Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Karyatider i Gamla Stan i Stockholm

OBS: Vill du ha bilden i lågupplöst format utan kostnad hör du av dig via vår kontaktsida så skickar vi gärna bilden du ser (utan Copyright texterna). Vi vill dock att du anger www.stockholmgamlastan.se som källa när du publicerar den på Internet. Alla bilderna finns även i högupplöst format (TIF) att köpa för en billig peng, hör av dig via vår kontaktsida så berättar vi mer.

 

Information om Karyatider

Årtal: 1744
Konstnär: Charles Guilliame Cousin
Gjutare: Okänd
Material: Sandsten
Lat: 59.326551  Long: 18.070804

 

Om konstverket

De 10 hermer som är skulpterade på det Kungliga slottets västra fasads 1:a våning kallas för "Karyatiderna", namnet kommer från grekiskans "Flickor från Karyai" som är en stad i Grekland och avser kvinnoskulpturer som används som stöd istället för en kolonn. Slottets s.k. Karyatider är inte äkta sådana då de inte utgör ett stöd utan är en dekoration på ett stöd, en Herme m.a.o.

År 1706 planerade Tessin hermerna på den västra slottsfasaden "Thermes de pierre de taille, environ de la hauteur de vingt pieds" för att använda hans egna ord. Han gav uppdraget till konstnären Caspar Schröder som påbörjade det år 1708, men dog redan år 1710. Det skulle dröja länge förrän någon ny konstnär tog vid där Schröder lämnade.

År 1739 gavs uppdraget till Charles Guilliaume Cousin som först måste avsluta en del andra uppdrag och började först år 1743 men kunde avsluta redan år 1745. De 10 hermerna gjordes i en rokokostil med en stor variation på ett angivet tema. De är gjorda i sandsten och är ca 4,5 x 1,4 x 0,,8 meter. Själva stödet de är skulpterade på kallas för en pilaster (utskjutande väggpelare).

På bilden är de ordnade efter hur de sitter på fasaden, övre vänstra sitter längs i öster och nedre högra sitter längst i väster.

 

Om Charles Guilliame Cousin

Charles-Guillaume Cousin föddes i Pont-Audemer (Normandie) i Frankrike den 1:a april år 1707. Han far var Guillaume Cousin och hans mor var Marguerite Legemble. Hans släkt var en konstnärssläkt där de kanske mest kända före honom var Jean Cousin den äldre och Jean Cousin den yngre. Hans far har fått en gata i Pont-Audemer uppkallade efter sig (Rue Guillaume Cousin).

Cousin gick i lära hos bröderna och skulptörerna Nicolas- och Guillaume Coustou i Lyon, det kanske mest kända verket av Nicoloas Coustou är statyn av Julius Caesar på Louvren i Paris. Cousin var också god vän med Jean-Baptiste Pigalle som var 7 år yngre men som också kom att bli en framstående konstnär och skulptör.

När Cousin 30 år gammal träffade han den svenska envoyen i Paris, Peter Niklas Giedda, som hade uppdrag från Carl Hårleman att rekrytera franska konstnärer till utsmyckningen av det Kungliga slottet i Stockholm. Då den tidigare skulptören Antoine Bellette hade återvänt till Frankrike år 1732 var man i stor behov av en framstående skulptör och Cousin rekryterades.

Cousin anlände till Stockholm år 1737 och började omgående skulptera en rad konstverk i Rikssalen, de 10 allegoriska amoringrupperna (barnfigurer) som man kan se runt kornischen ovanför salens fönster. Han gjorde "Klokheten", "Lydnanden", "Handeln", "Åkerbruket", "Fruktbarheten", "Vaksamheten", "Endräkten", "Konsten", "Freden" och "Kriget". Han gjorde även de allegoriska kvinnofigurerna "Religionen", "Mildheten" och "Arbetsamheten". Det går att läsa mer om dessa och Rikssalen här.

Skulpturerna i Rikssalen som Cousin gjorde åren 1737-1740 visar alla hans stora tekniska kunnande men tittat man närmare på ansiktena så kan man se att de saknar karaktär och är ganska alldagliga. Rent anatomiskt är verken nästan fulländade och det kommer säkert att Cousin ständigt övade detta på levande modeller. Noter gärna också att dessa konstverk är alla gjorda i barock stil vilken vid den här tiden var utgång och skulle ersättas av rokokon.

År 1740 återvänder han till Frankrike men kommer redan året efter, 1741, tillbaka och fortsätter sitt arbete. Det är nu han gör några av konstverken i Slottskyrkan men framför allt är det under perioden 1741-1746 som han gör Karyatiderna och Kungamedaljongerna på det Kungliga slottets västra fasad. Dessa visar alla prov på Cousins stora skicklighet som bildhuggare i sandsten.

På hösten år 1746 återvänder han till Pont-Audemer i Frankrike, staden där han växte upp. Han kommer att leva i relativ tystnad och det finns inga stora konstverk som vi känner till som han gjorde under åren 1746-1783. Han har dock en skulpturatelje och han var bl.a. lärare för den kända skulptören Francois Masson (1746-1807) vilket måste ha varit någon gång på slutet av 1760-talet och 1770-talet.

Vi känner inte till om Cousin var gift eller om han hade några barn. Han dog den 19:e juli år 1783 och ligger begrav på kyrkogården i Pont-Audemer.



Test