Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Lejonmasker i Gamla Stan i Stockholm

OBS: Vill du ha bilden i lågupplöst format utan kostnad hör du av dig via vår kontaktsida så skickar vi gärna bilden du ser (utan Copyright texterna). Vi vill dock att du anger www.stockholmgamlastan.se som källa när du publicerar den på Internet. Alla bilderna finns även i högupplöst format (TIF) att köpa för en billig peng, hör av dig via vår kontaktsida så berättar vi mer.

 

Information om Lejonmasker

Årtal: 1710
Konstnär: Caspar Schröder
Gjutare: Okänd
Material: Sandsten
Lat: 59.326808  Long: 18.07163

 

Om konstverket

Lejonmaskerna på fasaderna längs den inre Borggården på det Kungliga slottet är 20 till antalet och gjordes av konstnären Caspar Schröder åren 1706-1710 när det Kungliga slottets fasader ännu inte hade nått den höjden där de skulle placeras. Han hann precis avsluta arbetet före sin död år 1710.

Lejonmaskerna är fördelad på 9 över resp. arkadbåge längs den västra fasaden och 9 över resp. arkadbåge längs den östra fasaden, till detta kommer en lejonmask över den norra- och södra porten. De är gjorda i sandsten och Schröder hugg dem sannolikt på stenhuggarplatsen vid Skeppskajen. Vi vet att han år 1706 hade gjort färdigt de 9 lejonmaskerna längs den västra fasaden.

Ursprungligen ville slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.ä. ha betydligt mer utsmyckningar runt de fyra portarna. Det skulle ha varit hermer på vardera sidan, portalfönster med sandstensomfattningar men så blev det inte. Lejonmaskerna som blev den enda utsmyckningen på den inre Borggården har sin bakgrund från Gustav II Adolf som kallades lejonet från Norden och därefter har lejonsymbolen varit flitig använd i kungliga sammanhang. Det stora svenska riksvapnet innehållet två lejon och det finns många fler exempel.

Schröder hade troligen en romersk förebild till sina lejonmasker, i antikens rom var dessa masker vanligt förekommande på förnämare hus och då ofta som dörrklappar. Det kan förklara varför lejonmaskerna har en ring genom munnen, det var själva klappen som man använde för att knacka på dörren.

För dig som undrar så är lejonmaskerna rent formellt en s.k. maskaron, men då de inte visar ett mänskligt ansikte kallar vi dem istället för masker.

 

Om Caspar Schröder

Caspar Schröder föddes på kronohemmanet Tveta i Kronobergs län år 1652, hans far var borgmästaren i Karlshamn Christopher Schröder (1628-1699) och hans mor hette Karin. Hans far hade varit fältskär i den svenska armén och hade fått hemmanet som betalning för sina tjänster och det var där Caspar föddes. Han hade många syskon, ca 20, då fadern var gift 4 gånger men förutom Caspar är endast brodern Niclas (häradshövding i Roslagen) kända.

Caspar växte upp på Tveta där modern bodde tills år 1661 när hon flyttade till sin man på varvet i Karlshamn, det också sannolikt på varvet som han fick sina första läroår i bildhuggeri mm bland träsnidarna som arbetade på att smycka ut fartygen. Det var också i Karlshamn han kom att träffa den skickliga bildhuggaren Åke Truedsson som har gjort en rad fina altaruppsatser mm.

År 1672 reser Caspar till Stockholm för att gå i lära hos bröderna Niclas och Henrik Schütz som var skeppsbildhuggare. Någon gång åren 1678-1679* påbörjar han sin gesällvandring som tar honom utomlands, bl.a. till Tyskland, Holland och Frankrike. Han återkommer till Sverige först år 1684 och under perioden utomlands försörjer han sig delvis som porträtthuvudskulptör.

Tillbaka i Sverige stannar han hos sin far i Karlshamn som via brev till generalguvernören Hans Wachtmeister rekommenderar sin son till en tjänst som bildhuggare. Detta fungerade uppenbart för Caspar fick snart en beställning på en marmorbyst föreställande greve Jacob Johan Hastfer som idag finns i Västra Vingåkers kyrka, det öppnade dörren för Caspar.

År 1686 blir Caspar utsedd till stadsbildhuggare i Stockholm men vilka konstverk han gjorde är okänt, det vi vet är att han arbetade den närmaste tiden utan några elever eller gesäller i sin verkstad vilket var ovanligt. År 1687 gifter han sig med Margareta Persdotter Krone (1671-1738) och vi känner inte till om de fick några barn.

Hans kollega Burchard Precht som var skickligare och mer framgångsrik som rekommenderade honom till borgerskap i Stockholm ca år 1696 och under tiden fram tills dess arbetade troligen Casper till största delen med småjobb som möbler, vapensköldar, ramlister mm. Caspar fick sitt borgerskap men någon större förändring i antalet arbeten blev det inte, troligen beroende på att Nicodemus Tessin d.y. som var ansvarig för utsmyckningen av slottet Tre Kronor och senare byggnationen av dagens Kungliga slott föredrog att rekrytera konstnärer från främst Frankrike. Några små smulor skulle det dock bli.

Åren 1697-1698 arbetar han med dekorationen av Storkyrkans orgelfasad och åren 1706-1710 hugger han lejonmaskerna som idag sitter längs fasaderna på det Kungliga slottets inre borggård. Han får också påbörja arbetet med Karyatiderna på det Kungliga slottets västra fasad, dessa färdigställs dock av den franska konstnären Charles Guilliame Cousin p.g.a. Caspars död år 1710.

Caspar Schröder dör år 1710 i Stockholm och får nog anses som en relativt obetydlig bildhuggare i den svenska konsthistorien.

*Det finns uppgifter om att han reste utomlands redan inom ett år efter han påbörjat sin elevplats hör bröderna Schüts i Stockholm men detta är osannolikt för då skulle han inte hunnit föra klart sin gesälltid vilket krävdes för att kunna bli en bildhuggarmästare.



Test