Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Morgon i Gamla Stan i Stockholm

Bilden ovan finns i 7 varianter. För att se alla drar du bara med musen eller fingret till vänster eller höger på bilden.

OBS: Den här bilden/bilderna har vi upphovsrätt för avseende fotografiet men inte det fotografiet avbildar, d.v.s. konstverket. Du kan köpa bilden av oss för en billig peng men först efter att du inhämtat tillstånd av konstnären eller de som representerar konstnären. Ofta går det bra att kontakta Bildupphovsrätt i Sverige (BUS) som representerar många konstnärer.

 

Information om Morgon

Årtal: 1962
Konstnär: Ivar Viktor Johnsson
Gjutare: Petterssons Konstgjuteri
Material: Brons
Lat: 59.326031  Long: 18.068089

 

Om konstverket

Morgon, som står på Brantingtorget i Gamla Stan, är egentligen tagen ur sitt sammanhang. Konstnären Ivar Johnsson skapade konstverken Morgon och Aftonen som var avsedda att stå tillsammans, vilket de gör på Strömsholmen i Eskilstuna.

Morgon symboliseras av ung kvinna som står på knä och tittar mot den uppgående solen och välkomnar den (en liten detalj är att hon är felvänd i Gamla stan, när hon tittar mot solen är det middagstid och inte morgon).

Konstverket Afton

Afton (som inte finns i Gamla Stan utan i Eskilstuna) symboliseras av en äldre man som tittar mot aftonsolen med lite saknad i blicken (se bilden ovan). Notera gärna att skulpturen i Eskilstuna är gjord i granit medan den i Stockholm är gjord i brons.

Skulpturen Morgon vid Brantingtorget står som den centrala gestalten i fontänen. Faktum är att hela fontänen är en helhet och gjord av Ivar Johnsson under namnet "Arbetets ära och glädje", men Aftonen saknas så statygruppen i Gamla Stan är inte komplett.

En liten detalj för den vetgirige är att under fontänskulpturgruppen finns en bassäng för de riksdagsanställda och fundamentet som skulpturen Morgon står på går rakt genom bassängen. Är du dessutom skarpögd så kan du se att konstnären, Ivar Johnsson, har skrivit in sitt namn med årtalet 60 efteråt på bronssockelns vänstra baksida. Det innebär att konstverket var klart redan år 1960 men det sattes inte upp förrän år 1962, f.n. vet vi inte varför det dröjde 2 år.

Tittar på bronssockelns högra baksida så ser du att det står Erik Pettersson Fud vilket betyder att det är Petterssons konstgjuteri som gjutit konstverket, Fud står för "fudit" och är latin och har betydelsen "har gjutit".

Själva skulpturen är ca 1,5 x 0,6 x 0,6 meter och sockeln är ca 2,1 x 0,6 x 0,6 meter. Sockeln är gjord i rödgranit.

De 7 skulpturerna som sitter runt bassängen redovisas under "Arbetets ära och glädje" som ett separat konstverk trots att det egentligen är en grupp.

 

Om Ivar Viktor Johnsson

Ivar Viktor Johnsson föddes i Vittskövle socken söder om Kristianstad år 1885. Hans far var stuteriföreståndaren (vid Vittskövle gods) Ola Johnsson och hans mor Ingrid Mathilda Ingvarsson. Han växte upp på stuteriet tillsammans med sin äldre bror Otto John (1881-1948) och gick i folkskolan där. Efter att gått klart folkskolan arbetade han på stuteriet under tre år och det var under den tiden han utvecklade sitt intresse för teckning och skulptur, han gjorde bl.a. modeller efter illustrationer i tidningar och böcker.

År 1902 började han vid konstindustriella skolan vid Kulturhistoriska museet i Lund, han hade sparat ihop pengarna själv. Utbildningen var till möbelarkitekt men det var också nu Johnsson träffade bildhuggaren Henry Nilsson (1882-1922) som också kallades för bildhuggaren från Gulastorp. Han intresse för modellering och skulptur väcktes fullt ut och år 1906 reser han till Stockholm för att börja på Tekniska skolan (nuvarande Konstfack)

År 1908 tar han examen på Tekniska skolan och fortsätter åren 1908-1911 på Konstakademien i Stockholm, där får han Konstakademiens kanslersmedalj för en träskulptur. Direkt efter sin examen från Konstakademien reser han på resestipendium till Paris där han stanna ett år. Det kommer att bli ett dramatiskt år i hans utveckling.

Fram till år 1911 har Johnsson, precis som så många andra, arbetat enligt Rodins inflytande med en impressionistisk formgivning, en obestämd, uppluckrad och detaljerad yta men den tiden var slut. Nu gällde istället en mer detaljfri slät yta som bildade en tydlig gräns för skulpturens gestalt. Detta upptäcker Johnsson först i Paris trots att skulptörer som Milles i Sverige och Maillol redan arbetat på det sättet i snart 10 år. Det finns de som säger att Johnsson föddes 10 år för sent för att bli en av de tongivande konstnärerna i den nya stilen, kanske är det rätt.

Johnsson skulpturer för Parisresan som t.ex. "Sjuk flicka" från 1909 blev nu gammalmodiga och i Paris blir han nu inspirerad av Maillol som han tar till sig fast med sin egen "touch". Detta visar sig t.ex. i skulpturen "Kvinnohuvud" från 1912. Han återvänder kort till Sverige där han gifter sig med textilkonstnärinnan Svanhild (kallades för Vavi) Elina Maria Schlyter (1887-1971). De kommer att få sonen Tomas.

Han och Vavi reser år 1913 till Italien, där han nu med en stor nyfikenhet och intresse av det senaste inom konsten. De blir dock tvungna att redan år 1914 återvända till Sverige p.g.a. 1:a världskriget men bosätter sig ett kort tag i Köpenhamn. De reser dock snart till Stockholm där han får uppdrag i samband med Tekniska skolans nybyggnation.

År 1918 får han tjänst som lärare vid Tekniska skolan och år 1922 blir han ledamot av Konstakademien.

Ivar Viktor Johnsson har skapat ett stor antal offentliga konstverk där det första var "Flickan och sjötrollen" i Göteborg år 1919. De kanske viktigaste konstverken är dock "Vegamonumentet" år 1930 i Stockholm, fontänskulpturgruppen "Arbetets Ära och Glädje" år 1942 i Eskilstuna, "Tycho Brahe" på Ven år 1946, "Livets brunn" i Skövde år 1956 och "Yngling bestiger häst" år 1956 i Gamla Stan i Stockholm

Johnsson har mest blivit känd som en monumentalskulptör med verk över nästan hela landet, många av dem välkända. Han kom att få en rad utmärkelser för sina konstverk med bl.a. Konstrådets pris år 1946 och Sergelpriset år 1950.

Det år dock inte att berätta om Johnsson utan att också nämna hans märkliga porträtt av Per Albin Hansson (1925), Ivar Bendixsson (1927), Martin Olsson (1942) och Prins Eugen (1942). För att citera Henrik Cornell så kan dessa beskrivas som "Formens förenkling är i flera av porträtthuvudena nästan virtuosmässigt förd till det yttersta. Med ett minimum av detaljer har han skapat såväl likhet med modellen som utpräglad karaktär",

Johnsson skulpturer karaktäriseras av "att hans verk till skillnad från Maillols äger mycken dramatik och uttrycksfullhet, egenskaper, som man inte lätt anade av hans personliga framträdande. Å andra sidan ger han inte sin dramatiska fantasi någon obegränsad frihet. Han är ingen experimentator som Milles, vars skapande bestod av ett nästan vulkaniskt utkastande av skisser, utgörande ett otal variationer av det avsedda temat. Den starkt behärskade J var från början av varje arbete fastare bunden av den mera bestämt uppfattade slutliga gestalten".

Johnsson dog år 1970 i Stockholm och ligger begrav i vid Högalidskyrkan på Södermalm, i närheten av malmgården Helenenborg där han bodde under många år (1920-1970).

 

Om Petterssons Konstgjuteri

Petterssons konstgjuteri grundades år 1943 av Erik Pettersson, hans första lokaler låg på Elektravägen i Hägersten.

År 1964 lämnade Erik över till sonen Gunnar och idag är det hans sonson, Johan, som driver konstjuteriet



Test