Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

De fyra stånden i Gamla Stan i Stockholm

Bilden ovan finns i 4 varianter. För att se alla drar du bara med musen eller fingret till vänster eller höger på bilden.

OBS: Vill du ha bilden i lågupplöst format utan kostnad hör du av dig via vår kontaktsida så skickar vi gärna bilden du ser (utan Copyright texterna). Vi vill dock att du anger www.stockholmgamlastan.se som källa när du publicerar den på Internet. Alla bilderna finns även i högupplöst format (TIF) att köpa för en billig peng, hör av dig via vår kontaktsida så berättar vi mer.

 

Information om De fyra stånden

Årtal: 1903
Konstnär: Johan Theodor Lundberg
Gjutare: Okänd
Material: Granit
Lat: 59.327804  Long: 18.068712

 

Om konstverket

De fyra stånden består av 4 skulpturer föreställande vart och ett av de fyra stånden i den gamla ståndsriksdagen, bönder, borgare, präster och adeln. De är grupperade 2 och 2 med vardera en relief mellan sig. I söder står Bönder och Borgare och i norr står Präster och Adeln. De står högst upp på det Östra riksdagshusets attika mot Riksplan under statyn av Moder Svea.

Bönder och borgare

Böndernas staty, längst till vänster, föreställer bonden Per Olsson. Han blev utsedd av kung Karl XI att representera bönderna som deras talman, han fick också stå fadder till den blivande kungen Karl XII vid dennes dop. Han håller i sin vänstra hand en krans.

Borgarnas staty, andra från vänster, föreställer finansmannen Louis de Geer. Han har kallats för den svenska industrins fader och var dessutom initiativtagare till de första handelskompanierna. Han håller i sin vänstra hand ett dokument.

Reliefen mellan dem visar symbolen för Sverige, de tre kronorna, runt en bok (sannolikt lagboken) som ligger över ett spira. Symboliken är sannolikt att Konungariket (spiran är en riksregalie) Sveriges (de tre kronorna) riksdag stiftar lagar (lagboken) som styr landet.

Präster och adeln

Prästernas staty, tredje från vänster, föreställer biskopen i Västerås Johannes Rudbeckius. Han var en av Sveriges mest betydelsefulla kyrkomän och ledde bl.a. arbetet på den första bibeln på det svenska språket år 1617. Han grundade även Sveriges första gymnasium och Sveriges första skola för flickor. Han håller i sin högra hand Bibeln.

Adelns staty, längst till höger, föreställer rikskanslern Axel Oxenstierna. Han grundade mycket av det som idag utgör statens administration, t.ex. Posten, Riksarkivet, Vitterhetsakademien och en rad andra samhällsfunktioner i det moderna Sverige.

Reliefen mellan dem visar symbolen för Sverige, de tre kronorna, runt en bok (sannolikt lagboken) som ligger över ett svärd. Symboliken är sannolikt att Konungariket (svärdet är en riksregalie) Sveriges (de tre kronorna) riksdag stiftar lagar (lagboken) som styr landet.

De 4 statyerna gjordes (som gipsmodeller) av Theodor Lundberg i Florens åren 1902-1903. Modellerna transporterades sedan till Sverige för att sättas upp på Riksdagshuset. De höggs av stenhuggeriet Ericsson & Kjellströms Mekaniska Stenhuggeri i Värtahamnen i röd granit från Kilafors. Enligt kontraktet med Riksdagshuskommittén fick de 18 000 kronor för de fyra skulpturerna men också en vite på 100 kronor per dag efter den 15:e december år 1904 om de inte var klara med arbetet och skulpturerna satt på sin plats på Riksdagshuset.

De 2 relieferna gjordes ritades sannolikt av Aron Johansson och modellerades av bildhuggaren Gustaf Fredrik Norling. Vi vet att de höggs av Norrtelje Mekaniska Stenhuggeri AB år 1903, i Riksdagshuskommitténs protokoll betecknas dessa "4A5A-27".

 

Om Johan Theodor Lundberg

Johan Theodor Lundberg föddes i Stockholm år 1852, hans far var vaktmästaren Johan Erik Lundberg och hans mor var Christina Elisabeth Ersdotter. Han växte upp i Stockholm och då hans föräldrar inte hade det så gott ställt hade han en relativt fattig uppväxt, det blev inte bättre av att hans far dog när han var ung. Vi känner inte till om han hade några syskon.

Han börjar som elev hos medaljgravören Lea Ahlbom vid Myntverket år 1861 och stannar där till år 1864 när han börjar på Konstakademiens principskola (en förberedande skola för unga elever), han uttrycker att han är glad att slippa petgörat på Myntverket. År 1868 går han ut principskolan och får nu börja på Konstakademiens antikskola och där träffar han Ernst Josephson (1851-1906) som börjar året efter Theodor, de kommer att bli vänner livet ut.

Åren 1868-1877 studerar han på Konstakademien, under själva studietiden utmärkte han sig inte speciellt men år 1881, 4 år efter han gått ut från Konstakademien (han arbetade åren 1877-1881 som teckningslärare på Nya Elementarskolan i Stockholm) vinner han Kungliga medaljen för sin konstverksamhet och får Konstakademiens resestipendium för bl.a. konstverket "Loke täljande misteln".

År 1882 reser Theodor till Paris där han stannar till år 1884 och studerar för bildhuggaren och målaren Jean Alexander Joseph Falguiére (1831-1900) vid skolan École des Beaux-Arts. Andra elever till Falquiére som Theodor sannolikt träffar är bl.a. Francis Edwin Elwell (1858-1922), Julien Caussé (1869-1914), Laurent Marqueste (1848-1920) och Théophile Barrau (1848-1913). Han umgås också mycket med sin vän Ernst Josephsson som åren 1879-1888 hade en egen ateljé i Paris.

Under tiden i Paris gjorde Theodor bl.a. konstverken "Vid Badet" och "Narren" år 1882, "Hatet" och "Försåtet" år 1884. År 1884 reser han vidare till München och sedan vidare till Rom där han kom att stanna till år 1888. I Rom gjorde han bl.a. statyerna "Per Svinaherde" år 1885, "Första vapnet" år 1886 och "Gosse kastande smörgås" år 1887 bara för att nämna några. Det var också i Rom han gjorde sitt första mer monumentala verk "Fosterbröderna" år 1887/88, det var inspirerat av det franska krigsmonumentet "Vapenbröderna".

År 1888 återvände Theodor till Stockholm och blev invald som ledamot i Konstakademien samt erbjuden en lärartjänst i teckning och modellering. Han får nu också i uppdrag att göra några portalfigurer till Uppsala domkyrka i samband med dess renovering och träffar då professor Carl Rupert Nyblom (1832-1907) som bl.a. är ledamot av Svenska Akademien, Nobelkommittén mm. Det är dock hans dotter, Ellen Emilia Nyblom, han blir mest intresserad av och det gifter sig år 1893. Det är också nu har träffar prins Eugen som är en ofta sedd gäst i familjen Nybloms hem och denne kom att påverka Theodor i hans framtida karriär med många beställningar och hedersuppdrag.

Åren 1893-1897 gör Theodor en rad skulpturer och ingår dessutom i kommittén för Stockholmsutställningen år 1897 tillsammans med Gustaf Cederström och George von Rosen som representanter för Konstakademien. År 1897 utför han konstverken "Vågen och stranden" i marmor men de kanske mest kända verken blir "Moder Svea" och "De fyra stånden" som sattes upp på fasaden av det nybyggda Riksdagshuset år 1905. Det är också år 1897 han gör den välkända statyn av "Olaus Petri" som står framför Storkyrkans östra fasad. Theodor är vid det här laget en av de mest etablerade och hyllade svenska skulptörerna.

Åren efter Stockholmsmässan kommer också en rad andra stora konstverk från Theodor, det är framförallt "Poltavamonumentet" som han påbörjade år 1902 och som stod klart 1904, det står idag framför Armémuseet i Stockholm. År 1907 blir han professor i skulptur vid Konsthögskolan (han efterträder John Börjesson) och år 1911 blir han direktör vid skolan.

Under perioden 1907 fram till att han lämnar Sverige år 1920 för att bosätta sig i Rom gör han också en rad uppmärksammade konstverk. Ett av de mest kända är statyn av "Kristina Gyllenstierna" på den yttre Borggården till det Kungliga slottet, det första offentliga konstverket i Sverige föreställande en kvinna. Andra konstverk under perioden är "Karl X Gustav" i Uddevalla år 1915, "Christoffer Polhelm" i Visby år 1920 och "Olaus Magnus" i Linköping år 1920.

Theodor Lundbergs konstverk kan sammanfattas av följande beskrivning "Det veka draget i hans konst speglar sig också i den mjuka linjen som stundom kan bli slapp och löpa ut utan fäste, och man saknar ett fastare samband med den arkitektur hans arbeten i många fall tillkommit för att dekorera, men hans konst äger i sina bästa stycken en äkthet i känslouttrycket, en kysk nobless även i de erotiska motiven och en formell elegans, som gör den till en typisk exponent för andra och smaken under den oscariska epoken". Med uttrycket "den oscariska epoken" avses perioden när Oscar II var svensk kung (1872-1907)

Theodor lever i Rom tillsammans med sin hustru, Ellen, åren 1920-1926. De fick två barn tillsammans, Holger (1897-1981) och Bengt Theodor (1900-1972). Johan Theodor Lundberg dör i Rom år 1926 och kort före sin död arbetade han med konstverket "Homo" och föreställer en man som klänger fast vid en klippa, kanske hans eget försök att klänga fast vid livet.



Test