Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Portalen vid Västerlånggatan 52

Information om Portalen vid Västerlånggatan 52

Västerlånggatan 52

GPS: 59.323557, 18.070959

Portalen vid Västerlånggatan 52 är en av Gamla Stans mera slitna portaler och är i behov av en renovering, dess historia är dock allt annat än sliten utan snarare intressant men även lite rörig. Mitt på portalens överstycke syns en pärla hängande (det är alltså inget päron) och det är sammanfattat vad den här portalen handlar om.

Ursprungligen var platsen där den här tomten ligger en del av Mälaren, vattnet gick nämligen på 1300- och 1400-talet i stort sätt hela vägen upp till Västerlånggatan. Det fanns endast plats för några bryggor. När marken började fyllas ut och landhöjningen gjorde sitt till blev det mer och mer fast mark på området och det började bebyggas med uthus, fiskebodar mm. Någon gång på 1500-talet kom de första bostadshusen, enkla och med bara en våning.

Det första dokumenterade huset på tomten kallades för "kråkehuset" och det hade säkert givit namn till gränden som i början av 1500-talet kallades just för Kråkegränden. Huset var kanske det första stenhuset på platsen och ägdes av Uppsala domkyrka och användes troligen som bostad, bl.a. för föreståndaren för S:t Eriks kor i Storkyrkan. I samband med reformation på 1500-talet drogs huset in till kronan och skänktes till riksrådet Knut Knutsson Lillie (död 1596).

År 1618 ägs huset av Simon Depken medan år 1650 var ägaren Brita Nilsdotter Bielke (död 1670) som var gift med fältmarskalken och friherren Gustaf Pedersson Banér (1618-1689). Kanske hade hon fått det i arv efter sin far, Nils Turesson Bielke, då det nämns som hennes hus.

Det är dock först på 1660-talet när silkes- och sidenhandlaren Henric Meurman d.ä. låter bygga riva eller bygga om det gamla stenhuset på tomten och bygga huset som står där idag som portalen vid Västerlånggatan 52 kommer på plats. Huset kallas också vid den här tiden för "Silkeshuset". Den undre delen av portalen är endast en odekorerad inramning av själva porten, det är överstycket som är det intressanta.

Högst upp på portalens överstycke syns den s.k. Gröna mannen. Den gröna mannen var en vanlig symbol för välstånd och fruktbarhet då det ur hans mungipor kommer växtlighet. I det här fallet är det sannolikt tänkt att hela den stora festongen under den gröna mannen kommer ur han mungipor, detta syns bättre på bilden nedan som visar en fasadrelief över en av dörrarna inne på gården.

GårdsportalGårdsportalen vid Västerlånggatan 52. Foto av okänd år 1902, bilden är beskuren.

Festongen innehåller frukter och bör vilket även det symboliserar välstånd men det intressanta är självfallet den stora pärlan som sitter i mitten av festongen. Det är symbolen för Henric Meurman d.ä. (hans bomärke var tre pärlor). När han dör år 1672 ärvs huset av hans två söner, en av dem var bokhållaren Henric Meuman d.y. (Myhrman), och det är nu som det blir lite rörigt.

År 1675 övergår huset till en ny ägare, det är dokumenterat men inte vem den nya ägaren är. Sannolikt är det hans son Henric Meurman d.y. Det är dokumenterat att änkedrottning Hedvig Eleonoras hovjuvelerare, Valentin Toutin, hade sin verkstad i huset på 1670-talet och vid den tiden kallades huset för "Pärlan" efter pärlan i portalen men kanske även efter hovjuveleraren Valentin Toutin d.ä. Vi vet att Toutin ägde en del av huset, kanske den delen där hans verkstad låg samt en bostadsvåning, huset hade m.a.o. två ägare vilket också finns i dokument. Men lugn, det blir rörigare.

Toutins dotter, Maria, gifter sig med Henric Meurman d.y. son, Peter Meurman (adlad Mannerstedt) och på det viset ägs nu huset åter helt och hållet av en Meurman. De bor i huset och får 7 barn som växer upp där. Kanske är det så att Marias bror, Valentin Toutin d.y. bor i huset även om han inte äger det och han var sidenfabrikör. Vem som pärlan i portalen verkligen representerar är svårt att veta då alla har liknande namn och liknande yrken, det som är säkert är att portalen gjordes på 1660-talet och att pärlan är unik bland alla portaler i Gamla Stan.

Info om bilden

Bilden är fotograferad år 2016 och går att beställa i högupplöst format, bilden ovan tillhör redaktionen för www.stockholmgamlastan.se. Det går bra att ladda ner bilden för privat bruk och att använda den på egen hemsida med copyright texten intakt men inte att använda den på sociala medier, sälja eller på annat sätt förmedla den till 3:e part.

Ovan bild är behandlad i Photoshop men originalbilden är bevarad i det högupplösta formatet 3272 x 4960 pixlar i 240 dpi. I den s.k. .psd filen som vi skickar mot ersättning ingår alla lager inkl. de som ger bilden ovan utseende samt originalbilden.



Test