Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Birger Jarl i Gamla Stan i Stockholm

Bilden ovan finns i 4 varianter. För att se alla drar du bara med musen eller fingret till vänster eller höger på bilden.

OBS: Vill du ha bilden i lågupplöst format utan kostnad hör du av dig via vår kontaktsida så skickar vi gärna bilden du ser (utan Copyright texterna). Vi vill dock att du anger www.stockholmgamlastan.se som källa när du publicerar den på Internet. Alla bilderna finns även i högupplöst format (TIF) att köpa för en billig peng, hör av dig via vår kontaktsida så berättar vi mer.

 

Information om Birger Jarl

Årtal: 1854
Konstnär: Bengt Erland Fogelberg
Gjutare: Ferdinand von Miller d.ä
Material: Brons och granit
Lat: 59.325122  Long: 18.063884

 

Om konstverket

Statyn av Birger Jarl som står på Birger Jarls torg på Riddarholmen i Stockholm invigdes lördagen den 21:a oktober år 18541,2 vilket även står mitt på den runda sockeln "Birger Jarl, Stockholm grundlaggare", längre ner på själva granitsockeln står årtalet 1854 "MDCCCLIV". Vägen till att statyn stod på sin plats hade dock varit lång.

Om Birger Jarl

Birger Jarl som egentligen hette Birger Magnusson föddes ca år 1210 i Bjälbo, Östergötland, och kom att bli en av de mest kända personerna i den svenska historien. Åren 1248-1266 var han Jarl vilket innebar att han kungens närmaste man och landets högsta tjänsteman. I fallet med Birger Jarl blev makten ännu större under åren 1250-1266 då han i praktiken styrde landet, kung Valdemar Birgersson var nämligen hans egen son.

År 1251 besegrade han de upproriska folkungarna i Svealand, Knut Magnusson, Filip Knutsson och Filip Larsson och för att befästa sin makt och kontrollera området lät han då grunda Stockholm. Så var det dock inte för Stockholm fanns sedan lång tid tillbaka men sannolikt som en relativt obetydlig bosättning (och tidigare sannolikt även en befästning). Det Birger Jarl gjorde var att utveckla Stockholm till att bli landets främsta stad och centrum för handeln med omvärlden. På detta sätt kan man säga att han faktiskt grundade Stockholm som stad år 1252.

Beslutet och konstnären1

Den 23:e augusti år 1845 beslutade Stockholms borgerskap att uppföra statyn av jarlen. Detta efter ett förslag som lades fram den 12.e juni samma år av B von Beskow. Finansieringen skedde genom en tvingande insamling bland stadens invånare där man minst måste ge 32 skilling banko, det fungerade dåligt. År 1847 tillsattes en kommitte för att få fart på insamlingen och nu gick det bättre, snart var man uppe i nästan 12 000 riksdaler och i februari samma år skrev ett kontrakt med konstnären Bengt Erland Fogelberg om att utföra konstverket.

Fogelberg bodde vid denna tid i Rom och det var där han gjorde modellen i gips för konstverket. Modellen skickades sedan till Kungliga gjuteriet i München där konstverket gjöts i brons. Avsikten var att kunna avtäcka konstverket år 1852, på 600 årsdagen av Stockholms grundande enligt den officiella versionen (i verkligheten grundades inte Stockholm detta år men det är en annan historia). Konstverket hann dock inte bli klart i tid.

Platsen1

Men varför står den där den står idag? Ja det var inte helt klart från början. Ursprungligen föreslogs att det skulle placeras nära Riddarholmsbron, bl.a. av Fogelberg själv. Det avslogs då den ansågs komma i skuggan av den stora Riddarholmskyrkan. Andra förslag var att placera det på Karl XIII:s torg (tidningen Stockholms Figaro lade fram det förslaget), så blev det inte heller för på Riddarholmen ville man ha konstverket.

Slutligen gjordes en attrapp av konstverket av teaterdekoratören Paul Emil Richard Robeg som man flyttade runt på Riddarholmen för att hitta bästa möjliga plats. Resultatet blev dagens plats men ett villkor var att den dåvarande brunnsbyggnaden som stod där togs bort, så blev det också och därmed försvann den sista allmänna brunnen på Riddarholmen.

Utformningen1

Statyn är gjuten i brons vid det Kungliga gjuteriet i München under överinseende av Ferdinand von Miller d.ä. Birger Jarl är avbildad stående med händerna på ett svärd klädd i ringbrynja med en vapenrock ovanpå. Över vapenrocken hänger en mantel om hålls samman över bröstet av en s.k. fibula (spänne). Manteln har en krage av päls. På huvudet har han en hjälm. Tanken är att Birger Jarl står och beskådar sitt verk "Stockholm" och har tankarna på stadens framtid.

Birger Jarl sköldar

En intressant detalj med statyn är att den ursprungliga vapenskölden (se bilden ovan till vänster) byttes ut den 13:e januari år 1880 mot dagens (se bilden ovan till höger) som är gjord av bildhuggaren Sven Andersson (1846-1920) och gjuten hos Otto Meyer i Stockholm. Orsaken var att den ursprungliga ansågs inte vara historisk korrekt, den var längre, mycket smalare och spetsigare. Ett ännu värre fel var dock att den hade Matthias Kettilmundssons vapen, en rund cirkel i mitten med tre rosor. Dagens sköld är kortare, betydligt bredare och med Birger Jarls vapen, ett lejon med tre balkar. Detta fel finns även på Erik Dahlbergs bild av Birger Jarl.

En annan intressant detalj med statyn är Birger Jarls hatt, den liknar en österländsk hjälm och Fogelberg visste att jarlen inte bar en sådan då det på Birger Jarls sigill tydligt framgår att han bar en tunnhjälm som är cylinderformad och plant avslutad. Fogelberg hade också år 1852 visat sin modell för Gunnar Westerberg och då hade Birger Jarl den korrekta hjälmen. Den byttes dock ut mot dagens, felaktiga hjälm, p.g.a. att den enligt Fogelberg bättre harmoniserade med den ursprungliga spetsiga skölden (som sedan byttes då den också var fel).

Postamentet, eller kolonnen, som statyn står på är ritad av Fredrik Wilhelm Scholander inkl. relieferna av Birger Jarl. Sockeln i Byzantinsk stil gjordes ursprungligen av Carraramarmor av den svenska bildhuggaren Jakob Lundberg i Italien men ersattes senare av grå granit från Vätö (i stenbrottet vid Harg) år 1911 som bättre tålde det svenska klimatet. Notera att ordet "grundläggare" är stavat "grundlaggare", italienarna fick inte till det riktigt rätt och detta fel bevarades även vid omhuggningen i granit år 1911.

Kapitäl sköldar

Kapitälen som är den del som är överst på Postamentet har 4 sidor, vardera med en sköldrelief (en vapensköld).

Den skölden som är rakt fram (när man ser Birger Jarl framifrån) är den längst upp till vänster på bilden ovan, det är Stockholm stads vapensköld (även kallat sigill) som användes åren 1680-1960 när den ersattes av dagens sigill

Den skölden som är till vänster (mot väster) är den längst upp till höger på bilden ovan, det är Stockholm stads vapensköld (även kallat sigill) som användes åren 1296-1376 (det finns varianter på denna). Det är också det första sigillet.

Den skölden som är bakom (på baksidan av statyn) är den som är längst ner till vänster på bilden ovan symboliserar Birger Jarl status som just rikets Jarl (kronan). Hans namn var Birger Magnusson och hans titel var Jarl. Jarl var rikets näst högsta ämbete och jarlen var kungens närmaste man.

Den skölden som är till höger (mot öster) är den som är längst ner till höger på bilden ovan och symboliserar rosorna som ingick i Birger Jarls vapensköld. Rosen var Birger Jarls unika symbol från år 1255.

Avtäckningen1,2

År 1854 anländer konstverket till Stockholm, 2 år försenat, och en kylig lördag den 21:a oktober samma år avtäcks det inför en stor folksamling, ca 20 000 personer. Datumet valdes p.g.a. att det var på denna dag som Birger Jarl dog år 1266.

Man gick i procession från Rådhuset (då låg Rådhuset i Bondeska Palatset) och de med högst rang gick först, överståthållare Jacob von Essen Hamilton och Fogelberg, sedan alla de andra. Under processionen ringde klockorna i Riddarholmskyrkan och Storkyrkan. Väl framme spelade livgardets musikkår och Folksångföreningen sjöng hyllningssånger. Efter avtäckningen hölls en stor bankett i Börshusets stora sal för drygt 200 gäster. Den totala kostnaden för konstverket blev 5 292 riksdaler och 2 skilling banko.

Detta blev konstnären Fogelberg sista stora framträdande då han dog i Trieste på vägen hem till Rom.

Några detaljer

Är du riktigt skarpsynt så kan du se på sockeln till bronsstatyn att det står följande: På den östra sidan står det ingraverat "B.E. FOGELBERG 1852". Det står för Bengt Erland Fogelberg (konstnären) och årtalet 1852 var när modellen stod klar. På den västra sidan hittar vid gjutarmärket "F.v. MILLER FUDD MUNCHEN 1853" Det står för Ferdinand Miller som gjöt skulpturen i München och årtalet 1853 var när den göts.

 

Om Bengt Erland Fogelberg

Bengt Erland Fogelberg föddes i Göteborg år 1786 (på Drottninggatan 48). Hans far var gälbgjutarmästaren (en person som gjuter föremål i främst mässing) Erland Fogelberg (1751-1811) och hans mor var Margareta Maria Lind (1781-1823). Precis som de flesta andra pojkar vid den här tiden börjar han arbeta i sin fars verkstad redan vid väldigt unga år, troligen var han inte äldre än ca 5 år gammal. Under den här tiden börjar han även i skolan där han undervisas av magister Åbom. Han växte upp tillsammans med sin äldre syster Anna Maria (född ca år 1781).

Redan när han var 7 år gammal (den 26:e september år 1803) får han åka till Stockholm för att året efter (år 1804) bli lärling hos hovciselören (en person som gör reliefutsmyckningar i främst metall) Fredric Ludvig Rung (1758-1837), samma år börjar han även på Konstakademiens principskola (en förberedande skola, normalt från 12 års ålder) mycket yngre än alla de andra eleverna. År 1805 fick han sin första utmärkelse, en s.k. jetong i figurteckning.

År 1806 blir han gälbgjutargesäll hos Rung men redan år 1807 slutar han och väljer att inte fortsätta att utbilda sig till hantverkare utan istället satsa på att bli konstnär. Det går bra för Fogelberg på skolan och han får flera fina utmärkelser och år 1812 blir han s.k. agré (eller agreerad, en titel som Konstakademien gav yngre framstående konstnärer som ännu inte kunde bli ledamöter) vid Konstakademien, det är också under den här tiden som han träffar konstnären Johan Tobias Sergel som stöder honom och kommer att påverka honom mycket i hans utveckling.

Under studietiden blev Fogelberg relativt missnöjd med hur utbildningen bedrevs på Konstakademien och bildade därför den privata konstskolan som gick under namnet "Sällskapet för konststudium" tillsammans med konstnärerna Johan Fredrik von Breda och Johan Gustaf Sandberg. Det kom att bli en del stridigheter mellan dem och Konstakademien och bl.a. resulterade det i en livslång problemfylld relation med Konstakademien för Fogelberg. Trots detta fick han år 1819 akademiens resestipendium och reste redan år 1820 till Paris och senare år 1821 till Rom. Han skulle i stort sätt aldrig komma tillbaka till Sverige igen förutom ett antal korta besök.

Under sina sista år i Sverige skapar nu Fogelberg en rad reliefer baserade på klassiska motiv men kanske framförallt blir han inspirerad av den nordiska mytologin och ställer ut på den Götiska utställningen i Stockholm år 1818 med skisser av "Oden", "Tor" och "Frej" som fick stor uppmärksamhet, bl.a. av kung Karl XIV Johan som gärna ville se dem marmor. Under dessa år dör hans far (år 1811) och hans äldre syster vilket gör att hans mamma blir både ensam och utan stabil försörjning. Fogelberg skickar konstverk han gjort till modern så hon kan sälja dem och tjänst lite pengar men han besöker henne inte, de har dock en ömsint och långvarig brevväxling som fortsätter fram till moderns död år 1823.

År 1821 bosätter sig Fogelberg i Rom vilket skulle bli hans hem för resten av hans liv. Här skapar han nu konstverken "Sittande Psyche", "Mercurius", "Amor i snäckan", "Paris med äpplet" och "Hebe". Han gör också den stora bysten av Gustav Vasa som står på Slottsbacken i Uppsala. År 1828 får han slutligen beställningen av kung Karl XIV Johan på ett av sina skisser han visade upp på Götiska mässan år 1818, det är "Oden". När den anlände till Sverige år 1831 blev den mycket uppmärksammad. Det resulterade bl.a. att Fogelberg blev invald som ledamot i Konstakademien år 1832, han kommer dock aldrig att närvara vid några möten.

Han fortsätter att skapa en rad stora konstverk från sin atelje i Rom, de i brons gjuts oftast hos Ferdinand von Miller i München, bara för att nämna några; "Amor döljande Mars vapen", "Karl XIII", "Gustav Vasa", "Tor", "Balder" och "Gustav II Adolf". När han återvänder till Stockholm på ett kort besök år 1845 får han beställningen på tre stora monumentalstatyer, ryttarstatyn av "Karl XIV Johan" som idag står på Slottsbacken i väntan på att nya Slussen skall stå klar, "Gustav II Adolf" i Göteborg som tillsammans med Poseidon är det främsta offentliga konstverket där samt "Birger Jarl" som står på Birger Jarls torg på Riddarholmen i Stockholm. Dessa 3 statyer kommer att ge honom en plats bland Sveriges största skulptörer.

År 1854 kommer Fogelberg till invigningen av "Birger Jarl" och ryttarstatyn av "Karl XIV Johan". Han får stora hyllningar för sina konstverk trots att de då är försenade. Statyn av Birger Jarl skulle ha invigts år 1852, på 600-årsdagen av hans förmodade grundläggning av Stockholm (det årtalet är t.o.m. ingraverat i sockeln även om invigningen skedde två år senare). Det är nu en Fogelberg påverkad av sjukdomar och när han reser tillbaka till sitt hem i Rom dör han i Trieste den 22:a december år 1854 (järnvägen från Wien gick till Trieste och var den stora resvägen på den tiden mellan Italien och Österrike).

Fogelberg gifte sig aldrig och på initiativ av Göteborgs stad så transporterades han hem till staden efter sin död och år 1862 begravdes han på Östra kyrkogården. För dig som är intresserad kan det kanske vara intressant att veta att han fick en park i Göteborg uppkallad efter sig, Fogelbergparken som också kallas för Bildhuggarens park, och som ligger mellan Vasastaden och Övre och nedre Fogelbergsgatan (jo, han fick en gata uppkallad efter sig också).

 

Om Ferdinand von Miller d.ä

Ferdinand von Miller d.ä. föddes i Fürstenfeldbruck år 1813 och skulle bli Tysklands kanske främsta konstgjutare med verk över hela världen. Några av de mest kända är "Bavaria" år 1855 i München, Bavaria är Tysklands motsvarighet till Sveriges Moder Svea, "Duke Eberhard" i Stuttgart, "Berzelius" i Stockholm, "Birger Jarl" i Stockholm, "Gustav II Adolf" i Göteborg, "Washington monument" i Boston och Richmond och den stora portalen till Capitolium i Washington.

Han gick i skola vid akademien i München och började arbeta på det Kungliga mässingsgjuteriet i München men slutade och reste istället till Paris or 1833. Där gick han i lära hos Soyer och Blus och fick kunskap om de tekniker som behövs för att gjuta i brons. Han reste även till England och Nederländerna i samma syfte.

Efter återkomsten till München började han arbeta för sin farbror Stiglmayr som hade grundat Kungliga Bronsgjuteriet i München på uppdrag av kronprins Ludwig (blivande kung Ludwig I av Bayern). Han övertog snart sin farbrors plats och var inspektör för gjuteriet åren 1844-1887. Han kom att få ett världsrykte som framstående gjutare och många blivande gjutarmästare gick i lära hos honom.

Han gifte sig år 1840 med Anna Pösl och de fick hela 14 barn, den mest kända är sannolikt Ferdinand von Miller d.y. (1842-1929) som fortsatte i sin fars fotspår. Han dog år 1887 och ligger begravd i Alter Südfriedhof kyrkan i München.



Test