Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Amor Patriae i Gamla Stan i Stockholm

Bilden ovan finns i 2 varianter. För att se alla drar du bara med musen eller fingret till vänster eller höger på bilden.

OBS: Vill du ha bilden i lågupplöst format utan kostnad hör du av dig via vår kontaktsida så skickar vi gärna bilden du ser (utan Copyright texterna). Vi vill dock att du anger www.stockholmgamlastan.se som källa när du publicerar den på Internet. Alla bilderna finns även i högupplöst format (TIF) att köpa för en billig peng, hör av dig via vår kontaktsida så berättar vi mer.

 

Information om Amor Patriae

Årtal: 1669
Konstnär: Jean Baptiste Dieussart
Gjutare: Okänd
Material: Bly
Lat: 59.326102  Long: 18.066062

 

Om konstverket

Skulpturen Amor Patriae är gjord av bildhuggaren Jean Baptista Deiussart åren 1667-1669 i bly som är målad med förgyllda färger (stofferad). Amor Patriae är en allegori (en bildframställning av en berättelse) av kärleken till fosterlandet i form av en ung man som håller ett svärd i sin högra hand och ett kärl ur vilken lågor slår upp i sin vänstra. Den står på Riddarhusets östra kortsida. På 1600-talet när skulpturen gjordes var skulpturer i form av allegorier ansedda som den högsta konstformen och det var inte själva skulpturen i sig som var betydelsefull utan berättelsen den representerade.

Skulpturerna, allegorierna, som står på Riddarhusets tak är alla del i en lärodikt som berättar om husets innehåll och användning med avsikt att inpränta lärosatser till de som vistas i huset, men även att berätta för de utanför om dessa värden. Det var arkitekten Jean de la Vallée som föreslog att skulpturerna på taket skulle adliga dygder värda att eftersträva. År 1659 presenterade han sitt förslag som antogs och redan år 1661 började man hugga in texterna på frisen som löper runt huset.

De två skulpturerna på vardera kortsidan av Riddarhuset är gjorda av Jean Baptista Dieussart i bly medan de övriga 6 skulpturerna på långsidorna är gjorda av Heinrich Lichtenberg i sandsten.

Allegorin

Amor Patriae representerar fosterlandskärleken och patriotism som varje adelsman skulle ha. Den symboliseras av en ung krigare som i höger hand håller ett svärd och i den vänstra ett kärl ur vilken lågor slår upp.

Nedanför Amor Patriae längs takfrisen står devisen "DULCE ET DECORUM EST PRO PATRIA MORI" som betyder Det är ljuvt och ärofullt att dö för fäderneslandet. Det är en text av den romerske skalden Horatius. Skulpturen är gjord i bly av konstnären Jean Baptiste Dieussart åren 1667-1669.

 

Om Jean Baptiste Dieussart

Jean Baptiste Dieussart föddes troligen i Vallonien i Frankrike på 1620-talet som son till bildhuggaren Francois Dieussart (1600-1661) från Arquinghem i Hainaut. Fadern var en av de främsta bildhuggarna i Holland och gjorde en rad konstverk på uppdrag av prins Fredrik Henry av Oranien. Jean Baptista hade minst en bror, Charles Philippe (1625-1696) som även han var bildhuggare och verksam i bl.a. Köpenhamn, Berlin, Hamburg och Bayreuth.

Vi vet inget om hans uppväxttid men sannolikt gick han i lära hos sin far vilket var det vanliga vid den här tiden. Det innebar att han vistades i Holland men även i dagens västra Tyskland. Han kom aldrig att bli lika erkänd och skicklig som sin far eller bror, båda de har efterlämnat sig en rad förnäma konstverk.

Han gifte sig, troligen på 1630-talet, med en kvinna från Antwerpen. Hon hade varit gift tidigare och hade sannolikt en son som hette Abraham Caesar Lamorureux som även han arbetade som skulptör och på 1670-talet arbetade tillsammans med Jean Baptiste efter att denne hade återvänt från Sverige.

Han rekryterades till Sverige år 1664 av Magnus Gabriel de la Gardie, troligen på initiativ av arkitekten Simon de la Vallée, för att smycka ut Riddarhuset som då höll på att byggas. Han anlände till Stockholm den 19:e oktober och fick omedelbart en massa uppdrag av sin arbetsgivare.

Hans första uppdrag var att göra skulpturer för Läckö slott, Ulrikdals slott och Karlbergs slott, de flesta skulpturerna föreställde personer ur släkten de la Gardie. Även till det stora palatset Makalös i centrala Stockholm gjorde Dieussart ett antal skulpturer (enligt uppgift 6 byster i antik stil). Senare kom även uppdrag på att göra skulpturer som skulle placeras i trädgårdarna på dessa slott samt fontänanläggningar. År 1667 fick han uppdraget att göra de två stora skulpturerna i bly som står högst upp på vardera sidan av Riddarhusets tak och som har en helt annan kvalitet på arbetet än de andra 6 som står på långsidorna. Han arbetade även med både den södra och norra portalen.

År 1668 dör hans hustru och hon begravs i Jakobs kyrka i Stockholm, det är en stor sorg för Dieussart och vi vet att han då började fundera på att återvända till Holland. Han bestämde sig dock för att stanna ett tag till och år 1669 dubbas han till riddare av strumpebandsordern av kung Karl XI för sina insatser. Åren 1669-1672 arbetar han troligen tillsammans med sin styvson, Abraham Caesar Lamorureux som efterträdde honom som bildhuggare hos de la Gardie. Åren 1672-1677 finns inga uppgifter om honom så han var troligen tillbaka i Holland.

Dieussart var en framstående bildhuggare, helt säkert en av de främsta i Sverige vid den här tiden, kanske den främste. Han skulle senare bli överträffad av de franska bildhuggarna som arbetade på det nya Kungliga slottet under 1700-talet men vid den här tiden var han sannolikt den främste. Hans stil bidrog till att föra in en modern teknik och stil i Sverige och han var inspirerad av de italienska mästarna som t.ex. Bernini. Han arbetade i barock stil och många av hans verk finns ännu kvar att beskåda. Kort sagt så var han Sveriges första moderna bildhuggare.

År 1677 är han tillbaka i Sverige och utför en fontän i Karlbergs slottsträdgård där Neptunus är centralgestalten, även detta är i samarbete med Lamorureux. År 1680 efterträder han sin efterträdare, d.v.s. Lamorureux lämnar de la Gardie för att arbeta för änkedrottningen Hedvig Eleonora och Dieussart tar över som de la Gardies främste bildhuggare. Det är nu som informationen om honom saknas och vi vet inte om han stannade i Sverige eller lämnade och reste tillbaka till Holland. Vi vet inte ens när han dog, kanske var det på 1690-talet när hans bror Charles Philippe dog? Vi har valt samma årtal då vi helt enkelt inte vet.



Test