Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Fosterlandets altare i Gamla Stan i Stockholm

OBS: Den här bilden/bilderna har vi upphovsrätt för avseende fotografiet men inte det fotografiet avbildar, d.v.s. konstverket. Du kan köpa bilden av oss för en billig peng men först efter att du inhämtat tillstånd av konstnären eller de som representerar konstnären. Ofta går det bra att kontakta Bildupphovsrätt i Sverige (BUS) som representerar många konstnärer.

 

Information om Fosterlandets altare

Årtal: 1904
Konstnär: Erik Lindberg
Gjutare: Okänd
Material: Brons
Lat: 59.327804  Long: 18.068712

 

Om konstverket

På det Östra riksdagshusets mittparti mot Riksplan, i portalen övre kant, sitter bronsreliefen föreställande en yngre och en äldre man som räcker varandra handen inför fosterlandets altare.

Med fosterlandets altare menas det altare som svenska folket har offrat sina liv på för att försvara landets oberoende mm. Symboliken i att en äldre och yngre man räcker sina händer är att den äldre generationen lämnar över fosterlandets försvar till den yngre generationen. En uppgift som åligger Sveriges riksdag.

 

Om Erik Lindberg

Johan Erik Lindberg föddes i Klara församling i Stockholm år 1873, hans far var konstnären Johan Adolf Lindberg (1839-1916) och hans mor var Hildegard Charlotta Grundström (1843-1923). Hans far var en känd medaljgravör (blev bl.a. myntgravör vid Kungliga myntverket år 1897) och Erik var bl.a. elev hos sin far under tiden han gick på Konstakademiens skola.

Erik växte upp utan syskon och under stark influens av sin far, han tillbringade säkert många timmar i dennes ateljé som liten och det formade och påverkade honom i hans val av yrkesbana. År 1892 tog han mogenhetsexamen (bytte namn till studentexamen år 1905) år 1892 och började samma år som elev på sin fars konstverkstad.

År 1893 började han studera på Konstakademien och där skulle han stanna till år 1897 när han tog examen, parallellt arbetade han som elev hos sin far och lämnade sin plats där först år 1899 när han reste till Paris på Jenny Lind stipendiet från Konstakademien. Under sin tid på Konstakademien erhöll han bl.a. Kungliga medaljen statyetten "Varpakastaren" samt första pris i en tävling för sitt förslag till monument över Sten Sture d.ä.

I Paris studerade han den franska medaljkonsten som under åren 1870-1890 utvecklats av bl.a. Jules-Clément Chaplain (1839-1909) och sin fars vän Ernest Paulin Tasset (1839-1921). Han studerade medaljkonst för båda dessa förgrundsfigurer åren 1899-1902 men hann även med en resa till Italien år 1901 och det var samma period som han fick det mycket stora förtroendeuppdraget att utföra de svenska Nobelmedaljerna. Det var egentligen hans far som fått förfrågan men överförde uppdraget på sin son. Erik var m.a.o. fullt upptagen och hans karriär tog stora steg framåt och med den uppmärksamhet från många håll.

När han återvände hem år 1902 gifte han sig med Johanna Dagmar Maria Treffenberg (1875-1960) som vid den tiden också var konstnärinna, de träffades på Konstakademien under åren 1894-1896 när de båda studerade där samtidigt. Sina kontakter med familjen Nobel gjorde nu också fick en rad uppdrag av dessa, gravvårdar och plaketter samt byster av bl.a. Ludvig och Alfred Nobel.

År 1904 fick han i uppdrag av Riksdagen att utforma de den stora bronsreliefen "Fosterlandets altare" till riksdagshusets norra fasad. Detta blev det största konstverk som Erik någonsin kom att utföra. Under de kommande åren fram till 1916 kom han att utföra en rad medaljonger åt bl.a. Stockholms Enskilda Bank, Svenska Akademien m.fl. Han utförde dessutom många gravvårdar. Ett speciellt uppdrag var att utforma medaljerna för det Olympiska spelen i Stockholm år 1912. Han samarbetade under denna period nära med sin far i många av uppdragen vilket upphörde år 1916 när fadern dog.

År 1916, efter faderns död, övertar Erik hans plats som Kungliga Myntverkets myntgravör, han skulle inneha den positionen fram till år 1944 när han gick i pension (vid 71 års ålder). Under denna tiden utför han ett stort antal medaljonger vilket är för många för att räkna upp i denna sammanställning över honom. De kanske mest kända blev plaketterna för Andréexpeditionen, Carl von Linne, Johan Tobias Sergel, Gustaf Ekman, prins Eugen, Jakob Wallenberg, Gustav II Adolf, Nya Sverige - 300 år med många flera.

År 1922 blir han utsedd till sekreterare vid Konstakademien, år 1930 viceprofessor. Han var även ordförande för konstnärsklubben åren 1908-1912 samt 1922 och 1930-1933.

Hans konstnärliga stil kan bäst beskrivas som "som porträttör influerats av faderns monumentala stil samt den manliga stränga stile hos Chaplains verk". I giftmålet med Johanna Treffenberg fick han sönerna Folke Adolf Lindberg (1903-1988) och Sven Folke Lindberg (1904-?). Erik dör i Stockholm år 1966.



Test