Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Birger Jarl i Gamla Stan i Stockholm

Bilden ovan finns i 4 varianter. För att se alla drar du bara med musen eller fingret till vänster eller höger på bilden.

OBS: Vill du ha bilden i lågupplöst format utan kostnad hör du av dig via vår kontaktsida så skickar vi gärna bilden du ser (utan Copyright texterna). Vi vill dock att du anger www.stockholmgamlastan.se som källa när du publicerar den på Internet. Alla bilderna finns även i högupplöst format (TIF) att köpa för en billig peng, hör av dig via vår kontaktsida så berättar vi mer.

 

Information om Birger Jarl

Årtal: 1854
Konstnär: Bengt Erland Fogelberg
Gjutare: Ferdinand von Miller d.ä
Material: Brons
Lat: 59.325122  Long: 18.063884

 

Om konstverket

Statyn av Birger Jarl som står på Birger Jarls torg på Riddarholmen i Stockholm invigdes lördagen den 21:a oktober år 18541,2 vilket även står mitt på den runda sockeln "Birger Jarl, Stockholm grundlaggare", längre ner på själva sockeln står årtalet 1854 "MDCCCLIV". Vägen till att statyn stod på sin plats hade dock varit lång.

Om Birger Jarl

Birger Jarl som egentligen hette Birger Magnusson föddes ca år 1210 i Bjälbo, Östergötland, och kom att bli en av de mest kända personerna i den svenska historien. Åren 1248-1266 var han Jarl vilket innebar att han kungens närmaste man och landets högsta tjänsteman. I fallet med Birger Jarl blev makten ännu större under åren 1250-1266 då han i praktiken styrde landet, kung Valdemar Birgersson var nämligen hans egen son.

År 1251 besegrade han de upproriska folkungarna i Svealand, Knut Magnusson, Filip Knutsson och Filip Larsson och för att befästa sin makt och kontrollera området lät han då grunda Stockholm. Så var det dock inte för Stockholm fanns sedan lång tid tillbaka men sannolikt som en relativt obetydlig bosättning (och tidigare sannolikt även en befästning). Det Birger Jarl gjorde var att utveckla Stockholm till att bli landets främsta stad och centrum för handeln med omvärlden. På detta sätt kan man säga att han faktiskt grundade Stockholm som stad år 1252.

Beslutet och konstnären1

Den 23:e augusti år 1845 beslutade Stockholms borgerskap att uppföra statyn av jarlen. Detta efter ett förslag som lades fram den 12.e juni samma år av B von Beskow. Finansieringen skedde genom en tvingande insamling bland stadens invånare där man minst måste ge 32 skilling banko, det fungerade dåligt. År 1847 tillsattes en kommitte för att få fart på insamlingen och nu gick det bättre, snart var man uppe i nästan 12 000 riksdaler och i februari samma år skrev ett kontrakt med konstnären Bengt Erland Fogelberg om att utföra konstverket.

Fogelberg bodde vid denna tid i Rom och det var där han gjorde modellen i gips för konstverket. Modellen skickades sedan till Kungliga gjuteriet i Munchen där konstverket gjöts i brons. Avsikten var att kunna avtäcka konstverket år 1852, på 600 årsdagen av Stockholms grundande enligt den officiella versionen (i verkligheten grundades inte Stockholm detta år men det är en annan historia). Konstverket hann dock inte bli klart i tid.

Platsen1

Men varför står den där den står idag? Ja det var inte helt klart från början. Ursprungligen föreslogs att det skulle placeras nära Riddarholmsbron, bl.a. av Fogelberg själv. Det avslogs då den ansågs komma i skuggan av den stora Riddarholmskyrkan. Andra förslag var att placera det på Karl XIII:s torg (tidningen Stockholms Figaro lade fram det förslaget), så blev det inte heller för på Riddarholmen ville man ha konstverket.

Slutligen gjordes en attrapp av konstverket av teaterdekoratören Paul Emil Richard Robeg som man flyttade runt på Riddarholmen för att hitta bästa möjliga plats. Resultatet blev dagens plats men ett villkor var att den dåvarande brunnsbyggnaden som stod där togs bort, så blev det också och därmed försvann den sista allmänna brunnen på Riddarholmen.

Utformningen1

Statyn är gjuten i brons vid det Kungliga gjuteriet i Munchen under överinseende av Ferdinand von Miller d.ä. Birger Jarl är avbildad stående med händerna på ett svärd klädd i ringbrynja med en vapenrock ovanpå. Över vapenrocken hänger en mantel om hålls samman över bröstet av en s.k. fibula (spänne). Manteln har en krage av päls. På huvudet har han en hjälm. Tanken är att Birger Jarl står och beskådar sitt verk "Stockholm" och har tankarna på stadens framtid.

Birger Jarl sköldar

En intressant detalj med statyn är att den ursprungliga vapenskölden (se bilden ovan till vänster) byttes ut den 13:e januari år 1880 mot dagens (se bilden ovan till höger) som är gjord av bildhuggaren Sven Andersson (1846-1920) och gjuten hos Otto Meyer i Stockholm. Orsaken var att den ursprungliga ansågs inte vara historisk korrekt, den var längre, mycket smalare och spetsigare. Ett ännu värre fel var dock att den hade Matthias Kettilmundssons vapen, en rund cirkel i mitten med tre rosor. Dagens sköld är kortare, betydligt bredare och med Birger Jarls vapen, ett lejon med tre balkar. Detta fel finns även på Erik Dahlbergs bild av Birger Jarl.

En annan intressant detalj med statyn är Birger Jarls hatt, den liknar en österländsk hjälm och Fogelberg visste att jarlen inte bar en sådan då det på Birger Jarls sigill tydligt framgår att han bar en tunnhjälm som är cylinderformad och plant avslutad. Fogelberg hade också år 1852 visat sin modell för Gunnar Westerberg och då hade Birger Jarl den korrekta hjälmen. Den byttes dock ut mot dagens, felaktiga hjälm, p.g.a. att den enligt Fogelberg bättre harmoniserade med den ursprungliga spetsiga skölden (som sedan byttes då den också var fel).

Postamentet, eller kolonnen, som statyn står på är ritad av Fredrik Wilhelm Scholander inkl. relieferna av Birger Jarl. Sockeln i Byzantinsk stil gjordes ursprungligen av Carraramarmor av den svenska bildhuggaren Jakob Lundberg i Italien men ersattes senare av grå granit från Vätö (i stenbrottet vid Harg) år 1911 som bättre tålde det svenska klimatet. Notera att ordet "grundläggare" är stavat "grundlaggare", italienarna fick inte till det riktigt rätt och detta fel bevarades även vid omhuggningen i granit år 1911.

Kapitäl på Birger Jarl statyn

Kapitälen som är den del som är överst på Postamentet har 4 sidor, vardera med en relief (se bilden ovan som visar en av sidorna). Relieferna visar de 4 olika versionerna av vapensköldar som Stockholms har haft under historien före den senaste som är från 1960-talet och därmed inte fanns när konstverket invigdes. Den som syns på bilden är från slutet av 1600-talet och visar Erik den helige som är Stockholms skyddshelgon.

Avtäckningen1,2

År 1854 anländer konstverket till Stockholm, 2 år försenat, och en kylig lördag den 21:a oktober samma år avtäcks det inför en stor folksamling, ca 20 000 personer. Datumet valdes p.g.a. att det var på denna dag som Birger Jarl dog år 1266.

Man gick i procession från Rådhuset (då låg Rådhuset i Bondeska Palatset) och de med högst rang gick först, överståthållare Jacob von Essen Hamilton och Fogelberg, sedan alla de andra. Under processionen ringde klockorna i Riddarholmskyrkan och Storkyrkan. Väl framme spelade livgardets musikkår och Folksångföreningen sjöng hyllningssånger. Efter avtäckningen hölls en stor bankett i Börshusets stora sal för drygt 200 gäster. Den totala kostnaden för konstverket blev 5 292 riksdaler och 2 skilling banko.

Detta blev konstnären Fogelberg sista stora framträdande då han dog kort därefter på vägen hem till sitt dåvarande hem i Trieste.

 

Om Bengt Erland Fogelberg

Bengt Erland Fogelberg föddes i Göteborg den 8:e augusti år 1786. Hans far var gälbgjutarmästaren (person som gjuter föremål i främst mässing) Erland Fogelberg och hans mor var Margareta Maria Lind.

Han började i sin fars verkstad som lärling men flyttade år 1803 till Stockholm och blev lärling hos hovciselören (person som reliefutsmyckningar i metall med främst hammare och mejsel) Fredric Ludvig Rung (1758-1837). Redan år 1804 började han på Konstakademien och år 1807 lämnade han helt hanverkarbanan och koncentrerade sig på den konstnärliga verksamheten.

En viktig person under Fogelbergs period på Konstakademien var Tobias Sergel som stödde och uppmuntrade honom samt Carl Fredrik von Breda. Det var sannolikt den senare som gjorde att han tillsammans med målaren Johan Gustaf Sandberg (1782-1854) startade en privat konstskola år 1815 som fick namnet Sällskapet för konststudium.

Fogelberg var starkt influerad av "Den Götiska andan" där fornnordiska motiv ur mytologin användes i konsten. Speciellt var det Pehr Henrik Lings (1776-1839) föreläsningar som inspirerade Fogelberg. Han ställde senare ut verken Odin, Tor och Frej på en utställning år 1818.

År 1819 reste han till Paris och senare till Rom där han utförde en rad skulpturer. Han kom att bosätta sig i Paris och kom till Stockholm bara för kortare besök. Hans mest kända verk är kanske bronsstatyn av Gustaf Vasa på borggården till Uppsala slott, skulpturerna Odin, Tor och Balder i marmor vid Konstakademien i Stockholm, de stora statyerna av Birger Jarl och Kung Karl XIV Johan till häst i Gamla Stan i Stockholm samt Kung Gustav II Adolf i Göteborg.

Fogelberg gifte sig aldrig och han dog den 22:a december år 1854 i Trieste i nuvarande Italien (då Österrike) kort efter avtäckningen av statyerna av Birger Jarl och Kung Karl XIV Johan i Stockholm.

 

Om Ferdinand von Miller d.ä

Ferdinand von Miller d.ä var inspektör vid Kungliga Bronsgjuteriet i Munchen från 1844 fram till sin död år 1887.

En rad svenska konstverk har gjutits vid detta tyska bronsgjuteri där några av de mest kända är statyn av Birger Jarl på Riddarholmstorget i Stockholm.



Test