Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Gustav III i Gamla Stan i Stockholm

Bild pÄ Gustav III


Information om Gustav III

Årtal: 1808
KonstnÀr: Johan Tobias Sergel
Gjutare: OkÀnd
Material: Brons, porfyr och granit
Lat: 59.326819  Long: 18.075063

 

Om konstverket

Statyn av kung Gustav III, som invigdes den 24:e januari Är 1808, stÄr pÄ Skeppsbron nedanför det Kungliga slottet nÀra LogÄrstrappan. Den stÄr som pÄ en egen terrass som strÀcker sig ut mot vattnet i en halvrundel dÀr det pÄ sommaren Àr populÀrt att sitta att titta pÄ bÄtar och folkliv.

Bakgrund

Kung Gustav III hade Ă„r 1788 förklarat krig mot Ryssland för att ta tillbaka det som förlorats i freden i Nystad Ă„r 1721. Det gick dock inte sĂ„ bra och i stort sĂ€tt alla slag förlorades utan det sista, slaget vid Svensksund, som var och Ă€r det största slaget i Östersjön och dĂ€r förlorade Ryssland stort.

NÀr Gustav III anlÀnder med sitt fartyg Amphion hem till Stockholm den 28:e augusti Är 1790 landstiger han vid den platsen dÀr statyn stÄr idag. Redan tvÄ dagar efter sin hemkomst kontaktar han konstnÀren Johan Tobias Sergel.

Den 30:e augusti Är 1790 var dagen för kungens officiella intÄg i staden och det planerades att bygga en Àreport i hans Àra vid Norrtull men kungen ville hellre ha en staty av sig sjÀlv. Det var dÀrför han kontaktade Sergel, han ville att denne skulle göra konstverket och redan den 9:e oktober skrev han kontrakt med Sergel pÄ konstverket som skulle gjutas i brons.

Platsen

Det var vid denna plats som fartyget Amphion lade till nÀr kung Gustav III anlÀnde tillbaka till Stockholm efter kriget och det stora slaget vid Svensksund. Det var hÀr Gustav III beslutade den 18:e november Är 1790 att statyn skulle stÄ, det hade funnits olika förslag till placering före dess (t.ex.Carl Fredrik Aldelcrantz förslag till placering pÄ Norrbro).

Platsen snyggades upp dÄ det hÀr stod ParmmÀstarhuset, sjömÀnnens kokhus och Norra viktualievÄgen. Man fick ocksÄ riva en kran och ett antal stenhuggarbodar. Detta förskönade platsen Àven för det Kungliga slottet som nu fick full utsikt mot vattnet.

Statyn

Statyn av Gustav III i brons stĂ„r pĂ„ en hög piedestal i porfyr frĂ„n Älvdalen och en sockel i granit. NĂ€r Sergel skapade statyn var han inspirerad av den romerska marmorskulpturen av Apollo di Beldedere frĂ„n 130-talet.

Den första skissen pÄ statyn visades av Sergel först Är 1793, det var Äret efter kung Gustav III:s död och det blev hans son, kung Gustav IV Adolf, som fick godkÀnna utformningen. Till Gustav III:s ansikte anvÀnde Sergel en mask i lera som han sjÀlv hade gjort Är 1790 för statyn och dÀrmed gör statyn till ett av de mest trovÀrdiga 3D portrÀtten av Gustav III som existerar. Som kuriosa kan nÀmnas att samma mask anvÀndes för den byst av Sergel som anvÀndes som dekoration vid Gustav III:s begravning den 14:e maj Är 1792.

Gipsmodellen av statyn stod klar hösten Är 1793 och gjutformen för bronsstatyn pÄbörjade, den gjöts Är 1799 i det gamla gjuthuset pÄ RÀnnarbana. Gjutare var major Charles Apelquist. Sergel var dock inte nöjd med resultatet nÀr han sÄg statyn fÀrdig utan bearbetade bronsstatyn tillsammans med ciselören Prevot frÄn Frankrike under flera Är. Sommaren Är 1806 var han slutligen nöjd med utseendet och den fördes till den nuvarande platsen dÀr sockeln i granit och piedestalen i porfyr stÄtt klar i flera Är.

Gustav III Àr pÄ statyn klÀdd i SkÀrgÄrdsflottans (Armens flotta) amiralsuniform av den svenska modellen i blÄtt tyg. Den tillverkades i ett Ätsittande strumpetyg med gula galoner. Tunikan (jackan) har stramt skurna pÄsÀrmar dÀr krÄset frÄn skjortan skymtar. Runt midjan bÀr han ett rosettknutet SvensksundsskÀrpet i gult och blÄtt till minne och Àra av den stora segern i slaget vid Svensksund. Har bÀr en vitpudrad peruk enligt tidens mode och runt halsen hÀnger Svensksundsmedaljen.

PĂ„ den vĂ€nstra sidan hĂ„ller han handen pĂ„ ett galĂ€rroder och en lagerkrans som symboliserar segern. I den högra handen stĂ€cker han fram en olivkvist som symboliserar freden. PĂ„ piedestalen stĂ„r det ingraverat: "ÅT, KONUNG GUSTAF III, LAGSTIFTARE, SEGERVINNARE, FREDENS ÅTERSTÄLLARE, AF, STOCKHOLMS BORGERSKAP, MDCCXC". BokstĂ€verna MDCCXC Ă€r romerska siffertecken och betyder Ă„r 1790.

AvtÀckelsen

Statyn avtÀcktes den 24:e januari Är 1808, pÄ dagen 62 Är efter kung Gustav III föddes (datumet den 24:e januari Àr enligt den Gregorianska kalendern vi anvÀnder idag, nÀr Gustav III föddes anvÀndes den Julianska kalendern och enligt den föddes han den 13:e januari).

PÄ förmiddagen den 24.e januari Är 1808 började ceremonin kl. 11:00. SjÀlva statyn var tÀckt av en segelduk, i varje hörn fanns rep som hölls av en officerare frÄn SkÀrgÄrdsflottan. Balustraden runt statyn var smyckad som ett bröstvÀrn pÄ en fÀstning och dÀr fanns standarer med vapen frÄn alla de svenska landskapen. Runt statyn var ocksÄ tillfÀlligt 4 höga kolonner resta och dÀr stod den militÀra hedersvakten.

Det Àr kung Gustav IV Adolf som sjÀlv ger tecken för att tÀckelsen av statyn skall falla och den görs synlig för alla nÀrvarande. HÀr stod t.ex. representanter frÄn magistraten, t.f. överstÄthÄllare af Ugglas, Riksdrotsen, Gustaf Mauritz Armfelt och en rad andra höga potentater. PÄ kvÀllen hölls i stora salen pÄ Börshuset en stor bal för att avsluta den stora dagen.

En intressant sak att veta Àr att en kopia av statyn Apollo di Belvedere finns att titta pÄ i det övre galleriet pÄ Uppsala universitet.

 

Om Johan Tobias Sergel

Skulptör, tecknare, grafiker, hovintendent, professor och direktör vid Konstakademien.

Född 1740 i Stockholm, död dÀr 1814.

Han började tidigt Àgna sig Ät konst, mest teckning och mÄlning, pÄ egen hand och blev, 16 Är gammal, elev hos Rehn, Adrien Masreliez och Äret dÀrpÄ hos Larchevesque. Han fick följa med honom till Paris, dÀr han studerade fransk och antik skulptur i 7 mÄnader. Efter hemkomsten hjÀlpte han Larchevesque vid utförandet av ett par statyer och dekorativa arbeten för slottet. Han studerade gravyr för Per Floding och möter nyantiken i stÀllet för rokokon. Han fick resestipendium och begav sig Äter till Paris och Rom dÀr han befinner sig 1767- 1779. DÀr han studerar antikens och renÀssensens mÀstare.

Hans första sjĂ€lvstĂ€ndiga verk Ă€r 1771 Vattennymfen, som finns pĂ„ Nationalmuseum i Stockholm. Genom skulpturen Faunen, som signerades 1774, blev den hans genombrott i Rom. Han arbetade outtröttligt och hans namn nĂ„dde Louis XV i Frankrike och han bestĂ€llde Amor och Psyke av honom, men inköptes i stĂ€llet av Gustav den III, 1777 dĂ„ den franske kungen avlidit innan skulpturen blivit fĂ€rdig. Den var helt klar först 1787. Han hade problem med sin fysiska och psykiska hĂ€lsa och led av melankolia och svĂ„r gikt. Hans vĂ€nner den danske bildkonstnĂ€rn Abildgaard och J.H. FĂŒssli var oroliga för att han skulle ta sitt liv. 1778 kallades han hem och via Frankrike och med skulpturen Otryade blev han medlem i den franska Konstakademien. Han kom hem till Sverige 1779 och blev överhopad av arbete. 1783 möter han vĂ€rdshusflickan Anna Rella och det Ă€r deras samvaro som skildras i hans erotiska teckningar. Han levde tillsammans med henne till hennes död 1796. Hon födde fyra barn av vilka tvĂ„ överlevde. Han Ă„tervĂ€nder till Italien i Gustav den III's sĂ€llskap dĂ€r de gör en inköpstur 1783-1784. Bronsstatyn av Gustav den III i Stockholm pĂ„ Skeppsbron fĂ„r han bestĂ€llning pĂ„ 1790, men den blir klar först 1808.
1795 tecknade han ett enastÄende verk, NÄgons historia under första accés av hypokondri, som jÀmfördes med Goyas grafiska verk, Los Caprichos.

Representerad: Vilande faun, Statyn utfördes i tvÄ exemplar i marmor, varav det ena i Nationalmuseum i Stockholm, det andra i Ateneum i Helsingfors, skiss i lera i Nationalmuseum i Stockholm, Venus som stiger ur havet, Amor och Psyke, Mars och Venus, samt i privata samlingar.



Test