Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Familjen i Gamla Stan i Stockholm

Bilden ovan finns i 6 varianter. För att se alla drar du bara med musen eller fingret till vänster eller höger på bilden.

OBS: Den här bilden/bilderna har vi upphovsrätt för avseende fotografiet men inte det fotografiet avbildar, d.v.s. konstverket. Du kan köpa bilden av oss för en billig peng men först efter att du inhämtat tillstånd av konstnären eller de som representerar konstnären. Ofta går det bra att kontakta Bildupphovsrätt i Sverige (BUS) som representerar många konstnärer.

 

Information om Familjen

Årtal: 1972
Konstnär: Pye Engström
Gjutare: Herman Bergman
Material: Brons
Lat: 59.323196  Long: 18.06825

 

Om konstverket

Konstverket "Familjen" står på Mälartorget utanför ingången till tunnelbanestationen, det är mamma, pappa och barn i brons. Statyerna kan flyttas inbördes och det är något konstnären, Pye Engström, tycker man skall göra.

Sannolikt var konstnären Pye Engström inspirerad av Henry Moores konstverk med samma namn från år 1947 som också avbildar en man och en kvinna med två barn mellan sig. Moores konstverk är med abstrakt där inga individuella drag kan ses. Motivet med en familj bestående av en man, en kvinna och mellan dem ett barn har dock djupa rötter ända tillbaka till kristendomens tidiga år då Josef, Maria och Jesusbarnet avbildades på detta sätt.

Konstverket köptes in av Stockholms stad på initiativ av Stockholms Stadsträdgårdsmästare Blom år 1972. Familjen hade sitt ursprung i konstverket "Lek för Vuxna" som tillverkades i 100 exemplar och som alla ställdes ut samtidigt runt om i Sverige under rubriken "Multikonst" och som sändes i TV, året var 1967.

Sockeln är gjord i granit och är: 0,5 x 1,7 x 0,8 meter

Är du intresserad av gjutarstämplar så hittar du den längst ner på barnet "H. Bergman Fud" vilket innebär att den är gjuten av Herman Bergmans Konstjuteri, ordet Fud är latin för "fudit" och betyder "har gjutit".

 

Om Pye Engström

Ester Agneta Pye Engström (född Nanneson) föddes i Danderyd, norr om Stockholm, år 1928. Hennes far var agronomen och ekonomen Per Ludvig Nanneson (1881-1963) och hennes mamma var Ester Ingrid Augusta Biel (1889-1980). Hon växte upp där tillsammans med sina båda äldre systrar.

Efter att gått igenom folkskolan mm studerade hon på Konstfack åren 1945-1948 och därefter på Kungliga Konsthögskolan åren 1948-1953. Under tiden på Konsthögskolan träffar hon också sin man, författaren Claes Engström (1927-2017), som hon gifter sig med år 1951. Åren 1953-1954 studerar hon på Den Kongelige Danske Kunstakademien i Köpenhamn.

Pye Engströms första offentliga konstverk kom år 1956, "Embryo" som finns i Solna, nästan samtidigt som hennes man Claes publicerade sin första bok "Löjliga familjen" år 1955. De skulle fortsätta att arbeta nära varandra fast i var sitt område inom kulturen.

Pye har gjort ett stort antal konstverk som går att se runt om i Sverige, från Gotland till Kiruna. Henns kanske mest kända konstverk är "Efter badet" år 1976 där hon skapat 7 sittplatser utanför Västertorpsbadet i form av 7 kända personer (Elise ottesen-Jensen, Paulo Freire, Sara Lidman, Mao Zedong, Angela Davis, Georg Borgström och Pablo neruda) som man kan sitta i knät på, "Familjen" år 1972 i Gamla Stan i Stockholm, "Vår enighets fana" år 1985 i Norrköping, "Grundlagen" år 1986 i Malmö och "Fåglarna i handen" år 1998 i Eskilstuna bara för att nämna några.

Pye Engström hugger sin skulpturer främst i sten och trä och där de vänliga och lekfulla skall inbjuda till att ta och känna på konstverken. Pye själv säger "De mår bra av det" när hon blir tillfrågad. Det är också något som går igenom i hennes konst, att människorna som ser den inte bara skall betrakta utan även känna, sitta, påverka. Tar man skulpturen "Familjen" i Gamla Stan i Stockholm så går det att flytta alla de tre delarna (en mamma, en pappa och ett barn) inbördes så att de skiftar plats och ger ett nytt spännande intryckt.

Ofta, men inte alltid, är hennes konstverk runda och känns lite mjuka trots det hårda materialet. En vanligt förekommande motiv är det lekande barnet, den gravida kvinnan eller en sluten mansgestalt. Kanske är det något från hennes egen barndom som går igen eller är det så hon uppfattar relationen inom en familj.

Hon gifte sig, som sagt, med Claes Engström år 1951 och de fick barnen Finn och Shakuntala. Sedan 1970-talet har hon sin atelje i Rute på Gotland.

 

Om Herman Bergman

Per Herman Bergman föddes år 1869 i Stockholm där han växte upp. Han skulle komma att blir grundaren av det största konstgjuteriet i dagens Sverige och dessutom Kunglig hovkonstgjutare. Här är hans och konstgjuteriets historia.

Bergman studerade konst och konstgjuteri i Stockholm och fick kammarkollegiets stipendium för resor utomlands. När han återvände till Sverige år 1895 grundade han Herman Bergmans konstgjuteri på Roslagsgatan 31 i Stockholm. År 1899 bildade han tillsammans med Otto Meyer företaget Förenade Konstgjuterierna där han till att börja med blev disponent och verkställande fabrikschef. Vd för bolaget blev Jakob Martin Borgstedt medan Otto Meyer blev gjuterichef.

Bergman gifter sig i slutet av 1890-talet med Emilia Elisabeth Tolf (1872-1962) och de kommer att få 4 barn. Skulptrisen Astrid Linnéa Mathilda (1898-1980) som senare gifter sig med Evert Taube, konstgjutaren Folke Herman (1901-1964), arkitekten Fransk Hemming (1905-1994) och konstgjutaren Per Gösta (1912-1977).

Företaget skulle få ett kort men framgångsrikt liv, redan år 1900 lämnar Otto Meyer företaget för att bilda sitt eget konstgjuteri. Herman Bergman tar då över som Vd och driver företaget fram till år 1908 då han ombildar det till Herman Bergmans Konstgjuteri AB. Under perioden 1900-1908 använder företaget bl.a. en gjutmetod utvecklad av Carl Hugo Magnus Elmqvist (1862-1930) som kallades för Elmqvistska gjutningsmetoden som var en förbättring av den s.k. "Cire perdue" metoden.

År 1908 grundar han Herman Bergmans Konstgjuteri AB som idag är Sveriges äldsta och största konstgjuteri. Till en början låg gjuteriet på Roslagsgatan 31 (1908-1948) och flyttade först år 1948 till Enskede söder om Stockholm, där finns det än idag på Sandborgsvägen. Gjuteriet använde sig av två gjuterimetoder, "Cire perdue" och "Sandgjutning". Den första är en vaxgjutningsmetod som används främst för mindre och medelstora konstverk medan Sandgjutning passar bäst till de riktigt stora. Under perioden 1916-1921 var formgivaren Elis Bergh (1881-1954) direkt knuten till företaget (han var även fabrikschef under en kort tid) för att formge industriprodukter som företaget börjat tillverka. Bergh skulle senare bli mest känd för sin formgivning av Kosta glasbruks produkter.

Under 1950-talet upplever företaget sin guldålder och har som mest hela 100 anställda (år 1955) och gjorde mer än bara konstgjutningar. Man tillverkade maskindelar till båtmotorer, kassaapparater, belysningsarmaturer mm. Tiderna ändrades dock när plasten gjorde sitt intåg och många av företagets produkter gick inte längre att sälja, i slutet av 1950-talet går företaget i konkurs 2 gånger. Det beror också på att företagets största enskilda kund, Carl Milles, dör år 1955.

År 1954, när företaget stod på sin topp, dör Per Herman Bergman och verksamheten tas över av sonen Per Gösta Bergman, kallad för P-G. Även hans bror Folke arbetar i företaget som konstgjutare vid den här tiden. P-G driver företaget fram till år 1977 när han dör och företaget tas över av 3 anställda, Jean Minne, Ingvar Gunnars och Gösta Bergqvist. Under P-G:s tid som chef för företaget konsolideras det och satsar på kärnverksamheten som är gjutning av skulpturer och konstföremål i brons. Antalet anställda minskar till knappt 10 men är lönsamt.

År 2000 säljer de 3 delägarna företaget till de andra 4 anställda, Tomas Broman, Leif Schölin, Thomas Gardebo och Jesper Lodén. År 2010 tillkommer en ny delägare, Anneli Scheutz och antalet anställda uppgör till drygt 10.

Kända konstverk och skulpturer som är gjutna av Herman Bergmans Konstgjuteri är bl.a. Bågspännaren vid Kornhamnstorg i Gamla Stan, Familjen vid Mälartorget i Gamla Stan, Solsångaren på Strömparterren i Gamla Stan, Lars Johan Hierta vid Riddarhustorget i Gamla Stan, Slottsrelieferna vid Kungliga slottets södra fasad i Gamla Stan, medaljongen vid Carl Larssons födelsehus i Gamla Stan, Poseidon på Götaplatsen i Göteborg, Brantingmonumentet vid Norra Bantorget i Stockholm, Strindbergmonumentet vid Tegnérlunden i Stockholm mm.

Per Herman Bergman ligger begravd vid Norra begravningsplatsen i Stockholm (Kvarter 19B grav 149). Gravstenens skulptur är gjord av skulptören Eric Grate (1896-1983) och föreställer en ung man som håller en fiol i sin vänstra hand och en fiolstråke i sin högra. Grate gjorde en liknande skulptur år 1937 som heter Folkvisan där en motsvarande ung man håller en fiol i sin vänstra hand och ursprungligen en fiolstråke i sin högra men den har förkommit. Skulpturen vid graven är självfallet gjuten av Herman Bergmans Konstgjuteri.



Test