Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Karl XIV Johan i Gamla Stan i Stockholm

Bild pÄ Karl XIV Johan


Information om Karl XIV Johan

Årtal: 1854
KonstnÀr: Bengt Erland Fogelberg
Gjutare: OkÀnd
Material: Brons och granit
Lat: 59.326283  Long: 18.072778

 

Om konstverket

Ryttarstatyn förestÀllande kung Karl XIV Johan nÀr han anlÀnder till Stockholm Är 1810 (han var inte kung vid den tiden) invigdes den 4:e november Är 1854 och placerades pÄ det idag förvunna Karl Johans torg som lÄg söder om Slussplan vid den gamla Karl Johan slussen.

Bakgrund

PÄ hösten samma Är som kung Karl XIV Johan dog (den 8:e mars Är 1844) lÀt kung Oscar I meddela regeringen att nÄgonstans inom tullarna skulle en staty av han far resas. Det skulle ta 10 Är innan statyn fanns pÄ plats och hÀr Àr historien hur det gick till.

Den blivande Karl XIV Johan, född Jean Bernadotte av en enkel sakförare i den lilla staden Pau i södra Frankrike, anlÀnde till Helsingborg den 20:e oktober Är 1810 som vald kronprins av Sverige. Det var inte helt problemfritt för han var en av Napoleons fÀltmarskalker och relationen mellan Sverige och Napoleon Frankrike var minst sagt dÄlig dÄ man hade varit i krig sedan 1805. I.o.m. valet av Bernadotte som ny svensk kronprins blev det fred men det var lÄngt ifrÄn alla i Sverige som gillade denna uppgörelse, en frÀmling pÄ Sveriges tron som inte gillade landet, inte ville lÀra sig svenska och tyckte folket var bland de vÀrsta bönder han trÀffat pÄ.

Det officiella intÄget i Stockholm skedde den 2:a november Är 1810 (han kom redan den 29:e oktober) och via Norrtull, inte frÄn Södermalm som de flesta tror och pÄ den sida av Gamla Stan som statyn ursprungligen stod placerad fram till Är 2016. Karl XIV Johan kom under sin tid som kung, 5:e februari 1818 - 8:e mars 1844, att grunda den kungliga dynastin Bernadotte.

Statyn

Statyn Àr gjuten i brons och stÄr pÄ en hög rektangulÀr piedestal i granit som i sin tur stÄr pÄ en lÀgre sockel i granit som har tre trappsteg. Sockeln försvann i.o.m. flytten medan piedestalen stÄr i ett lager och det Àr endast sjÀlva bronsstatyn som idag syns pÄ Slottsbacken.

I juli Ă„r 1847 skrevs ett avtal med konstnĂ€ren Bengt Erland Fogelberg om att göra en modell av statyn i gips, modellen fick exakt samma proportioner som den fĂ€rdiga statyn skulle fĂ„ och Fogelberg gjorde modellen i sin atelje i Rom. Efter han var klar delades gipsmodellen upp i 9 lĂ„dor och den 10:e oktober Ă„r 1851 skickades dessa pĂ„ 3 vagnar till MĂŒnchen och Fredinand von Millers konstgjuteri dit de anlĂ€nde pĂ„ julafton samma Ă„r.

Gjutningen tog lĂ„ng tid och först pĂ„ sommaren Ă„r 1853 var statyn i brons klar att skickas till Sverige. Problemet var att förutom den utstrĂ€ckta armen och huvudet var statyn gjuten i ett enda stycke och var dĂ€rmed mycket stor och tung, avsikten hade varit att skicka den per jĂ€rnvĂ€g men statyn visade sig för hög för broarna som jĂ€rnvĂ€gen passerade. Man var tvungen att bygga en skrĂ€ddarsydd vagn som pĂ„ vĂ€garna fick transportera statyn frĂ„n MĂŒnchen till ner till Rhen dĂ€r den lastades pĂ„ en prĂ„m för vidare transport till Rotterdam. Statyn anlĂ€nde till Stockholm per bĂ„t frĂ„n Rotterdam i slutet pĂ„ Ă„r 1853.

Statyn ansĂ„gs pĂ„ sin tid vara den bĂ€sta ryttarstatyn i Stockholm dĂ€r alla detaljer var verklighetstrogna. Den var sĂ„ bra gjord att Ă€nkedrottningen Desideria ofta tog en omvĂ€g med sin vagn nĂ€r hon var ute och Ă„kte och ibland kunde höras sĂ€ga: "Oh, qu‘il est beau" (Oh, vad han Ă€r vacker).

Statyn visar Karl XIV Johan sittande pÄ sin hÀst som strÀcker ut sin högra hand i vilken han hÄller sin fÀltmarskalkstav (den kan ses i det Bernadottska galleriet pÄ det Kungliga slottet) medan han i den vÀnstra hÄller tyglarna till hÀsten. Han Àr klÀdd i svensk fÀltmarskalkuniform med Serafimerordens band över höger axel. PÄ sitt bröst har han tre s.k. kraschaner, överst den för Serafimerorden, dÀr under SvÀrdsordens Riddare med Stora korset och underst Carl XIII:s Riddarorden. Runt halsen har han Carl XIII:s halskors för Riddarorden.

Piedestalen som statyn stÄr pÄ Àr gjord i Carraramarmor frÄn Italien och Àr ritade av Fredrik Wilhelm Scholander och huggen av Jacob Lundberg pÄ plats i Italien. Nja, det Àr ju inte riktigt sant, sÄ var det ursprungligen men Är 1911 sÄ ersattes piedestalen i carraramarmor med en av grÄ granit frÄn VÀtö och stenbrottet i Harg. Den tÄlde mycket bÀttre det svenska klimatet.

PĂ„ piedestalen stĂ„r det ingraverat pĂ„ ena lĂ„ngsidan: "Åt Karl XIV Johan. Brödrafolkens fader. Af Oscar I". PĂ„ den frĂ€mre kortsidan ser man det svenska riksvapnet i relief och pĂ„ den bakre kortsidan stĂ„r Ă„rtalet MDCCCLIV (1854). PĂ„ ovansidan finns ett tandsnitt och ornamentsfris med omvĂ€xlande lagerkransar och rosetter.

Statyn Àr frÄn sockeln och upp till kungen hatt ca 10 meter, varav piedestalen (inkl. sockel) Àr 5,3 meter.

Platsen

Det fanns mÄnga förslag till var statyn skulle placeras. Att det blev vid slussen var inte helt klart och lÄngt ifrÄn alla tycke det var en bra ide. Statyn borde stÄ i en mer konungslig omgivning tyckte mÄnga men sÄ blev det inte.

År 1851 beslutades att statyn skulle placeras vid slussen och det nya torget dĂ€r som skulle fĂ„ namnet Karl Johans torg efter kungen, fast namnet blev inte officiellt fastlagt förrĂ€n Ă„r 1932 och under Ă„ren 1851-1932 kallades det för Slussplanen.

NÀr statyn kom pÄ plats var kungen och hÀsten vÀnda mot norr och Stockholms centrum enligt önskemÄl frÄn kung Oscar I. Det var inte sÄ som konstnÀren ville ha det, han ville den skulle vara vÀnd mot öster som om kungen var pÄ vÀg ut frÄn staden i spetsen för en arme. Kanske för att Äterta Finland som förlorades i Finska kriget Ären 1808-1809 vilket enligt mÄnga var en av anledningarna för att vÀlja Jean Bernadotte till svensk kronprins, nÄgot han aldrig infriade.

I samband med ombyggnaden av Karl Johans torg pÄ 1930-talet (det var ocksÄ dÄ det fick namnet Karl Johans torg officiellt) togs statyn tillfÀlligt ner. NÀr den Äter stÀlldes pÄ plats var den vÀnd mot söder och bort frÄn Stockholms centrum. Enligt mÄnga ett resultat av att Kung Karl XIV Johan inte uppfyllde förvÀntningarna om att ta tillbaka Finland som Sverige förlorade i kriget mot Ryssland Är 1809. Han vÀnde helt enkelt Sverige och Stockholm ryggen.

I november Är 2015 flyttades statyn frÄn Karl Johans torg till Gubbens gÄrd, dÀr stod till mitten av Är 2016 dÄ den flyttades den till Slottsbacken dÀr den kommer att stÄ tills en ny permanent plats har hittats. Intressant Àr att pÄ Slottsbacken vÀnder kungens sitt huvud mot öster som konstnÀren Fogelberg ville frÄn början.

Var den skall stÄ efter Nya Slussens fÀrdigstÀllande Àr nÀr dessa rader skrivs ej beslutat, inte heller om kungen skall ha sitt ansikte in mot staden, ut frÄn staden eller mot öster. Det fÄr vi nog se först nÄgon gÄng pÄ mitten av 2020-talet.

AvtÀckelsen

Den 4:e november Är 1854 vilket var pÄ dagen 41 Är efter unionen av Sverige och Norge, nÄgot som var till stor del kung Karl XIV Johans verk.

Antalet ÄskÄdare var stort och redan pÄ morgonen strömmade folk till och stÀllde sig pÄ alla platser dÀr man fick en bra överblick över torget. Kl. 10:00 sköts salut till minne av unionen mellan Sverige och Norge och en timme senare marscherad trupperna fram till statyn för att bild fyrkant. Kung Oscar I hade speciellt önskat personer som var med om kriget Ären 1813-1814 mot Frankrike och som letts av Karl XIV Johan.

11:45 anlÀnde drottning Josefina, Ànkedrottningen Desideria, kronprinsessan Lovisa samt prinsessan Eugenie. Exakt kl. 12:00 anlÀnder kung Oscar I med prinsarna Oscar och August. Kungen gick omedelbart fram till statyn och stÄende pÄ dess sockel hÄller ett tal till sin far, bl.a. sa han: "Minnet af stora mÀn fortlefver i hÀfderna och vinner der sin rÀtt, sin yppersta hyllning. Men tacksamheten höfves Àdla folk, och vi Àro i dag samlade till ett begÄende af dess betydelsefulla högtid. Med rörda hjertan skola vi upplyfta vÄra blickar till bilden av den Konung, som under sin Àrofulla, fridsÀlla regering alltid rÀttvisade sitt sköna valsprÄk - Folkets kÀrlek min belöning".

Efter talet lÀt Bengt Erland Fogelberg och Major Norström tÀckelsen falla pÄ kungens tecken. Alla mÀn tog av sina huvudbonader och kungen saluterade statyn. Efter invigningen belönad kungen Bengt Erland Fogelberg med NordstjÀrneordern och adlade Nils Ericson, Karl Johan slussens ingenjör.

Som kuriosa kan nÀmnas att nÀr tÀckelsen skulle falla hÀngde den upp sig och en ingenjörselev ur flottans mekaniska kÄr fick klÀttra upp och lossa den sÄ allt kunde fortsÀtta som planerat.

 

Om Bengt Erland Fogelberg

Bengt Erland Fogelberg föddes i Göteborg den 8:e augusti Är 1786. Hans far var gÀlbgjutarmÀstaren (person som gjuter föremÄl i frÀmst mÀssing) Erland Fogelberg och hans mor var Margareta Maria Lind.

Han började i sin fars verkstad som lÀrling men flyttade Är 1803 till Stockholm och blev lÀrling hos hovciselören (person som reliefutsmyckningar i metall med frÀmst hammare och mejsel) Fredric Ludvig Rung (1758-1837). Redan Är 1804 började han pÄ Konstakademien och Är 1807 lÀmnade han helt hanverkarbanan och koncentrerade sig pÄ den konstnÀrliga verksamheten.

En viktig person under Fogelbergs period pÄ Konstakademien var Tobias Sergel som stödde och uppmuntrade honom samt Carl Fredrik von Breda. Det var sannolikt den senare som gjorde att han tillsammans med mÄlaren Johan Gustaf Sandberg (1782-1854) startade en privat konstskola Är 1815 som fick namnet SÀllskapet för konststudium.

Fogelberg var starkt influerad av "Den Götiska andan" dÀr fornnordiska motiv ur mytologin anvÀndes i konsten. Speciellt var det Pehr Henrik Lings (1776-1839) förelÀsningar som inspirerade Fogelberg. Han stÀllde senare ut verken Odin, Tor och Frej pÄ en utstÀllning Är 1818.

År 1819 reste han till Paris och senare till Rom dĂ€r han utförde en rad skulpturer. Han kom att bosĂ€tta sig i Paris och kom till Stockholm bara för kortare besök. Hans mest kĂ€nda verk Ă€r kanske bronsstatyn av Gustaf Vasa pĂ„ borggĂ„rden till Uppsala slott, skulpturerna Odin, Tor och Balder i marmor vid Konstakademien i Stockholm, de stora statyerna av Birger Jarl och Kung Karl XIV Johan till hĂ€st i Gamla Stan i Stockholm samt Kung Gustav II Adolf i Göteborg.

Fogelberg gifte sig aldrig och han dog den 22:a december Ă„r 1854 i Trieste i nuvarande Italien (dĂ„ Österrike) kort efter avtĂ€ckningen av statyerna av Birger Jarl och Kung Karl XIV Johan i Stockholm.



Test