Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Gustav Vasa i Gamla Stan i Stockholm

Bild pÄ Gustav Vasa


Information om Gustav Vasa

Årtal: 1774
KonstnĂ€r: Pierre Hubert L'Archevêque
Gjutare: Gerhard Meyer d.y.
Material: Brons och granit
Lat: 59.325719  Long: 18.06603

 

Om konstverket

Statyn av Kung Gustav Vasa (Gustav I) avtĂ€cktes den 24:e juni Ă„r 1774, pĂ„ dagen 251 Ă„r efter att Gustav Vasa tĂ„gade in i Stockholm pĂ„ midsommarafton Ă„r 1523. SĂ„ var det inte tĂ€nkt frĂ„n början. NĂ€r statyn bestĂ€lldes av adeln att utföras av bildhuggaren Pierre Hubert L’ArchevĂȘque Ă„r 1760 var det meningen att den skulle vara klar till 250 Ă„rs dagen av Gustav Vasas intĂ„g till Stockholm men den han inte bli klar i tid. Detta var inte första gĂ„ngen bildhuggaren hade dragit ut pĂ„ tiden och missnöjet med honom var vid denna tiden ganska stort, att han dessutom misslyckades med högra foten som Ă€r deformerad gjorde inte saken bĂ€ttre.

Om Gustav Vasa

Gustav Vasa, eller Gustav Eriksson som han i verkligheten hette, föddes den 12:e maj Är 1496 i Uppland. Hans far var riksrÄdet Erik Johansson och hans mor Cecilia MÄnsdotter. Han började redan vid unga Är bli intresserad av politik och var vid 21 Ärs Älder med i slaget vid VÀdla.

Han lÀrde sig tidigt att tycka mycket illa om danskar och kung Kristian II i synnerhet efter sin vistelse i Danmark som gisslan Ären 1519-1520. Han lyckades fly och ÄtervÀnde till Sverige som en upprorisk ung man. Efter Stockholms blodbad i november Är 1520 flydde han till Dalarna och skulle ÄtervÀnda 3 Är senare i spetsen för en arme av dalkarlar och andra upprorsmÀn. Till de flestas stora förvÄning lyckades han vinna över kung Kristian II och blev utsedd till Sveriges kung.

Gustav Vasa införde arvkungadöme i Sverige och grundade den kungliga Àtten Vasa som skulle sitta pÄ den svenska tronen fram till Är 1654 dÄ drottning Kristian abdikerade. Tiden fr.o.m. Gustav Vasa rÀknas Àn idag som nationalstaten Sveriges tillkomst.

Bakgrund1

Gustav Vasa tÄgar in i Stockholm via Söderport pÄ midsommarafton den 23:e juni Är 1523 och dÀrmed lÀggs grunden för nationalstaten Sverige, arvkungadömet men Àven starten pÄ renÀssansen. Adeln föreslog dÀrför att vid tiden för 250 Ärsdagen för denna hÀndelse skulle en stor staty av Gustav Vasa resas pÄ Riddarhustorget framför Riddarhuset.

Adeln utsĂ„g arkitekterna Carl Johan Cronstedt och Carl Fredrik Adelcrantz att företrĂ€da dem och anlita en lĂ€mplig konstnĂ€r för bĂ„de sjĂ€lva statyn och sockeln den skulle stĂ„ pĂ„. Den 6:e Juli Ă„r 1762 skriver de avtal med bildhuggaren Pierre Hubert L’ArchevĂȘque för att ta fram en modell av statyn i gips för att kunna gjutas pĂ„ Meyerska styckegjuteriet i brons.

Platsen1

Vid den hÀr tiden sÄ Riddarhustorget annorlunda ut Àn vad det gör idag, det var ett torg och inte en vÀgkorsning, och dÀrför placerade statyn betydligt lÀngre ut pÄ torget (se bilden nedan). Statyn flyttades nÀrmare Riddarhuset till dagens placering Är 1916 p.g.a. att de nuvarande vÀgarna drogs fram över torget.

VĂ€stra delen av Riddarhustorget Ă„r 1841
VÀstra delen av Riddarhustorget Är 1841. Bilden Àr beskuren.

Utformning1

Statyn förestÀller Gustav Vasa som en Äldrad man med stor skÀgg i den burgundiska drÀkten enligt tidens mode för renÀssansfurstar. DrÀkten har uppslitsade puderhosor (byxor), tröja med broderat mittstycke och uppslitsade puffÀrmar och över allt frÄn axlarna hÀnger en stor hermelinsbrÀmande mantel. Ben- och fotbeklÀdnaden Àr strumpor, troligen gjorda av linne (stickade strumpor som vi har idag kom först pÄ 1560-talet till Sverige) och skor med bred tÄ (notera att den högra foten Àr deformerad av konstnÀren vilket han fick mycket kritik för). PÄ huvudet bÀr han en lagerkrans, i den högra handen hÄller han kungaspiran medan den vÀnstra handen vilar pÄ bÀltet ovanför vÀrjan. Allt representerar en majestÀtisk furste som visar sin makt och styrka.

Statyn Ă€r gjord i brons (frĂ„n kanoner som erövrats i kriget mot Ryssland av Kung Karl XII) av bildhuggaren Pierre Hubert L’ArchevĂȘque som vid den hĂ€r tiden var verksam pĂ„ det Kungliga slottet men Ă€ven direktör pĂ„ MĂ„lar- och bildhuggarakademien i Stockholm. Gjutningen av statyn gjordes av Gerhard Meyer d.y. pĂ„ Meyerska Styckgjuteriet i Marieberg i Stockholm.

Den ursprungliga sockeln eller piedestalen var gjord i grönaktig marmor frĂ„n KolmĂ„rden som levererades Ă„r 1764. PĂ„ framsidan finns en sköld omgiven av en slingrande orm som biter sig i svansen samt med lagerblad pĂ„ bĂ„da sidorna. BĂ„de ormen och lagerbladen representerar makt och segrar. PĂ„ skölden stĂ„r det "GUSTAV ERICI, PATRIAE LIBERTATIS RELIGIONIS VINDICI, EX NOBILI CIVE OPT REGI, POST BINA SAECULA, POS ORDO EQUESTRIS MDCCXXIII" vilket betyder "Åt Gustav Eriksson, frĂ„n Ă€del medborgare den bĂ€sta Konung, FĂ€derneslandets, Frihetens och Religionens hĂ€mnande beskydd, efter tvenne Ă„rhundraden, Ă€gnad av Ridderskapet och Adeln Ă„r 1773".

Inskriptionen föregicks av en rad diskussioner om vad som skulle stÄ och mÄnga förslag underkÀndes. Det slutliga förslaget skrevs av hovmarskalken Christoffer Manderström. BÄde skölden och lagerkransarna Àr gjutna av Gerhard Meyer. PÄ baksidan av sockeln finns en vase, som Àr VasaÀttens heraldiska vapen.

I samband med att statyn flyttades Är 1916 behövdes sockeln renoveras, den hade blivit illa ÄtgÄngen av tidens tand. en ny sockel i slipad granit bestÀlldes och det Àr pÄ den sockeln som statyn stÄr pÄ idag.

AvtÀckelsen1

Statyn var klar redan den 13:e december Är 1773 men tÀcktes av ett foder av brÀder dÀr en segelduk var spÀnd över i vÀntan pÄ avtÀckningen den 23:e juni Är 1774. Vid avtÀckningen deltog de flesta kÀnda personer i staden med utan Kung Gustav III som var sjuk. Det Àr inte helt sÀkert att han verkligen var sjuk, kanske var han bara sur, det var ju inte han som föreslagit att statyn skulle resas och det gillade inte Gustav III. Han rider dock förbi statyn nÀr han tillfrisknat 2 dagar senare och saluterar den med dragen vÀrja.

Vid avtÀckelsen deltog Àven Bellman som komponerade en liten visa till statyns Àra "Gustafs bild idag nu blottas, till prydnad för sin stam, folket i förtjusning brottas, hvem som först mÄ trÀnga fram, att den hjÀlten offer bÀra, med ett tacksam hjÀrtelag, som till sin och Sveriges Àra, skÀnkt en Àttling af sitt slag".

Statyn var den första offentliga statyn i Sverige och har bl.a. givet namn Ät Vasabron som förbinder Riddarhustorget med Tegelbacken.

 

Om Pierre Hubert L'Archevêque

Pierre Hubert L'Archevêque föddes i Nimes i Frankrike den 1:a maj Ă„r 1721. Redan som ung antogs han till den franska konstakademin och han vann sitt första pris nĂ€r han var 16 Ă„r gammal för modellteckning. Han var lĂ€rjunge till bildhuggaren Edme Bourchardon dĂ€r han bl.a. hjĂ€lpte till vid skapandet av fontĂ€nen vid Rue de Grenelie i Paris Ă„ren 1740-1744. År 1744 reser han till Rom och bildhuggarakademin dĂ€r och Ă„tervĂ€nder till Frankrike först efter 5 Ă„r dĂ€r han utför en rad arbeten, bl.a. restaureringen av de romerska baden i Nimes mm.

År 1753 avlider Edme Bourchardons yngre bror, Jacques Philippe Bourchardon, i Sverige dĂ€r han arbetat som hovskulptör pĂ„ Stockholms slott. Efter rekommendationer av Edme fĂ„r L'Archevêque möjligheten att resa till Stockholm och ta över hans brors arbete. År 1755 anlĂ€nder han till Stockholm och tjĂ€nsten som hovskulptör vid slottsbygget.

HĂ€r kommer han att slutföra arbetet med slottskyrkans altartavla som pĂ„börjats av Jacques Philippe Bourchardon. År 1756 börjar den unga Tobias Sergel som elev hos honom. Han första större uppdrag som bildskulptör kommer Ă„r 1757 nĂ€r Riksens stĂ€nder (Riksdagen) bestĂ€ller efter förslag frĂ„n överstĂ„thĂ„llaren i Stockholm Johan Christoffer von DĂŒring en staty av Kung Gustav II Adolf som skall stĂ„ pĂ„ Gustav Adolfs torg. Den kommer att dra ut pĂ„ tiden och bli mycket kritiserad och stĂ„ klar först Ă„r 1796 mĂ„nga Ă„r efter konstnĂ€rens död (fĂ€rdigstĂ€lldes av Sergel).

Hans andra stora verk Àr statyn av Gustav Vasa pÄ Riddarhustorget i Stockholm som Àven den drabbades av förseningar men han bli klar före konstnÀrens död.

Hans andra kĂ€nda verk Ă€r sju av statyerna i Rikssalen i den Kungliga slottet dĂ€r han hann avsluta 4 av dem. FrĂ„n den 31:a mars 1955 till den 16:e december Ă„r 1777 var han lĂ€rare vid Konstakademien och frĂ„n den 17:e februari Ă„r 1768 till den 16:e december Ă„r 1777 var han Ă€ven direktör för akademien. År 1768 invaldes han som utlĂ€ndsk ledamot nr 62 i Kungliga Vetenskapsakademien. Han lĂ€mnar Sverige Ă„r 1777 för att bosĂ€tta sig i Montellier i Frankrike dĂ€r han dör den 25:e september Ă„r 1778.

Han var gift med Louise Charlotte Hallet.

 


Fatal error: Call to undefined function utf8_encodes() in /home/sgs/domains/stockholmgamlastan.se/public_html/utforska/utomhuskonst.php on line 251