Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Prudentia i Gamla Stan i Stockholm

Bild pÄ Prudentia


Information om Prudentia

Årtal: 1665
KonstnÀr: Heinrich Lichtenberg
Gjutare: OkÀnd
Material: Sandsten
Lat: 59.326037  Long: 18.065729

 

Om konstverket

Skulpturen Prudentia Ă€r en kopia av det ursprungliga originalet gjord av bildhuggaren Heinrich Lichtenberg Ă„r 1665. År 1939 deponerade Riddarhusets direktion 6 statyer frĂ„n taket hos Stadsmuseet som förvarades i deras magasin till de Ă„r 1968 stĂ€lldes ut pĂ„ dess gĂ„rd. De undersöktes grundligt pĂ„ 1980-talet och en rad nya fakta rörande dem kom fram. År 1984 flyttades de Ă€n en gĂ„ng i lagerutrymmen dĂ€r de finns Ă€n idag.

Skulpturen Prudentia Àr en allegori (en bildframstÀllning av en berÀttelse) av klokheten i form av en yngre kvinna med krans kring huvudet, tvÄ ansikten och som hÄller en pil med en genomborrad fisk pÄ i sin högra hand och en spegel i sin vÀnstra hand. Den stÄr pÄ Riddarhusets norra sidas mittfront i öster. PÄ 1600-talet nÀr skulpturen gjordes var skulpturer i form av allegorier ansedda som den högsta konstformen och det var inte sjÀlva skulpturen i sig som var betydelsefull utan berÀttelsen den representerade.

Skulpturerna, allegorierna, som stĂ„r pĂ„ Riddarhusets tak Ă€r alla del i en lĂ€rodikt som berĂ€ttar om husets innehĂ„ll och anvĂ€ndning med avsikt att inprĂ€nta lĂ€rosatser till de som vistas i huset, men Ă€ven att berĂ€tta för de utanför om dessa vĂ€rden. Det var arkitekten Jean de la VallĂ©e som föreslog att skulpturerna pĂ„ taket skulle adliga dygder vĂ€rda att efterstrĂ€va. År 1659 presenterade han sitt förslag som antogs och redan Ă„r 1661 började man hugga in texterna pĂ„ frisen som löper runt huset.

Först kontaktades skulptören Faydherbe och sedan med Jacob Albrecht Bildhuggare men ingen var villig att Äta sig arbetet. DÀrefter kontaktades den tyske bildhuggaren Heinrich Lichtenberg som pÄ inbjudan av Magnus de la Gardie hade kommit till Sverige och han accepterade att göra alla de 6 skulpturerna pÄ lÄngsidorna i sandsten. De 2 skulpturerna pÄ kortsidorna Àr gjorda av konstnÀren Jean Baptiste Dieussart i bly.

Allegorin

Prudentia representerar klokheten som en adelsman skulle ha. Hon Àr en yngre kvinna med tvÄ ansikten (som den romerske guden Janus), ett framÄt och ett bakÄt. Ansiktena visar att man skall tÀnka bÄde pÄ framtiden och historien.

Runt huvudet har hon en krans av mullbÀrsblad som symboliserar att handlingarna skall vara vÀlplanerade och omdömesgilla. I sin högra hand hÄller hon en pil som genomborrat en fisk (en sugfisk) som symboliserar eftertÀnksamhet och i sin vÀnstra hand hÄller hon en spegel som representerar sjÀlvkÀnnedom.

Nedanför Prudentia pÄ frisen stÄr devisen "DENTIA MURUS SACER NEC DECIDIT NEC PRODITUR" som betyder "Klokheten Àr en helig mur som varken sviktar eller faller".

Info om bilden

Bilden Àr fotograferad Är 2016 och gÄr att bestÀlla i högupplöst format, bilden ovan tillhör redaktionen för www.stockholmgamlastan.se. Det gÄr bra att ladda ner bilden för privat bruk och att anvÀnda den pÄ egen hemsida med copyright texten intakt men inte att anvÀnda den pÄ sociala medier, sÀlja eller pÄ annat sÀtt förmedla den till 3:e part.

Ovan bild Àr behandlad i Photoshop men originalbilden Àr bevarad i det högupplösta formatet 1676 x 3292 pixlar i 240 dpi . I den s.k. .psd filen som vi skickar mot ersÀttning ingÄr alla lager inkl. de som ger bilden ovan utseende samt originalbilden.

 

Om Heinrich Lichtenberg

Heinrich Lichtenberg föddes i nuvarande Tyskland i början av 1600-talet och kom till Sverige pÄ inbjudan av Magnus de la Gardie Är 1660. Han arbetade under 1660-talets första halva som skulptör och s.k. gipsskÀrare pÄ de la Gardies slott Jacobsdal och Makalös.

Åren 1662-1665 utförde han 6 allegoriska skulpturer pĂ„ Riddarhusets taks lĂ„ngsidor i sandsten och pĂ„började Ă€ven bĂ„de den norra och södra portalen pĂ„ Riddarhuset som senare fĂ€rdigstĂ€lldes av Jean Baptista Dieussart. Han ansĂ„gs vara en av Magnus de la Gardies frĂ€mste konstnĂ€rer.

År 1670 gifte han sig med Lucretia Peters i Stockholm men redan Ă„r 1678 dör han och begravs i Stockholm.



Test