Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Kristina Gyllenstierna i Gamla Stan i Stockholm

Bild pÄ Kristina Gyllenstierna


Information om Kristina Gyllenstierna

Årtal: 1912
KonstnÀr: Johan Theodor Lundberg
Gjutare: Otto Meyer
Material: Brons och granit
Lat: 59.32613  Long: 18.070407

 

Om konstverket

Statyn av Kristina Gyllenstierna stÄr pÄ det Kungliga slottets yttre borggÄrd framför Kommendantsflygeln, det Àr den enda statyn pÄ borggÄrden vilket Àr intressant i sig dÄ detta Àr den manliga sidan av det Kungliga slottet. Varför stÄr hon dÀr och vad har hon gjort?

Om Kristina Gyllenstierna1

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna föddes ca Är 1494, dotter till Nils Eriksson Gyllenstierna och moster till den blivande Gustav Vasa. Hon var m.a.o. av högadlig slÀkt. Redan 18 Är gammal, den 16:e november Är 1511, gifter hon sig med Sten Sture den yngre (hette egentligen Sten Svantesson Sture) som Äret efter blev riksförestÄndare i Sverige efter sin far Svante Nilsson som dog i slaganfall, hon blev dÀrmed Sveriges mÀktigaste kvinna.

Efter en schism med Àrkebiskopen Trolle om rÀtten till StÀkets lÀn bröt Sten Sture d.y. med unionspartiet och dÀrmed med kung Kristian II (Kristian tyrann) i Köpenhamn. Detta accepterades in av Kristian som beslutade att invadera Sverige och ÄterstÀlla ordningen. Detta Àr grunden till det som kom att kallas för Stockholms blodbad.

Kung Kristian tÄgar upp genom Sverige och slÄr allt i sin vÀg, han brÀnner över 2 000 byar och mördar pÄ mÀnniskor och djur. I det sista stora slaget dör Sten Sture d.y. och den svenska armen flyr in till Stockholm. Det Àr nu som Kristina Gyllenstierna griper makten och leder försvaret av staden, detta gör hon sÄ bra att Kristian misslyckas med att ta Stockholm men efter förhandlingar och löften slÀpps han in vilket resulterar i blodbadet dÄ han bryter sina löften.

Bakgrund1

För sitt hjÀltemodiga försvar av Stockholm beslutade Stockholms stad att tillsÀtta en staykommitte för att hedra henne med en staty. Kommitten gav uppdraget till konstnÀren Theodor Lundberg som gjorde en modell i gips som gjöts i brons av Otto Meyer.

Utformning1

Statyn av Kristina Gyllenstierna visar henne iklĂ€dd en typisk kvinnodrĂ€kt frĂ„n 1500-talet. En överklĂ€nning och en underklĂ€nning dĂ€r den senare skall synas sĂ„som modet pĂ„ den tiden var. Över klĂ€nningarna pĂ„ axlarna hĂ€nger en Ă€rmlös kappa och pĂ„ huvudet har hon en hĂ€tta. Vid halsen syns en uppstĂ„ende krage som troligen tillhör överklĂ€nningen. Skorna Ă€r en blandning av typen anknĂ€bbskor och björnramar.

Bredvid henne pÄ den norra sidan stÄr en kanon, troligen en kartuan eller kartov, en kort kanon frÄn 1500-talet. Den symboliserar hennes roll som ledare av försvaret av Stockholm, den krigiska dimensionen.

Platsen1

Konstverket stÄr i en arkadnisch utefter Kommendantsflygeln vid den yttre borggÄrden pÄ det Kungliga slottet. Hon var av kunglig börd. Denna plats föreslogs av statykommitten och godkÀndes av kung Gustav V. Fram tills dess sedan slottet invigdes Är 1754 hade den yttre borggÄrden inte haft nÄgra statyer.

AvtÀckelsen1

Lördagen den 16:e november Är 1912 avtÀcktes statyn av Kristina Gyllenstierna pÄ den yttre borggÄrden i nÀrvaro av kung Gustav V, kungafamiljen, regeringen, överstÄthÄllaren och nÄgra hundra inbjudna ÄskÄdare. Det var statykommittens ordförande, Lizinka Dyrssen som förrÀttade avtÀckelsen.

Dyrssen sa i sitt tal "Svenska mÀn och kvinnor ha med vÀrme och redobogen offervillighet omfattat tanken att i huvudstaden resan en stod att dÀrmed hugfÀsta minnet av Kristina Gyllenstierna. Den snabbhet, varmed denna tanke omsatts i handling visar att svenska folkets tacksamhet och vördnad inför minnet av dem, som offrat sig för landets bÀsta, stÀdse fortleva". Den 20:e maj Är 1920, pÄ dagen 400 Är efter hennes försvar av Stockholm mot Kristian II genomfördes en manifestation vid statyn.

Statyn av Kristina Gyllenstierna var den första offentliga kvinnostatyn i Sverige.

 

Om Johan Theodor Lundberg

Skulptör.

Han studerade vid Konstakademien i Stockholm och i Paris för Falguiére samt i Rom.

Blev 1908 ordinarie professor vid Konstakademien och direktör 1911-1920 varefter han bosatte sig i Rom.

Hans konst Àr genomgÄende manlig och onumentalt betonad, men kan Àven bli poetiskt natursymbolisk. Han slog igenom med Fosterbröderna i brons som Àr placerad utanför Nationalmuseum i Stockholm, samt i Statens Museum för Kunst i Köpenhamn.

Offentlig utsmyckning: VÄgen och stranden i marmor 1897, Kungliga slottet i Stockholm och pÄ yttre borggÄrden Kristina Gyllenstierna, Sorg i marmor, Nationalmuseum i Stockholm, Olaus Petri, framför Storkyrkan, Stockholm, Gosse med svan, fontÀn, DjurgÄrden, Gunnar Wennerberg, Uppsala, flera portrÀttbyster, Erik Dahlberg Karlskrona, portrÀttmedaljonger och gravmonument. Hans för Poltava avsedda, Svea och den fallne karolinen, fick 1902 sin plats pÄ ArtillerigÄrden i Stockholm. Han ledde Àven kopieringen i brons av S:t Göran och draken i Storkyrkan nu uppstÀlld i Storkyrkobrinken i Stockholm.

 

Om Otto Meyer

Johan Friedrich Otto Meyer var en av landets större gjutare av konstverk pÄ sin tid.

Han föddes i Stockholm den 24:e januari Ă„r 1852 i Gamla Stan (Tyska Sanka Gertruds församling i Gamla Stan). Han far var hovlitografen Johan Fredrik Meyer (1836-1893) och hans mor var Theresa Katarina Rosenthal. Han vĂ€xte upp i Klarakvarteren nĂ€ra Gamla Stan. Åren 1865-1868 studerade han vid Akademien för de Fria Konsterna (FrKA) i Stockholm och senare Slöjdskolan i Stockholm 1868-1870.

Åren 1871-1872 studerade han modellering och cieselering utomlands hos statygjutarfirman Lentz & Heroldts i NĂŒrnberg. År 1873 var han s.k. auskultant vid Kungliga gjuteriet i Wien och Ă„ren 1873-1874 praktiserade han i Stuttgart och Florens.

År 1875 Ă„tervĂ€nde han till Stockholm och grundade sin egen gjuterifirma pĂ„ Östermalm. År 1884 flyttade han firman till Kungsholmen och Ă€ndrade Ă€ven namnet till Otto Meyer & Kompani vilket senare Ă„r 1889 Ă€ndrades till AB Förenade Konstgjuterierna och slutligen Ă„r 1900 nĂ€r firman flyttade till VĂ€stmannagatan 81 fick den namnet Otto Meyers Konstmetal- och Zinkgjuteri. År 1908 blev han Ă€ven utsedd till Kunglig hovleverantör. År 1919 lĂ€mnar han ansvaret för företaget till sin medarbetare Adolf Spanier. Verksamheten upphör i slutet av 1970-talet.

Den 10:e april Är 1895 gifter han sig med Anna Sofia Gustafva Nilsson (1871-1953) dotter till fastighetsÀgaren Gustaf Magnus Nilsson och Sofia Charlotta Andersson. Han dog den 26:e september Är 1933 i Stockholm

KÀnda statyer som Otto Meyer har gjutit i Gamla stan Àr: Kristina Gyllenstierna, BarmhÀrtigheten, Poesin, Musiken, Religionen, Dimman, Sankt Göran gruppen samt Enleveringsgrupperna.

KÀnda statyer som Otto Meyer har gjutit pÄ andra stÀllen Àr t.ex:
Dramatens entréstatyer Är 1904 (Stockholm).
Oxenstierna pÄ Gustav Adolfs torg Är 1906 (Stockholm).
Nils Ericson, Centralen Ă„r 1903 (Stockholm).
Asagudarna pÄ DjurgÄrdsbron utstÀllningsÄret 1897 (Stockholm).
Snöcklockan pÄ Mariatorget Är 1900 (Stockholm).
Karl XV pÄ DjurgÄrden Är 1909 (Stockholm).
Karl X Gustav pÄ DjurgÄrden Är 1917 (Stockholm).

Karl XI Är 1904 (Göteborg).
Magnus Stenbock Ă„r 1901 (Helsingborg).
Karl XI Ă„r 1897 (Karlskrona).
12 statyer vid Kiruna kyrka Ă„r 1913.
Gustav Vasa Ă„r 1903 (Mora).
Lek vid stranden Är 1910 (Saltsjöbaden).
Gustav II Adolf Ă„r 1911 (Sundsvall).
Karl X Gustav Ă„r 1915 (Uddevalla).
Geijer Ă„r 1888 (Uppsala).
Polhem Ă„r 1911 (Visby).

Linné Är 1891 i Chicago (U.S.A).
Statyerna vid Villa Ensi Ă„r 1912 i Helsingfors (Finland).
Det lider mot skymning Är 1904 i Köpenhamn (Danmark).

Otto Meyer skall inte blandas ihop med slÀkten Meyer som kom till Sverige pÄ 1630-talet och som fram till Är 1797 drev landets största konst- och klockgjuteri och har gjutit en rad av de frÀmsta konstverken under den aktiva tiden.



Test