Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Atlanter i Gamla Stan i Stockholm

Bilden ovan finns i 3 varianter. För att se alla drar du bara med musen eller fingret till vänster eller höger på bilden.

OBS: Vill du ha bilden i lågupplöst format utan kostnad hör du av dig via vår kontaktsida så skickar vi gärna bilden du ser (utan Copyright texterna). Vi vill dock att du anger www.stockholmgamlastan.se som källa när du publicerar den på Internet. Alla bilderna finns även i högupplöst format (TIF) att köpa för en billig peng, hör av dig via vår kontaktsida så berättar vi mer.

 

Information om Atlanter

Årtal: 1630
Konstnär: Martin Redtmer
Gjutare: Okänd
Material: Ek
Lat: 59.322895  Long: 18.071373

 

Om konstverket

Burspråket som skulpturerna bär upp på sina axlar kallas för en "Kanarp" och byggdes troligen runt år 1630, kanske utformades de av bildhuggarmästaren Mårten Redtmer som bl.a. var ansvarig för utsmyckningen av regalskeppet Vasa eller någon av hans gesäller som Christian Julius Döteber. Atlanterna är samtida med Vasa, har likheter med motsvarande figurer på Vasa och Redtmer utformade även den s.k. Kopparmatte i Gamla Stan så han var verksam på flera olika områden den här tiden.

Kanarpen satt inte i det nuvarande huset från början utan sannolikt i en av von der Lindeska palatset flyglar mot söder som inte sträckte sig hela vägen ut till dagens Kornhamnstorg. Palatset förlängdes söderut på 1650-talet och det var sannolikt då "Kanarpen" också flyttades och sattes in på sin nuvarande plats. Palatsets södra del började under första halvan av 1700-talet att kallas för det Scharenbergska huset och har senare genomgått en rad ombyggnader, den senaste 1937, och fått dagens utseende medan Kanarpen behållit sitt 1630-tals utseende.

En Kanarp är en form av burspråk men med avsedd för bevakning och inte bara en utsmyckning, från en kanarp kan man se utefter husets (skeppets) sidor och har därmed ett 180 graders synfält. Detta syns bl.a. på regalskeppet Vasas akterparti som också har skulpturer som bär upp Kanarpen på sina axlar.

Skulpturerna kallas för Atlanter och är s.k. hermer gjorda i trä. En Herm är en figur som är skulpterad eller snidad på en stödjande pelare och är vanliga inom arkitekturen. T.ex. så har det Kungliga slottet i fasaden mot den Yttre Borggården hela 10 hermer fast där är det kvinnliga figurer och kallas därför Karyatider. Atlanter är istället mansgestalter av hermer. De kommer från den romerska och grekiska mytologin.

Atlanter maskaron

Under varje atlant så sitter det en s.k. maskaron (se bilden ovan) som också är en del av hermen och överst så är den övre delen av huvudet täckt av den kappa (i trä) som sitter under hela kanarpen.

Atlanterna är utformade i samma stil som Mårten Redtmers andra figurer på regalskeppet Vasa och Kopparmatte (figuren överst på Kåken på Stortorget) varför det är troligt att han var inblandad i dess skapande. Det var också under den tiden Redtmer var som mest produktiv.

Atlanter huvuden

Det finns de som tror att några av Atlanterna är utformade efter Gustaf Gustafsson av Vasaborgs utseende (se bilden ovan, atlanten till vänster och Gustafsson till höger) , han var bror till Kung Gustav II Adolf och fick huset som gåva av sin brorsdotter Drottning Kristina år 1648. Det finns tveklöst en likhet men Atlanterna är gjorda ca 20 år tidigare så det är inte så troligt och vem är i sådana fall kvinnan (se bilden ovan)?

 

Om Martin Redtmer

Martin Redtmer (eller Mårten Rethmer, Morten Rutner, Martin Ruthmer) föddes år 1575, troligen i västra Tyskland eller östra Nederländerna. Vi vet inte exakt var han föddes men vi vet att han var verksam i den Svenska flottans tjänst år 1625 och då kallades han för "Mäster Mårten Billetssnidare".

Redtmer kom sannolikt till Sverige i början av 1620-talet, kanske t.o.m. tidigare, och sannolikt från Holland som var den stora skeppbyggarnationen vid den här tiden. Under 1620-talet byggdes de stora två stora regalskeppen "Äpple" år 1622 och "Vasa" år 1628, de något mindre linjeskeppen "Andromeda" år 1620, "Apollo" år 1621, "Stockholm" år 1621, "Maria" år 1622, "Gustavus" år 1623, "Achilles" år 1624, "Caesar" år 1624, "Kristina" år 1624. "Svärdet" år 1625, "Bönan" år 1626, "Mercurius" år 1626, "Tre Kronor" år 1626, "Västervik" år 1627, "Västgöta Lejon" år 1629 och "Nyckeln" år 1630. Det var m.a.o. gott om arbete för en bildhuggare och utsmyckare som Martin Redtmer.

På regalskeppet Vasa utförde han bl.a. en Herculesfigur med örnsmyckad hjälm och hållande ett lejon (i en kedja) på sin högra sida, en maskaron med druvklasar i munnen och framförallt det stora galjonslejonet längst fram på skeppet. Galjonslejonet beskrivs av Sten Karling (professor i konsthistoria) "det framstår som ett utomordentlig prov på den träskulptur, varmed fartyget är så rikt utsmyckat - Särskilt huvudet, manen och bringan är snidade med levande formkänsla och samtidigt med en bredd, som mejselspåren i det friska virket ger en nästa impressionistisk touche". Det är säkert att det var Redtmer själva som snidade galjonslejonet då det var det viktigaste ornamentet på det viktigaste skeppet i den svenska flottan.

Vasa var kanske det mest utsmyckade skeppet fram tills dess i den svenska historien med massor av dekorationer. Kanske kom Martin Redtmer till Sverige, rekryterad, just för att arbeta med det skeppet som började byggas i januari år 1625. Hennes byggmästare, Henrik Hybertsson, kom även han från Holland och kanske anlände de tillsammans?

Vi vet att Redtmer också var verksam med andra utsmyckningar för figurer än bara på flottans skepp. År 1637 utförde han en predikstol i Jakobs kyrka (den ersattes med dagens predikstol år 1815), åren 1638-1639 gjorde han en rad utsmyckningar på orgelns fasad samt orgelballustraden i Storkyrkan (den återfinns i Bälinge kyrka sedan år 1788). Sten Karlen beskriver det på följande sätt "i de spelande änglarna, som placerats på orgelns krön, visar prov på en relativt driven figurskulptur. Några änglahuvuden och maskaroner låter oss känna några motiv ur hans formförråd. Den flödande ornamentiken är ett kraftfullt broskverk där voluterna slingrar som muskellösa fiskstjärtar".

Han gjorde den s.k. Kopparmatte år 1647 som satt högst upp på spöpålen, Kåken, som stod på Stortorget under en lång tid. Det är också med den som jämförelse man har kunna härleda honom till en rad av figurerna på regalskeppet Vasa. Det är även sannolikt att han själv, eller snarare en av hans gesäller under hans överinseende, gjorde de s.k. Atlanterna som sitter utgör hermerna i Kanarpen på Kornhamnstorg/Stora Nygatan i Gamla Stan.

Martin Redmer gifte sig med Anna von Bremen och hon bodde också i Stockholm, det är okänt när hon dog eller om de hade några barn. Redtmer dog ca år 1655 och ligger begrav i Jakobs kyrka i Stockholm.



Test