Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Gustav Vasa i Gamla Stan i Stockholm

Bild pÄ Gustav Vasa


Information om Gustav Vasa

Årtal: 1774
KonstnĂ€r: Pierre Hubert L'Archevêque
Gjutare: Gerhard Meyer d.y.
Material: Brons
Lat: 59.325719  Long: 18.06603

 

Om konstverket

Statyn av Kung Gustav Vasa (Gustav I) avtäcktes den 24:e juni år 1774, på dagen 251 år efter att Gustav Vasa tågade in i Stockholm på midsommarafton år 1523. Så var det inte tänkt från början. När statyn beställdes av adeln att utföras av bildhuggaren Pierre Hubert L'Archevêque år 1760 var det meningen att den skulle vara klar till 250 års dagen av Gustav Vasas intåg till Stockholm men den han inte bli klar i tid. Detta var inte första gången bildhuggaren hade dragit ut på tiden och missnöjet med honom var vid denna tiden ganska stort.

Vid den här tiden så Riddarhustorget annorlunda ut än vad det gör idag, det var ett torg och inte en vägkorsning, och därför placerade statyn betydligt längre ut på torget (se bilden nedan). Statyn flyttades närmare Riddarhuset till dagens placering år 1916 p.g.a. att de nuvarande vägarna drogs fram över torget.

Statyn föreställer Gustav Vasa klädd i den burgundiska dräkten vilket var en vanligt val när man ville visa att det var en historisk betydande person. Över dräkten hänger en stor mantel. Han har en romersk lagerkrans kring huvudet (symboliserar att han är segerrik) och håller riksregaliern Spiran i den högra handen vilket är en maktsymbol. Den vänstra handen vilar bältet ovanför värjan som hänger på hans vänstra sida.

Västra delen av Riddarhustorget år 1841
Västra delen av Riddarhustorget år 1841. Bilden är beskuren.

Statyn är gjord i brons (från kanoner som erövrats i kriget mot Ryssland av Kung Karl XII) av bildhuggaren Pierre Hubert L'Archevêque som vid den här tiden var verksam på det Kungliga slottet men även direktör på Målar- och bildhuggarakademien i Stockholm. Gjutningen av statyn gjordes av Gerhard Meyer d.y. på Meyerska Styckgjuteriet i Marieberg i Stockholm. Pedestalen som statyn står på är gjord av svensk marmor med en sköld på framsidan omgiven av en slingrande orm som biter sig i svansen samt med lagerblad på båda sidorna. Både ormen och lagerbladen representerar makt och segrar. På skölden står det "GUSTAV ERICI, PATRIAE LIBERTATIS RELIGIONIS VINDICI, EX NOBILI CIVE OPT REGI, POST BINA SAECULA, POS ORDO EQUESTRIS MDCCXXIII" vilket betyder "Gustav Eriksson, Fädernelandets, Frihetens, Religionens hämnande beskyddare, Från ädel medborgare, den bäste konung, Efter tvenne sekler, uppställd av Ridderskapet och Adeln 1773".

Statyn var klar redan den 13:e december år 1773 men täcktes av ett foder av bräder där en segelduk var spänd över i väntan på avtäckningen den 24:e juni år 1774. Vid avtäckningen deltog de flesta kända personer i staden med utan Kung Gustav III som var sjuk. Han rider dock förbi statyn när han tillfrisknat 2 dagar senare och saluterar den med dragen värja.

Statyn var den första offentliga statyn i Sverige och har bl.a. givet namn åt Vasabron som förbinder Riddarhustorget med Tegelbacken.

 

Info om bilden

Bilden är fotograferad år 2016 och går att beställa i högupplöst format, bilden ovan tillhör redaktionen för www.stockholmgamlastan.se. Det går bra att ladda ner bilden för privat bruk och att använda den på egen hemsida med copyright texten intakt men inte att använda den på sociala medier, sälja eller på annat sätt förmedla den till 3:e part.

Ovan bild är behandlad i Photoshop men originalbilden är bevarad i det högupplösta formatet 1880 x 2658 pixlar i 240 dpi . I den s.k. .psd filen som vi skickar mot ersättning ingår alla lager inkl. de som ger bilden ovan utseende samt originalbilden.

 

Om Pierre Hubert L'Archevêque

Pierre Hubert L'Archevêque föddes i Nimes i Frankrike den 1:a maj år 1721. Redan som ung antogs han till den franska konstakademin och han vann sitt första pris när han var 16 år gammal för modellteckning. Han var lärjunge till bildhuggaren Edme Bourchardon där han bl.a. hjälpte till vid skapandet av fontänen vid Rue de Grenelie i Paris åren 1740-1744. År 1744 reser han till Rom och bildhuggarakademin där och återvänder till Frankrike först efter 5 år där han utför en rad arbeten, bl.a. restaureringen av de romerska baden i Nimes mm.

År 1753 avlider Edme Bourchardons yngre bror, Jacques Philippe Bourchardon, i Sverige där han arbetat som hovskulptör på Stockholms slott. Efter rekommendationer av Edme får L'Archevêque möjligheten att resa till Stockholm och ta över hans brors arbete. År 1755 anländer han till Stockholm och tjänsten som hovskulptör vid slottsbygget.

Här kommer han att slutföra arbetet med slottskyrkans altartavla som påbörjats av Jacques Philippe Bourchardon. År 1756 börjar den unga Tobias Sergel som elev hos honom. Han första större uppdrag som bildskulptör kommer år 1757 när Riksens ständer (Riksdagen) beställer efter förslag från överståthållaren i Stockholm Johan Christoffer von Düring en staty av Kung Gustav II Adolf som skall stå på Gustav Adolfs torg. Den kommer att dra ut på tiden och bli mycket kritiserad och stå klar först år 1796 många år efter konstnärens död (färdigställdes av Sergel).

Hans andra stora verk är statyn av Gustav Vasa på Riddarhustorget i Stockholm som även den drabbades av förseningar men han bli klar före konstnärens död.

Hans andra kända verk är sju av statyerna i Rikssalen i den Kungliga slottet där han hann avsluta 4 av dem. Från den 31:a mars 1955 till den 16:e december år 1777 var han lärare vid Konstakademien och från den 17:e februari år 1768 till den 16:e december år 1777 var han även direktör för akademien. År 1768 invaldes han som utländsk ledamot nr 62 i Kungliga Vetenskapsakademien. Han lämnar Sverige år 1777 för att bosätta sig i Montellier i Frankrike där han dör den 25:e september år 1778.

Han var gift med Louise Charlotte Hallet.

 

Om Gerhard Meyer d.y.

Gerhard Meyer d.y. föddes i Stockholm den 1:a augusti år 1704 son till styckgjutaren Gerhard Meyer d.ä. och Catharina Kammecker. Hans far ägde och drev Meyerska styckgjuteriet.

Meyerska styckgjuteriet (ett klockgjuteri) grundades år 1641 när Gerhard Meyers farfarsfar, Gerdt Meyer, fick fullmakt som styckgjutare. Gerdt Meyer hade kommit till Stockholm redan på 1630-talet för att arbeta som styckgjutare efter inbjudan av Svenska kronan. Han grundade det Meyerska styckgjuteriet vid Beridarebanan vid nuvarande Hötorget och gjöt där klockor till många Svenska kyrkor. Senare skulle en huvudverksamhet bli att gjuta kanoner till krigsmakten.

År 1724 tog Gerhard Meyer d.y. över styckgjuteriet och som under honom kom att få sin mest framgångsrika period. Det var nu man kom att gjuta en rad kända konstverk i Sverige. Några av de mest kända är kanske statyn av Gustav Vasa på Riddarhustorget, Trofegrupperna vid det Kungliga slottet, ryttarstatyn av Gustav II Adolf på Gustav Adolfs torg m.fl.

Gerhard Meyer d.y. ägde det Sparreska palatset på Fredsgatan i Stockholm och skänkte det till Konstakademien år 1775.



Test