterren i Gamla Stan, Lars Johan Hierta vid Riddarhustorget i Gamla Stan, Slottsrelieferna vid Kungliga slottets södra fasad i Gamla Stan, medaljongen vid Carl Larssons födelsehus i Gamla Stan, Poseidon på Götaplatsen i Göteborg, Brantingmonumentet vid Norra Bantorget i Stockholm, Strindbergmonumentet vid Tegnérlunden i Stockholm mm.

Per Herman Bergman ligger begravd vid Norra begravningsplatsen i Stockholm (Kvarter 19B grav 149). Gravstenens skulptur är gjord av skulptören Eric Grate (1896-1983) och föreställer en ung man som håller en fiol i sin vänstra hand och en fiolstråke i sin högra. Grate gjorde en liknande skulptur år 1937 som heter Folkvisan där en motsvarande ung man håller en fiol i sin vänstra hand och ursprungligen en fiolstråke i sin högra men den har förkommit. Skulpturen vid graven är självfallet gjuten av Herman Bergmans Konstgjuteri.



Test