Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Kungamedaljonerna i Gamla Stan i Stockholm

Bild på Kungamedaljonerna

 

Information om Kungamedaljonerna

Årtal: 1745
Konstnär: Charles Guilliame Cousin
Gjutare: Okänd
Material: Bly
Lat: 59.326551  Long: 18.070804

 

Om konstverket

Medaljongerna föreställer uppifrån vänster, Gustav I (Vasa), Erik XIV, Johan III, Sigesmund I, Karl IX, Gustav II Adolf, Kristina I, Karl X Gustav och Karl XI Gustav. Det var kung Karl XII som bestämde att dessa kungar och drottning skulle sitta på slottets västra fasad, själv sitter han på den södra fasaden. Han räknade sig som kung i rakt nedstigande led från Gustav Vasa, tidigare monarker (Unionsmonarkerna) hade han inte mycket till övers för.

Medaljongern gjordes troligen av konstnären Charles Guillaume Cousin på uppdrag av Tessin åren 17443-1745. Medaljongerna är nästan kopior av Johan Carl Hedlingers (1691 - 1771) berömda medaljonger av den svenska kungalängden som han gjorde år 1726. Medaljongernas storlek är ca 1,5 meter i diameter.

 

Om Charles Guilliame Cousin

Charles-Guillaume Cousin föddes i Pont-Audemer (Normandie) i Frankrike den 1:a april år 1707. Han far var Guillaume Cousin och hans mor var Marguerite Legemble. Hans släkt var en konstnärssläkt där de kanske mest kända före honom var Jean Cousin den äldre och Jean Cousin den yngre. Hans far har fått en gata i Pont-Audemer uppkallade efter sig (Rue Guillaume Cousin).

Cousin gick i lära hos bröderna och skulptörerna Nicolas- och Guillaume Coustou i Lyon, det kanske mest kända verket av Nicoloas Coustou är statyn av Julius Caesar på Louvren i Paris. Cousin var också god vän med Jean-Baptiste Pigalle som var 7 år yngre men som också kom att bli en framstående konstnär och skulptör.

När Cousin 30 år gammal träffade han den svenska envoyen i Paris, Peter Niklas Giedda, som hade uppdrag från Carl Hårleman att rekrytera franska konstnärer till utsmyckningen av det Kungliga slottet i Stockholm. Då den tidigare skulptören Antoine Bellette hade återvänt till Frankrike år 1732 var man i stor behov av en framstående skulptör och Cousin rekryterades.

Cousin anlände till Stockholm år 1737 och började omgående skulptera en rad konstverk i Rikssalen, de 10 allegoriska amoringrupperna (barnfigurer) som man kan se runt kornischen ovanför salens fönster. Han gjorde "Klokheten", "Lydnanden", "Handeln", "Åkerbruket", "Fruktbarheten", "Vaksamheten", "Endräkten", "Konsten", "Freden" och "Kriget". Han gjorde även de allegoriska kvinnofigurerna "Religionen", "Mildheten" och "Arbetsamheten". Det går att läsa mer om dessa och Rikssalen här.

Skulpturerna i Rikssalen som Cousin gjorde åren 1737-1740 visar alla hans stora tekniska kunnande men tittat man närmare på ansiktena så kan man se att de saknar karaktär och är ganska alldagliga. Rent anatomiskt är verken nästan fulländade och det kommer säkert att Cousin ständigt övade detta på levande modeller. Noter gärna också att dessa konstverk är alla gjorda i barock stil vilken vid den här tiden var utgång och skulle ersättas av rokokon.

År 1740 återvänder han till Frankrike men kommer redan året efter, 1741, tillbaka och fortsätter sitt arbete. Det är nu han gör några av konstverken i Slottskyrkan men framför allt är det under perioden 1741-1746 som han gör Karyatiderna och Kungamedaljongerna på det Kungliga slottets västra fasad. Dessa visar alla prov på Cousins stora skicklighet som bildhuggare i sandsten.

På hösten år 1746 återvänder han till Pont-Audemer i Frankrike, staden där han växte upp. Han kommer att leva i relativ tystnad och det finns inga stora konstverk som vi känner till som han gjorde under åren 1746-1783. Han har dock en skulpturatelje och han var bl.a. lärare för den kända skulptören Francois Masson (1746-1807) vilket måste ha varit någon gång på slutet av 1760-talet och 1770-talet.

Vi känner inte till om Cousin var gift eller om han hade några barn. Han dog den 19:e juli år 1783 och ligger begrav på kyrkogården i Pont-Audemer.



Test