Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Birger Jarl i Gamla Stan i Stockholm

Bild pÄ Birger Jarl


Information om Birger Jarl

Årtal: 1854
KonstnÀr: Bengt Erland Fogelberg
Gjutare: OkÀnd
Material: Brons
Lat: 59.325122  Long: 18.063884

 

Om konstverket

Statyn av Birger Jarl som stÄr pÄ Birger Jarls torg pÄ Riddarholmen i Stockholm invigdes lördagen den 21:a oktober Är 18541,2 vilket Àven stÄr mitt pÄ den runda sockeln "Birger Jarl, Stockholm grundlaggare", lÀngre ner pÄ sjÀlva sockeln stÄr Ärtalet 1854 "MDCCCLIV". VÀgen till att statyn stod pÄ sin plats hade dock varit lÄng.

Om Birger Jarl

Birger Jarl som egentligen hette Birger Magnusson föddes ca Ă„r 1210 i BjĂ€lbo, Östergötland, och kom att bli en av de mest kĂ€nda personerna i den svenska historien. Åren 1248-1266 var han Jarl vilket innebar att han kungens nĂ€rmaste man och landets högsta tjĂ€nsteman. I fallet med Birger Jarl blev makten Ă€nnu större under Ă„ren 1250-1266 dĂ„ han i praktiken styrde landet, kung Valdemar Birgersson var nĂ€mligen hans egen son.

År 1251 besegrade han de upproriska folkungarna i Svealand, Knut Magnusson, Filip Knutsson och Filip Larsson och för att befĂ€sta sin makt och kontrollera omrĂ„det lĂ€t han dĂ„ grunda Stockholm. SĂ„ var det dock inte för Stockholm fanns sedan lĂ„ng tid tillbaka men sannolikt som en relativt obetydlig bosĂ€ttning (och tidigare sannolikt Ă€ven en befĂ€stning). Det Birger Jarl gjorde var att utveckla Stockholm till att bli landets frĂ€msta stad och centrum för handeln med omvĂ€rlden. PĂ„ detta sĂ€tt kan man sĂ€ga att han faktiskt grundade Stockholm som stad Ă„r 1252.

Beslutet och konstnÀren1

Den 23:e augusti Ă„r 1845 beslutade Stockholms borgerskap att uppföra statyn av jarlen. Detta efter ett förslag som lades fram den 12.e juni samma Ă„r av B von Beskow. Finansieringen skedde genom en tvingande insamling bland stadens invĂ„nare dĂ€r man minst mĂ„ste ge 32 skilling banko, det fungerade dĂ„ligt. År 1847 tillsattes en kommitte för att fĂ„ fart pĂ„ insamlingen och nu gick det bĂ€ttre, snart var man uppe i nĂ€stan 12 000 riksdaler och i februari samma Ă„r skrev ett kontrakt med konstnĂ€ren Bengt Erland Fogelberg om att utföra konstverket.

Fogelberg bodde vid denna tid i Rom och det var dÀr han gjorde modellen i gips för konstverket. Modellen skickades sedan till Kungliga gjuteriet i Munchen dÀr konstverket gjöts i brons. Avsikten var att kunna avtÀcka konstverket Är 1852, pÄ 600 Ärsdagen av Stockholms grundande enligt den officiella versionen (i verkligheten grundades inte Stockholm detta Är men det Àr en annan historia). Konstverket hann dock inte bli klart i tid.

Platsen1

Men varför stÄr den dÀr den stÄr idag? Ja det var inte helt klart frÄn början. Ursprungligen föreslogs att det skulle placeras nÀra Riddarholmsbron, bl.a. av Fogelberg sjÀlv. Det avslogs dÄ den ansÄgs komma i skuggan av den stora Riddarholmskyrkan. Andra förslag var att placera det pÄ Karl XIII:s torg (tidningen Stockholms Figaro lade fram det förslaget), sÄ blev det inte heller för pÄ Riddarholmen ville man ha konstverket.

Slutligen gjordes en attrapp av konstverket av teaterdekoratören Paul Emil Richard Robeg som man flyttade runt pÄ Riddarholmen för att hitta bÀsta möjliga plats. Resultatet blev dagens plats men ett villkor var att den dÄvarande brunnsbyggnaden som stod dÀr togs bort, sÄ blev det ocksÄ och dÀrmed försvann den sista allmÀnna brunnen pÄ Riddarholmen.

Utformningen1

Statyn Ă€r gjuten i brons vid det Kungliga gjuteriet i Munchen under överinseende av Ferdinand von Miller d.Ă€. Birger Jarl Ă€r avbildad stĂ„ende med hĂ€nderna pĂ„ ett svĂ€rd klĂ€dd i ringbrynja med en vapenrock ovanpĂ„. Över vapenrocken hĂ€nger en mantel om hĂ„lls samman över bröstet av en s.k. fibula (spĂ€nne). Manteln har en krage av pĂ€ls. PĂ„ huvudet har han en hjĂ€lm. Tanken Ă€r att Birger Jarl stĂ„r och beskĂ„dar sitt verk "Stockholm" och har tankarna pĂ„ stadens framtid.

En intressant detalj med statyn Àr att den ursprungliga vapenskölden byttes ut den 13:e januari Är 1880 mot dagens som Àr gjord av bildhuggaren Sven Andersson (1846-1920) och gjuten hos Otto Meyer i Stockholm. Orsaken var att den ursprungliga ansÄgs inte vara historisk korrekt, den var lÀngre, mycket smalare och spetsigare. Ett Ànnu vÀrre fel var dock att den hade Matthias Kettilmundssons vapen, en rund cirkel i mitten med tre rosor. Dagens sköld Àr kortare, betydligt bredare och med Birger Jarls vapen, ett lejon med tre balkar. Detta fel finns Àven pÄ Erik Dahlbergs bild av Birger Jarl.

En annan intressant detalj med statyn Àr Birger Jarls hatt, den liknar en österlÀndsk hjÀlm och Fogelberg visste att jarlen inte bar en sÄdan dÄ det pÄ Birger Jarls sigill tydligt framgÄr att han bar en tunnhjÀlm som Àr cylinderformad och plant avslutad. Fogelberg hade ocksÄ Är 1852 visat sin modell för Gunnar Westerberg och dÄ hade Birger Jarl den korrekta hjÀlmen. Den byttes dock ut mot dagens, felaktiga hjÀlm, p.g.a. att den enligt Fogelberg bÀttre harmoniserade med den ursprungliga spetsiga skölden (som sedan byttes dÄ den ocksÄ var fel).

Postamentet, eller kolonnen, som statyn stÄr pÄ Àr ritad av Fredrik Wilhelm Scholander inkl. relieferna av Birger Jarl. Sockeln i Byzantinsk stil gjordes ursprungligen av Carraramarmor av den svenska bildhuggaren Jakob Lundberg i Italien men ersattes senare av grÄ granit frÄn VÀtö (i stenbrottet vid Harg) Är 1911 som bÀttre tÄlde det svenska klimatet. Notera att ordet "grundlÀggare" Àr stavat "grundlaggare", italienarna fick inte till det riktigt rÀtt och detta fel bevarades Àven vid omhuggningen i granit Är 1911.

AvtÀckningen1,2

År 1854 anlĂ€nder konstverket till Stockholm, 2 Ă„r försenat, och en kylig lördag den 21:a oktober samma Ă„r avtĂ€cks det inför en stor folksamling, ca 20 000 personer. Datumet valdes p.g.a. att det var pĂ„ denna dag som Birger Jarl dog Ă„r 1266.

Man gick i procession frÄn RÄdhuset (dÄ lÄg RÄdhuset i Bondeska Palatset) och de med högst rang gick först, överstÄthÄllare Jacob von Essen Hamilton och Fogelberg, sedan alla de andra. Under processionen ringde klockorna i Riddarholmskyrkan och Storkyrkan. VÀl framme spelade livgardets musikkÄr och FolksÄngföreningen sjöng hyllningssÄnger. Efter avtÀckningen hölls en stor bankett i Börshusets stora sal för drygt 200 gÀster. Den totala kostnaden för konstverket blev 5 292 riksdaler och 2 skilling banko.

Detta blev konstnÀren Fogelberg sista stora framtrÀdande dÄ han dog kort dÀrefter pÄ vÀgen hem till sitt dÄvarande hem i Trieste.

 

Om Bengt Erland Fogelberg

Bengt Erland Fogelberg föddes i Göteborg den 8:e augusti Är 1786. Hans far var gÀlbgjutarmÀstaren (person som gjuter föremÄl i frÀmst mÀssing) Erland Fogelberg och hans mor var Margareta Maria Lind.

Han började i sin fars verkstad som lÀrling men flyttade Är 1803 till Stockholm och blev lÀrling hos hovciselören (person som reliefutsmyckningar i metall med frÀmst hammare och mejsel) Fredric Ludvig Rung (1758-1837). Redan Är 1804 började han pÄ Konstakademien och Är 1807 lÀmnade han helt hanverkarbanan och koncentrerade sig pÄ den konstnÀrliga verksamheten.

En viktig person under Fogelbergs period pÄ Konstakademien var Tobias Sergel som stödde och uppmuntrade honom samt Carl Fredrik von Breda. Det var sannolikt den senare som gjorde att han tillsammans med mÄlaren Johan Gustaf Sandberg (1782-1854) startade en privat konstskola Är 1815 som fick namnet SÀllskapet för konststudium.

Fogelberg var starkt influerad av "Den Götiska andan" dÀr fornnordiska motiv ur mytologin anvÀndes i konsten. Speciellt var det Pehr Henrik Lings (1776-1839) förelÀsningar som inspirerade Fogelberg. Han stÀllde senare ut verken Odin, Tor och Frej pÄ en utstÀllning Är 1818.

År 1819 reste han till Paris och senare till Rom dĂ€r han utförde en rad skulpturer. Han kom att bosĂ€tta sig i Paris och kom till Stockholm bara för kortare besök. Hans mest kĂ€nda verk Ă€r kanske bronsstatyn av Gustaf Vasa pĂ„ borggĂ„rden till Uppsala slott, skulpturerna Odin, Tor och Balder i marmor vid Konstakademien i Stockholm, de stora statyerna av Birger Jarl och Kung Karl XIV Johan till hĂ€st i Gamla Stan i Stockholm samt Kung Gustav II Adolf i Göteborg.

Fogelberg gifte sig aldrig och han dog den 22:a december Ă„r 1854 i Trieste i nuvarande Italien (dĂ„ Österrike) kort efter avtĂ€ckningen av statyerna av Birger Jarl och Kung Karl XIV Johan i Stockholm.



Test