Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Kristina Gyllenstierna i Gamla Stan i Stockholm

Bilden ovan finns i 5 varianter. För att se alla drar du bara med musen eller fingret till vänster eller höger på bilden.

OBS: Vill du ha bilden i lågupplöst format utan kostnad hör du av dig via vår kontaktsida så skickar vi gärna bilden du ser (utan Copyright texterna). Vi vill dock att du anger www.stockholmgamlastan.se som källa när du publicerar den på Internet. Alla bilderna finns även i högupplöst format (TIF) att köpa för en billig peng, hör av dig via vår kontaktsida så berättar vi mer.

Information om Kristina Gyllenstierna

Årtal: 1912
Konstnär: Johan Theodor Lundberg
Gjutare: Otto Meyer
Material: Brons och granit
Lat: 59.32613  Long: 18.070407

 

Om konstverket

Statyn av Kristina Gyllenstierna står på det Kungliga slottets yttre borggård framför Kommendantsflygeln, det är den enda statyn på borggården vilket är intressant i sig då detta är den manliga sidan av det Kungliga slottet. Varför står hon där och vad har hon gjort?

Om Kristina Gyllenstierna1

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna föddes ca år 1494, dotter till Nils Eriksson Gyllenstierna och moster till den blivande Gustav Vasa. Hon var m.a.o. av högadlig släkt. Redan 18 år gammal, den 16:e november år 1511, gifter hon sig med Sten Sture den yngre (hette egentligen Sten Svantesson Sture) som året efter blev riksföreståndare i Sverige efter sin far Svante Nilsson som dog i slaganfall, hon blev därmed Sveriges mäktigaste kvinna.

Efter en schism med ärkebiskopen Trolle om rätten till Stäkets län bröt Sten Sture d.y. med unionspartiet och därmed med kung Kristian II (Kristian tyrann) i Köpenhamn. Detta accepterades in av Kristian som beslutade att invadera Sverige och återställa ordningen. Detta är grunden till det som kom att kallas för Stockholms blodbad.

Kung Kristian tågar upp genom Sverige och slår allt i sin väg, han bränner över 2 000 byar och mördar på människor och djur. I det sista stora slaget dör Sten Sture d.y. och den svenska armen flyr in till Stockholm. Det är nu som Kristina Gyllenstierna griper makten och leder försvaret av staden, detta gör hon så bra att Kristian misslyckas med att ta Stockholm men efter förhandlingar och löften släpps han in vilket resulterar i blodbadet då han bryter sina löften.

Bakgrund1

För sitt hjältemodiga försvar av Stockholm beslutade Stockholms stad att tillsätta en staykommitte för att hedra henne med en staty. Kommitten gav uppdraget till konstnären Theodor Lundberg som gjorde en modell i gips som gjöts i brons av Otto Meyer.

Utformning1

Statyn av Kristina Gyllenstierna visar henne iklädd en typisk kvinnodräkt från 1500-talet. En överklänning och en underklänning där den senare skall synas såsom modet på den tiden var. Över klänningarna på axlarna hänger en ärmlös kappa och på huvudet har hon en hätta. Vid halsen syns en uppstående krage som troligen tillhör överklänningen. Skorna är en blandning av typen anknäbbskor och björnramar.

Bredvid henne på den norra sidan står en kanon, troligen en kartuan eller kartov, en kort kanon från 1500-talet. Den symboliserar hennes roll som ledare av försvaret av Stockholm, den krigiska dimensionen.

Theodor Lundbergs monogram

Det finns också 2 detaljer på statyn som man bara ser om man vet var och förstår vad det är, det skall vi avslöja nu. Tittar du på baksidan av statyn vid sockelns vänstra sida så ser du ett monogram med siffror på vardera sidan (se bilden ovan), det är Theodor Lundbergs monogram (ett litet T omgivet av ett stort L) och siffrorna är årtalet då han gjorde konstverket - 1912. Den andra detaljen är också på baksidan men på den högra sidan och står absolut längst ner på sockeln, kan vara svår att se om du inte är lång. Det är gjutarstämpeln som finns på nästan alla gjutna konstverk. Här står det O Meyer Fud, vilket betyder Otto Meyer konstgjuteri Fud där ordet Fud står för "fudit" vilket på latin betyder "har gjutit".

Platsen1

Konstverket står i en arkadnisch utefter Kommendantsflygeln vid den yttre borggården på det Kungliga slottet. Hon var av kunglig börd. Denna plats föreslogs av statykommitten och godkändes av kung Gustav V. Fram tills dess sedan slottet invigdes år 1754 hade den yttre borggården inte haft några statyer.

Avtäckelsen1

Lördagen den 16:e november år 1912 avtäcktes statyn av Kristina Gyllenstierna på den yttre borggården i närvaro av kung Gustav V, kungafamiljen, regeringen, överståthållaren och några hundra inbjudna åskådare. Det var statykommittens ordförande, Lizinka Dyrssen som förrättade avtäckelsen.

Dyrssen sa i sitt tal "Svenska män och kvinnor ha med värme och redobogen offervillighet omfattat tanken att i huvudstaden resan en stod att därmed hugfästa minnet av Kristina Gyllenstierna. Den snabbhet, varmed denna tanke omsatts i handling visar att svenska folkets tacksamhet och vördnad inför minnet av dem, som offrat sig för landets bästa, städse fortleva". Den 20:e maj år 1920, på dagen 400 år efter hennes försvar av Stockholm mot Kristian II genomfördes en manifestation vid statyn.

Statyn av Kristina Gyllenstierna var den första offentliga kvinnostatyn i Sverige.

 

Om Johan Theodor Lundberg

Johan Theodor Lundberg föddes i Stockholm år 1852, hans far var vaktmästaren Johan Erik Lundberg och hans mor var Christina Elisabeth Ersdotter. Han växte upp i Stockholm och då hans föräldrar inte hade det så gott ställt hade han en relativt fattig uppväxt, det blev inte bättre av att hans far dog när han var ung. Vi känner inte till om han hade några syskon.

Han börjar som elev hos medaljgravören Lea Ahlbom vid Myntverket år 1861 och stannar där till år 1864 när han börjar på Konstakademiens principskola (en förberedande skola för unga elever), han uttrycker att han är glad att slippa petgörat på Myntverket. År 1868 går han ut principskolan och får nu börja på Konstakademiens antikskola och där träffar han Ernst Josephson (1851-1906) som börjar året efter Theodor, de kommer att bli vänner livet ut.

Åren 1868-1877 studerar han på Konstakademien, under själva studietiden utmärkte han sig inte speciellt men år 1881, 4 år efter han gått ut från Konstakademien (han arbetade åren 1877-1881 som teckningslärare på Nya Elementarskolan i Stockholm) vinner han Kungliga medaljen för sin konstverksamhet och får Konstakademiens resestipendium för bl.a. konstverket "Loke täljande misteln".

År 1882 reser Theodor till Paris där han stannar till år 1884 och studerar för bildhuggaren och målaren Jean Alexander Joseph Falguiére (1831-1900) vid skolan École des Beaux-Arts. Andra elever till Falquiére som Theodor sannolikt träffar är bl.a. Francis Edwin Elwell (1858-1922), Julien Caussé (1869-1914), Laurent Marqueste (1848-1920) och Théophile Barrau (1848-1913). Han umgås också mycket med sin vän Ernst Josephsson som åren 1879-1888 hade en egen ateljé i Paris.

Under tiden i Paris gjorde Theodor bl.a. konstverken "Vid Badet" och "Narren" år 1882, "Hatet" och "Försåtet" år 1884. År 1884 reser han vidare till München och sedan vidare till Rom där han kom att stanna till år 1888. I Rom gjorde han bl.a. statyerna "Per Svinaherde" år 1885, "Första vapnet" år 1886 och "Gosse kastande smörgås" år 1887 bara för att nämna några. Det var också i Rom han gjorde sitt första mer monumentala verk "Fosterbröderna" år 1887/88, det var inspirerat av det franska krigsmonumentet "Vapenbröderna".

År 1888 återvände Theodor till Stockholm och blev invald som ledamot i Konstakademien samt erbjuden en lärartjänst i teckning och modellering. Han får nu också i uppdrag att göra några portalfigurer till Uppsala domkyrka i samband med dess renovering och träffar då professor Carl Rupert Nyblom (1832-1907) som bl.a. är ledamot av Svenska Akademien, Nobelkommittén mm. Det är dock hans dotter, Ellen Emilia Nyblom, han blir mest intresserad av och det gifter sig år 1893. Det är också nu har träffar prins Eugen som är en ofta sedd gäst i familjen Nybloms hem och denne kom att påverka Theodor i hans framtida karriär med många beställningar och hedersuppdrag.

Åren 1893-1897 gör Theodor en rad skulpturer och ingår dessutom i kommittén för Stockholmsutställningen år 1897 tillsammans med Gustaf Cederström och George von Rosen som representanter för Konstakademien. År 1897 utför han konstverken "Vågen och stranden" i marmor men de kanske mest kända verken blir "Moder Svea" och "De fyra stånden" som sattes upp på fasaden av det nybyggda Riksdagshuset år 1905. Det är också år 1897 han gör den välkända statyn av "Olaus Petri" som står framför Storkyrkans östra fasad. Theodor är vid det här laget en av de mest etablerade och hyllade svenska skulptörerna.

Åren efter Stockholmsmässan kommer också en rad andra stora konstverk från Theodor, det är framförallt "Poltavamonumentet" som han påbörjade år 1902 och som stod klart 1904, det står idag framför Armémuseet i Stockholm. År 1907 blir han professor i skulptur vid Konsthögskolan (han efterträder John Börjesson) och år 1911 blir han direktör vid skolan.

Under perioden 1907 fram till att han lämnar Sverige år 1920 för att bosätta sig i Rom gör han också en rad uppmärksammade konstverk. Ett av de mest kända är statyn av "Kristina Gyllenstierna" på den yttre Borggården till det Kungliga slottet, det första offentliga konstverket i Sverige föreställande en kvinna. Andra konstverk under perioden är "Karl X Gustav" i Uddevalla år 1915, "Christoffer Polhelm" i Visby år 1920 och "Olaus Magnus" i Linköping år 1920.

Theodor Lundbergs konstverk kan sammanfattas av följande beskrivning "Det veka draget i hans konst speglar sig också i den mjuka linjen som stundom kan bli slapp och löpa ut utan fäste, och man saknar ett fastare samband med den arkitektur hans arbeten i många fall tillkommit för att dekorera, men hans konst äger i sina bästa stycken en äkthet i känslouttrycket, en kysk nobless även i de erotiska motiven och en formell elegans, som gör den till en typisk exponent för andra och smaken under den oscariska epoken". Med uttrycket "den oscariska epoken" avses perioden när Oscar II var svensk kung (1872-1907)

Theodor lever i Rom tillsammans med sin hustru, Ellen, åren 1920-1926. De fick två barn tillsammans, Holger (1897-1981) och Bengt Theodor (1900-1972). Johan Theodor Lundberg dör i Rom år 1926 och kort före sin död arbetade han med konstverket "Homo" och föreställer en man som klänger fast vid en klippa, kanske hans eget försök att klänga fast vid livet.

 

Om Otto Meyer

Johan Friedrich Otto Meyer var en av landets större gjutare av konstverk på sin tid.

Han föddes i Stockholm den 24:e januari år 1852 i Gamla Stan (Tyska Sanka Gertruds församling i Gamla Stan). Han far var hovlitografen Johan Fredrik Meyer (1836-1893) och hans mor var Theresa Katarina Rosenthal. Han växte upp i Klarakvarteren nära Gamla Stan. Åren 1865-1868 studerade han vid Akademien för de Fria Konsterna (FrKA) i Stockholm och senare Slöjdskolan i Stockholm 1868-1870.

Åren 1871-1872 studerade han modellering och cieselering utomlands hos statygjutarfirman Lentz & Heroldts i Nürnberg. År 1873 var han s.k. auskultant vid Kungliga gjuteriet i Wien och åren 1873-1874 praktiserade han i Stuttgart och Florens.

År 1875 återvände han till Stockholm och grundade sin egen gjuterifirma på Östermalm. År 1884 flyttade han firman till Kungsholmen och ändrade även namnet till Otto Meyer & Kompani vilket senare år 1889 ändrades till AB Förenade Konstgjuterierna och slutligen år 1900 när firman flyttade till Västmannagatan 81 fick den namnet Otto Meyers Konstmetal- och Zinkgjuteri. År 1908 blev han även utsedd till Kunglig hovleverantör. År 1919 lämnar han ansvaret för företaget till sin medarbetare Adolf Spanier. Verksamheten upphör i slutet av 1970-talet.

Den 10:e april år 1895 gifter han sig med Anna Sofia Gustafva Nilsson (1871-1953) dotter till fastighetsägaren Gustaf Magnus Nilsson och Sofia Charlotta Andersson. Han dog den 26:e september år 1933 i Stockholm

Kända statyer som Otto Meyer har gjutit i Gamla stan är: Kristina Gyllenstierna, Barmhärtigheten, Poesin, Musiken, Religionen, Dimman, Sankt Göran gruppen samt Enleveringsgrupperna.

Självfallet har Otto Meyer och hans gjuteri gjutit en rad andra statyer mm runt om i Sverige men då vi på redaktionen inte har möjlighet att resa runt och kontrollera gjutarmärken på dessa statyer som uppges vara gjutna av Otto Meyer avstår vi från att redovisa dessa här. Har du intresse av att vi redovisar statyer gjutna av honom på andra orter i Sverige så får du gärna skicka oss ett e-mail och bifoga gjutarstämpeln.

Otto Meyer skall inte blandas ihop med släkten Meyer som kom till Sverige på 1630-talet och som fram till år 1797 drev landets största konst- och klockgjuteri och har gjutit en rad av de främsta konstverken under den aktiva tiden.



Test