Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Riksäpplet i Gamla Stan i Stockholm

Bilden ovan finns i 2 varianter. För att se alla drar du bara med musen eller fingret till vänster eller höger på bilden.

OBS: Vill du ha bilden i lågupplöst format utan kostnad hör du av dig via vår kontaktsida så skickar vi gärna bilden du ser (utan Copyright texterna). Vi vill dock att du anger www.stockholmgamlastan.se som källa när du publicerar den på Internet. Alla bilderna finns även i högupplöst format (TIF) att köpa för en billig peng, hör av dig via vår kontaktsida så berättar vi mer.

 

Information om Riksäpplet

Årtal: 1902
Konstnär: Aron Johansson
Gjutare: Okänd
Material: Granit och Plast
Lat: 59.328012  Long: 18.067338

 

Om konstverket

Konstverket Riksäpplet som numera finns i 3 varianter vid det östra- och västra Riksdagshuset i Gamla Stan i Stockholm ritades ursprungligen av arkitekten Aron Johansson på slutet av 1800-talet. Dagens 12 konstverk av Riksäpplet hittar du dels på marken norr- resp. söder om riksdagshusen på Riksgatan samt på byggnadernas tak, 6 av dem av original huggna i granit från när byggnaderna byggdes åren 1899-1906 medan 6 av dem är kopior i armerad plast som sattes upp 1984.

Riksäpplena 1983

Ser vi på skissen av riksdagshusen ovan så har vi markerat var du hittar dem samt av vilka varianter de är.

  • Röd markering: 4 originalskulpturer (variant 1 av Riksäpplet) som står högst upp på det östra Riksdagshusets takkant, 2 på var sin sida om skulpturen "Sveagruppen". Dessa är de enda Riksäpplen som alltid har stått på samma plats sedan år 1905. Se bild längre ner på denna sida.
  • Blå markering: 2 originalskulpturer (variant 4 av Riksäpplet) som står på marken nära de stora Riksdagshusportalerna på Riksgatan. Ursprungligen fanns inga Riksäpplen placerade på gatunivån utan alla stod på taken, dessa placerades här 1984. Se stora bilden överst på denna sida.
  • Gul markering: 4 kopior av originalskulpturer (variant 4 av Riksäpplet) som stod på samma ställen åren 1905-1938. Kopiorna sattes upp år 1984.
  • Orange markering: 2 kopior av originalskulpturer (variant 5 av Riksäpplet) som stod på samma ställen åren 1905-1938. Kopiorna sattes upp år 1984.

Riksäpplet är ett av de 5 svenska s.k. Riksregalierna som alla är symboler för den svenska monarkin, de övriga är Kronan, Spiran, Svärdet och Nyckeln. Riksäpplet symboliserar att "Gud håller sin hand över konungen och låter honom härska över riket", fast det riksäpplet som finns på riksdagshusen är lite modifierat för att passa riksdagens roll och inte kungens. Det som skiljer är att riksdagshusens riksäpple inte har något kristet kors på toppen över äpplet, orsaken är att korset just symboliserar att "Gud håller sin hand över konungen" vilket inte är fallet med riksdagen där ledamöterna är tillsatta av folken och inget annat. Själva äpplet symboliserar nationen Sverige.

Tittar vi närmare på skulpturen som visas på den stora bilden så ser vi högst upp en bladornamentik som bildar en sorts krona. På alla fyra sidorna av äpplet sträcker sig stjälkarna från varje blad högst upp på toppen av äpplet ner till ett ekblad som pryds av ett ekollon. Här börjar också själva behållaren som äpplet sitter i och även det har ekblad som ornament runt omkring. Här ser vi också 12 mindre symboler av riksäpplet på vardera sidan av behållaren. Fundamentet är gjort av betong med granitskivor på utsidan. Riksäpplet är huggen ur den röda Vätögraniten av Norrtelje Mekaniska Stenhuggeri som även gjort stora delar av fasaderna på riksdagshusen.

Riksäpplet variant 1Riksäpplet variant 1

Riksäpplet variant 5Riksäpplet variant 5

Alla varianterna av Riksäpplena har liknande ornamentik på och runt själva äpplet men foten skiljer sig åt. Se bilderna på variant 1 resp. 5 ovan.

Vi har forskat i Riksäpplenas öden, hur de såg ut från början, var det satt på riksdagshusen under 3 olika tidsepoker, vart några av dem tog vägen mm. De var från början totalt 32 st, och många stals (eller snarare räddades) av byggaren Olle Engkvist som ansvarade för renoveringen av riksdagshusen år 1938. 4 av dem har alltid suttit på samma plats, 2 av dem har kommit tillbaka efter att ha varit borta under nästan 50 år, 6 av dem har gjorts i nya plastkopior och sattes tillbaka på ursprungsplatser, 9 av dem har vi lokaliserat år 2017 på olika platser i och utanför Stockholm medan resten är försvunna.

Läs specialartikel om detta ämne här
Här hittar du vår specialartikel om Riksäpplena på Riksdagshusen, hur de såg ut, dess placering, historia och mycket mera.

 

Om Aron Johansson

Aron Johansson föddes på torpet Malmen i Ryssby socken öster om Ljungby år 1860, hans far var torparen Johannes Svensson (född 1816) och hans mor var Stina Lena Jonasdotter (född 1822). Han hade 9 syskon och den äldsta var blivande möbelsnickaren Sven Johan, kallad Sjunne, (1843-1929) medan Aron var en av de yngsta. Han växte upp där tillsammans med sina syskon och gick säkert i folkskolan där.

Malmen Barndomshemmet - Torpet Malmen i Ryssby. Målning av Aron Johansson

År 1879 emigrerade hans föräldrar tillsammans med yngsta sonen Axel (född 1864) till Amerika, fadern var då hela 63 år gammal vilket var en mycket hög ålder för en emigrant. Vid den här tiden hade Aron gått klart läroverket i Landskrona och börjat på Chalmerska slöjdskolan i Göteborg .

Studierna hade inte varit möjliga utan hjälp av häradshövdingen i Sunnerbo, Johan Abraham Tornérhielm (1798-1877), som hade upptäckt Arons konstnärliga förmåga tack vare de träsniderier han gjorde som liten i Ryssby. När Tornérhielm dog år 1877 fick Aron en ny välgörare i James Jameson Dickson (1815-1885) i Göteborg som bl.a. bekostade studierna vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg (åren 1876-1881) och Konstakademien (åren 1881-1884) i Stockholm. Dickenson var bl.a. ledamot av styrelsen i Chalmerska slöjdskolan samt ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetsakademien i Göteborg, han var dessutom delägare av Sveriges största rederiföretag James Dicksson & Co.

När han gjort färdig studierna vid Konstakademien år 1884 fick han även ett resestidpendium som gjorde att han åren 1884-1885 kunde reda till Europa och studera arkitekturhistoriska monument och byggnader tillsammans med den goda vännen Gustaf Wickman (1858-1916). Wickman skulle bli en framgångsrik arkitekt avseende bankbyggnader. Åren 1885-1889 gjord Aron även en rad resor till bl.a. Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien för att vid hemkomsten till Stockholm bli anställd av Helgo Zettervall avseende dennes uppdrag att ta fram förslag till det nya riksbyggnaderna på Helgeandsholmen i Stockholm.

Efter att ha arbetat med Zettervall under åren 1889-1891 reste Aron än en gång ut i Europa, denna gång till London, Berlin, Paris mm där han studerade parlamentsbyggnader och riksbanksbyggnader. Han återkom år 1891 och arbetade med Zetervall fram till året efter, 1892, när Zettervall avsagt sig uppdraget och Aron nu tog över. Alla turerna fram och tillbaka före godkännandet av ritningarna har vi beskrivit under "Byggnader/Riksdagen/Östra Riksdagshuset" samt "Byggnader/Riksdagen/Västra Riksdagshuset".

År 1905 resp. 1906 stod de stora riksbyggnaderna klara på Helgeandsholmen och Aron Johansson var nu en av Sveriges mest kända arkitekter, inte okontroversiell men ändå mycket hyllad. Aron hade dock inte bara ritat byggnaderna utan även en del av utsmyckningen, maskaronerna, riksäpplena mm. Det var hans konstnärliga utbildning som här kom honom väl till pass. Under perioden fram till år 1906 hade han även ritat en rad andra bank och offentliga byggnader som t.ex. Stockholms stads sparbank, sparbanken i Gävle, riksbankens byggnad i Kalmar mm. Han skulle fortsätta med att rita byggnader runt om i Sverige fram till ca 10 år före sin död.

Aron var också en konstnär och har utformat en rad konstverk där de kanske mest kända är maskaronerna och riksäpplena på Riksdaghusen i Stockholm men även så ställde han ut med akvareller vid Konstakademiens utställning år 1887, Konstakademiens utställning "Svenska akvareller" år 1925, Liljevachs höstsalong år 1934 mm.

Aron hade även en rad förtroendeuppdrag. Han var medlem av konstnärernas förening åren 1891-1936, sekreterare i Konstnärsklubben åren 1892-1904 och ledamot av Konstakademien åren 1906-1936.

Aron gifte sig år 1890 med Clara Marie Agnes Herefordt (1867-?), det är okänt om de fick några barn. Han gifte senare om sig med Ulrika Elisabeth Ullman (1872-1943) och vi vet att de hade en fosterdotter men inga egna barn. Aron Johansson dog år 1936 i Stockholm och ligger begravd på den Norra begravningsplatsen i Solna (Kvarter 19A3/860).



Test