Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Carl Larssons födelsehus i Gamla Stan i Stockholm

OBS: Den här bilden/bilderna har vi upphovsrätt för avseende fotografiet men inte det fotografiet avbildar, d.v.s. konstverket. Du kan köpa bilden av oss för en billig peng men först efter att du inhämtat tillstånd av konstnären eller de som representerar konstnären. Ofta går det bra att kontakta Bildupphovsrätt i Sverige (BUS) som representerar många konstnärer.

Information om Carl Larssons födelsehus

Årtal: 1920
Konstnär: Karl Hultström
Gjutare: Herman Bergman
Material: Brons
Lat: 59.323163  Long: 18.072692

 

Om konstverket

Minnesplatta av Carl Larsson i brons som sitter på fasaden av huset vid Prästgatan nr 78 visar konstnären Carl Larsson med stativ och målapensel. Notera blommorna i den nedre vänstra delen av plattan (stora bilden).

Dödens Engel

I den övre vänstra delen (stora bilden) syns ansiktet av en äldre man med skägg som håller något i sina händer. Vi på redaktionen tror att detta kan vara en anspelning på den illustration av "Dödens ängel" (se lilla bilden ovan) som han gjorde till diktaren Johan Olof Wallin år 1880. Det stycket i versen som illustreras med liknande mansansikte är: "Och rum för alla, som tro och hoppas. För alla rum uti himlen är! Och som, när fikonträdet knoppas. I veten sommaren vara när. Alltså I kännen. Då dagens svalkas. Hur Himlavännen. Till eder nalkas. Och för till rummet, som han beredt. Der I med honom förblifver ett."

Längst ner på minnesplattan så står den följande: "Carl Larsson föddes här den 28 maj 1853 Stockholms-Gillet hugfäste minnet". Det var år 1920 (året efter hans död) som minnesplattan sattes upp av StockholmsGillet med pengar som de i huvudsak får in via sin populära julmarknad på Stortorget i Gamla stan.

Carl Larsson föddes i huset år 1853 och då var Gamla Stan inte en trevlig plats att bo på, det var trångt med ca 3 ggr så många människor som bodde i stadsdelen mot idag, det var smutsigt, det var mörkt och allt annat än barnvänligt. Hans far - en relativt outbildad arbetare, känd för sitt häftiga temperament och dessutom tungsint, så till Carl "Jag förbannar den dag då du föddes". Hans mor försörjde sig och ofta hela familjen som tvätterska gjorde sitt bästa för att hålla humöret uppe och hemmet rent. Det gick inte så länge utan bara några år efter Carl föddes flyttade familjen till Ladugårdslandet (nuvarande Östermalm) där han skulle växa upp i vad han själv beskrev som "Se där, varest helvetet på jorden va".

Är du riktigt skarpögd så kanske du också ser att det nästan längst ner till höger av minnesplattan står det "Herman Bergman Fud". Det är gjutarmärket som de som gjöt konstverket har satt dit, i detta fallet är det m.a.o. Herman Bergmans Konstgjuterier som gjutit minnestavlan. Undrar du var F.u.d betyder så är det "fudit" vilket på latin betyder ungefär "har gjutit".

 

Om Karl Hultström

Gustaf Adolf Karl Maurits Hultström föddes i Stockholm år 1884. Hans far var handlaren Per Gustav Hultström och hans mor var Mary Westin. Han växte upp i Stockholm och studerade till journalist, vilket han också började arbeta som. Han kon dock ganska snart att ändra inriktning och i början av 1900-talet började han på Althins målarskola på Grevegatan för att fortsätta på Konstakademien åren 1906-1910 och under samma period tog han kurser vid Axel Tallbergs etsningsskola. Tallbergs etsningsskola var i praktiken en del av Konstakademien och kallades normalt för "den Tallbergska etsningskursen".

Efter Konstakademien gjorde Hultström ett antal resor till Danmark, Tyskland och Italien och år 1916 ställde han ut på Liljevalchs vilket skulle följas av flera utställningar i bl.a. Wien, Malmö, Stockholm, Köpenhamn mm.

Hultström arbetade främst som skulptör i material som betong, granit, trä, gips, terrakotta mm. Han har gjort allt från stora monumentala skulpturer till gravyr av medaljer, lampfötter och reliefer. Hans kanske mest kända verk är Engelbrektsmonumentet i Falun (1919), det skulle egentligen varit Christian Eriksson med Bågspännaren som skulle stå där då han vann tävlingen. Juryn tyckte dock att det var för modernt och valde istället Hultströms mera traditionella skulptur. Bågspännaren står idag på Kornhamnstorg i Stockholm vilket kan ses som lite ironiskt för det var just där som Hultström och hans hustru skulle komma att bo i större delen av sitt liv.

Andra kända konstverk av Hultström är "John Bauer" i Jönköping (1930), "Carl Larssons födelshus" i Stockholm (1920), Altarskåpet i katarina kyrka i Stockholm (1940), fontängruppen "Befriaren" i Örebro (1914), "Kvinna" vid Alviks terrass i Stockholm (1942) m.fl.

Hultström använde sig av en äldre skulpturtradition av jugendlik klassicism vilket gav stor framgång med många konstverk runt om i Sverige, idag kan den kännas lite tung och monumental. Det finns dock undantag från denna stil och det är t.ex. fontänfiguren "Susanna och gubbarna" som får anses vara mer humoristisk och lättsam. De flesta av hans konstverk har den runda stiliserade formen gemensamt.

Karl Hultström gifte sig med Anna Naemi Alsterlind år 1920 och de bodde i många år vid Kornhamnstorg i Gamla Stan i Stockholm. Han dog år 1973 och det gjorde även hans hustru (i maj). Båda ligger begravda på den Norra begravningsplatsen i Stockholm.

 

Om Herman Bergman

Per Herman Bergman föddes år 1869 i Stockholm där han växte upp. Han skulle komma att blir grundaren av det största konstgjuteriet i dagens Sverige och dessutom Kunglig hovkonstgjutare. Här är hans och konstgjuteriets historia.

Bergman studerade konst och konstgjuteri i Stockholm och fick kammarkollegiets stipendium för resor utomlands. När han återvände till Sverige år 1895 grundade han Herman Bergmans konstgjuteri på Roslagsgatan 31 i Stockholm. År 1899 bildade han tillsammans med Otto Meyer företaget Förenade Konstgjuterierna där han till att börja med blev disponent och verkställande fabrikschef. Vd för bolaget blev Jakob Martin Borgstedt medan Otto Meyer blev gjuterichef.

Bergman gifter sig i slutet av 1890-talet med Emilia Elisabeth Tolf (1872-1962) och de kommer att få 4 barn. Skulptrisen Astrid Linnéa Mathilda (1898-1980) som senare gifter sig med Evert Taube, konstgjutaren Folke Herman (1901-1964), arkitekten Fransk Hemming (1905-1994) och konstgjutaren Per Gösta (1912-1977).

Företaget skulle få ett kort men framgångsrikt liv, redan år 1900 lämnar Otto Meyer företaget för att bilda sitt eget konstgjuteri. Herman Bergman tar då över som Vd och driver företaget fram till år 1908 då han ombildar det till Herman Bergmans Konstgjuteri AB. Under perioden 1900-1908 använder företaget bl.a. en gjutmetod utvecklad av Carl Hugo Magnus Elmqvist (1862-1930) som kallades för Elmqvistska gjutningsmetoden som var en förbättring av den s.k. "Cire perdue" metoden.

År 1908 grundar han Herman Bergmans Konstgjuteri AB som idag är Sveriges äldsta och största konstgjuteri. Till en början låg gjuteriet på Roslagsgatan 31 (1908-1948) och flyttade först år 1948 till Enskede söder om Stockholm, där finns det än idag på Sandborgsvägen. Gjuteriet använde sig av två gjuterimetoder, "Cire perdue" och "Sandgjutning". Den första är en vaxgjutningsmetod som används främst för mindre och medelstora konstverk medan Sandgjutning passar bäst till de riktigt stora. Under perioden 1916-1921 var formgivaren Elis Bergh (1881-1954) direkt knuten till företaget (han var även fabrikschef under en kort tid) för att formge industriprodukter som företaget börjat tillverka. Bergh skulle senare bli mest känd för sin formgivning av Kosta glasbruks produkter.

Under 1950-talet upplever företaget sin guldålder och har som mest hela 100 anställda (år 1955) och gjorde mer än bara konstgjutningar. Man tillverkade maskindelar till båtmotorer, kassaapparater, belysningsarmaturer mm. Tiderna ändrades dock när plasten gjorde sitt intåg och många av företagets produkter gick inte längre att sälja, i slutet av 1950-talet går företaget i konkurs 2 gånger. Det beror också på att företagets största enskilda kund, Carl Milles, dör år 1955.

År 1954, när företaget stod på sin topp, dör Per Herman Bergman och verksamheten tas över av sonen Per Gösta Bergman, kallad för P-G. Även hans bror Folke arbetar i företaget som konstgjutare vid den här tiden. P-G driver företaget fram till år 1977 när han dör och företaget tas över av 3 anställda, Jean Minne, Ingvar Gunnars och Gösta Bergqvist. Under P-G:s tid som chef för företaget konsolideras det och satsar på kärnverksamheten som är gjutning av skulpturer och konstföremål i brons. Antalet anställda minskar till knappt 10 men är lönsamt.

År 2000 säljer de 3 delägarna företaget till de andra 4 anställda, Tomas Broman, Leif Schölin, Thomas Gardebo och Jesper Lodén. År 2010 tillkommer en ny delägare, Anneli Scheutz och antalet anställda uppgör till drygt 10.

Kända konstverk och skulpturer som är gjutna av Herman Bergmans Konstgjuteri är bl.a. Bågspännaren vid Kornhamnstorg i Gamla Stan, Familjen vid Mälartorget i Gamla Stan, Solsångaren på Strömparterren i Gamla Stan, Lars Johan Hierta vid Riddarhustorget i Gamla Stan, Slottsrelieferna vid Kungliga slottets södra fasad i Gamla Stan, medaljongen vid Carl Larssons födelsehus i Gamla Stan, Poseidon på Götaplatsen i Göteborg, Brantingmonumentet vid Norra Bantorget i Stockholm, Strindbergmonumentet vid Tegnérlunden i Stockholm mm.

Per Herman Bergman ligger begravd vid Norra begravningsplatsen i Stockholm (Kvarter 19B grav 149). Gravstenens skulptur är gjord av skulptören Eric Grate (1896-1983) och föreställer en ung man som håller en fiol i sin vänstra hand och en fiolstråke i sin högra. Grate gjorde en liknande skulptur år 1937 som heter Folkvisan där en motsvarande ung man håller en fiol i sin vänstra hand och ursprungligen en fiolstråke i sin högra men den har förkommit. Skulpturen vid graven är självfallet gjuten av Herman Bergmans Konstgjuteri.



Test