Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Förnuftet i Gamla Stan i Stockholm

Bilden ovan finns i 2 varianter. För att se alla drar du bara med musen eller fingret till vänster eller höger på bilden.

OBS: Vill du ha bilden i lågupplöst format utan kostnad hör du av dig via vår kontaktsida så skickar vi gärna bilden du ser (utan Copyright texterna). Vi vill dock att du anger www.stockholmgamlastan.se som källa när du publicerar den på Internet. Alla bilderna finns även i högupplöst format (TIF) att köpa för en billig peng, hör av dig via vår kontaktsida så berättar vi mer.

 

Information om Förnuftet

Årtal: 1675
Konstnär: Petter Schultz
Gjutare: Okänd
Material: Betong
Lat: 59.325495  Long: 18.070149

 

Om konstverket

Utanför Storkyrkan vid ingången till Storkyrkans gård från väster står två allegoriska skulpturer som kallas för Kärleken och Förnuftet. Dessa representerar de s.k. dygderna och var en gång i tiden totalt 6 st. Ursprungligen stod de parvis vid Porten in till gården (då kyrkogården) från väster och öster samt vid den stora trappan som en gång fanns vid entrén från Storkyrkobrinken (de två skulpturerna vid trappan är idag försvunna och Hoppet samt Försiktigheten är nedplockade p.g.a. stort slitage) och endast Kärleken och Förnuftet finns kvar.

Det allegoriska konstverket Hoppet gjordes av Petter Schultz år 1675 i sandsten. Konstverket är inspirerad av Flamländska klassiska motiv med allegoriska innebörder.

Dygden Hoppet som representeras av en kvinna iförd en lång klänning med många veck och håret kortklippt är ursprungligen gjord i sandsten men dagens staty är en kopia gjord i betong år 1997, statyn göts om p.g.a. söndervittring. Hoppet är en av de kristna gudomliga dygderna enligt Thomas av Aquino.

 

Om Petter Schultz

Petter Schults (skrivs ibland även Peter Schult, eller Petter Skultz) föddes i Stockholm år 1647, han far var siden- och skönfärgaren Jürgen Schultz och hans mor var Anna Maria Kirstenia. Vi känner till att han hade minst ett syskon, en syster, som dock dog redan före år 1667. Båda hans föräldrar och systern begravdes i Jakobs kyrka.

Det finns vissa indikationer på att Petter Schultz anfader var Urban Schultz (-1590) från Schlesien i Tyskland som rekryterades av Jakob Richter år 1558 på uppdrag av kung Erik XIV för att smycka ut det Kungliga slottet i Stockholm (slottet Tre Kronor). Han var verksam som snickarmästare och bildhuggare. Vi har dock ej kunnat få detta bekräftat (red. anm).

Åren 1662-1665 gick han i lära hos bildhuggaren Marcus Hebel (-1664) i Stockholm, Hebel gjorde bl.a. en rad utsmyckningar på den Tyska kyrkan men var även anlitad av familjerna de la Gardie och Wrangel. Åren 1665-1668 var han gesäll hos den tyske bildhuggaren och skråmästaren Johan Wendelstam (-1670) som var en av de stora portalskulptörerna i Stockholm. År 1667 utför han ett idag försvunnet träepitafium över sina föräldrar och en syster i Jakobs kyrka. År 1668 påbörjar Schultz sin gesällvandring och återvänder till Stockholm först år 1670.

Under perioden 1670-1675 arbetar han för Wendelstams änka som driver bildhuggarverkstaden vidare och sannolikt är han en av de främsta gesällerna där. Änkan och Schultz tar en rad uppdrag bl.a. epitafium över Erland Fafle och Brita Måneskiöld i Knivsta kyrka samt ett epitafium över Helena Fleming i Ösmo kyrka. År 1675 tar han mästarprovet och kan nu få sin egen mästarverkstad i staden. Två år senare, 1677, gifter han sig den 26:e maj år 1677 med Agneta Ringh (änka från ett tidigare äktenskap). De fick dottern Judit som döptes i Tyska församlingen de båda tillhörde. Troligen är det också där som Schultz begravdes år 1687.

År 1675 får som bildhuggarmästare uppdraget att utföra 2 av de allegoriska statyerna Kärleken och Hoppet som placeras utanför ingången till Storkyrkans kyrkogård, idag ingången från gatan Trångsund in till Storkyrkans gård. Dessa kommer att bli hans största bildhuggaruppdrag och de enda offentliga utomhuskonstverken av honom som finns att titta på. Samma år får han dessutom att till Riddarholmskyrkan utföra kopior av kungsstolarna i Storkyrkan (gjorda av Nicolaes Millich). Tyvärr har dessa kungsstolar senare försvunnit. Han fick även det första kungliga uppdraget år 1675 i form av tre lejonhuvud till det Kungliga stallet.

År 1676 gjorde han ett antal festdekorationer till firandet av kung Karl XI:s återkomst efter kriget i Skåne mot Danmark. Han kom att fortsätta göra en rad mindre utsmyckningar för hovet under åren 1676-1683 då han blir utsedd till Kunglig bildhuggare. Under samma period gör han även en rad andra uppdrag där det kanske mest kända är den stora altaruppsatsen i Riddarholmskyrkan som ritades av Nicodemus Tessin d.ä. Altaruppsatsen figurer, främst de båda knäböjande förgyllda änglarna har dock fått hård kritik som "anskrämliga" och "illa utförda".

Som Kunglig bildhuggare kommer han att utföra en rad uppdrag runt om i Sverige. Ett epitafium i Falu Kristine kyrka i Dalarna år 1678 över landshövding Gustav Duwalls barn. Gravmonumentet i Åbo kyrka i svart och vit marmor över greve Åke Tott och Sigrid Bielke år 1678. Epitafium över biskop Jöns Elia Terserud i Linköpings domkyrka år 1679 mm. Det sista kända konstverket av Schultz är två sandstensstatyer som var en del av epitafium över greve Nils Brahe i Östra Ryds kyrka år 1689.

Den konstnärliga stil som Schultz använde sig av var sannolikt starkt influerad av Nicolaes Millich vars kungsstolar han kopierade för Riddarholmskyrkan. Hans konstverk visar en begynnande barockstil där han lagt stor vikt på det tekniska utförandet som syns i bland annat detaljer i dräkter mm. Starka inslag av antiken och italiensk högrenässans kan också härledas i hans konst och kanske var han mer än hantverkare än en konstnär.

Petter Shultz dör den 27.e mars år 1689 i Stockholm och begravs vid den Tyska kyrkan i Gamla Stan.



Test