Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Ankarslutar och ankarjärn i Gamla Stan i Stockholm

Ankarslutar, de kallas också för ankarslutjärn, är en av Gamla Stan stora hemligheter. De flesta som ser dem tänker inte på den gamla järnbiten som sitter där, andra som har mer kunskap kan se på dem hur gammalt ett hus är, om det är påbyggt eller ombyggt och ibland även vem som har ägt huset. Här berättar vi hemligheterna om Gamla Stans ankarslutar så även du kan läsa de gamla husens hemligheter.

Bild på en ankarslut
Stenbockska palatsets fasad med några av dem mer vanliga ankarslutarna från olika tidsepoker inlagda. 1: Medeltid-1550, 2: År 1550-1600, 3: År 1615-1625, 4: År 1625-1650, 5: År 1650-1700, 6: År 1650-1690, 7: År 1690-1750, 8: År 1750-1850. Originalankarsluten på det Stenbockska palatset är nr 5.

Ankarslutar - Inledning

På den stora bilden ovan har vi lagt in några av de vanligaste typerna av ankarslutar (kallas även ankarjärnslut) som du kan hitta på husfasaderna i Gamla Stan. För dig som är ute och går i Gamla Stan rekommenderar vi avsnittet "Ankarslutar - Utseende och tidsperiod", har du det avsnittet framme på t.ex. din mobil kan du direkt se när huset du passerar byggdes (eller byggdes om/till).

Vill du veta mer om ankarslutar, varför de finns där, vad de har för funktion mm så rekommenderar vi att du läser hela artikeln nedan. Vi avslutar med några exempel där du kan se vad som går att läsa ut av en husfasads ankarslutar, alla exemplen finns att se i Gamla Stan.

Ankarslutarna avslöjar ibland lite mer än "bara" husets ålder, om det är påbyggt- och/eller tillbyggt. Ibland finns det även inskriptioner i ankarslutarna (eller några av dem) av dem som ägde huset när ankarsluten sattes in i fasaden och lät gravera/rista in sina initialer. Dessa är ofta mycket svåra att se men vi berättar under avsnittet "Ankarslutar - Exempel" om några av dem. Vill du kunna se dem på egen hand är en kikare eller kamera med teleobjektiv ett bra hjälpmedel.

 

Ankarslutar - En byggteknik

Tiden för ankarslutar

I Sverige byggde man nästan inga "vanliga" stenhus före medeltiden och därmed fanns inget behov av ankarslutar. De få stenhus man byggde var kyrkor (kom först på 1100-talet vilket vi kallar medeltid, den äldsta är Herrestads kyrka från år 1112), slott och befästningar. Många gånger byggde man stenvalv som man lade nästa vånings golv ovanpå, i äldre kyrkor kan man se valven, ofta som kryssvalv, bära upp taken högt ovanför skeppet (den längsgående gången i en kyrka kallas för skepp, finns det t.ex. tre parallella gångar kallas kyrkan för treskeppig).

De allra äldsta stenhusen hade en invändig ramkonstruktion av trä som nästa vånings golv vilade på, golvreglarna vilade m.a.o. på ett invändigt ramverk och väggarna var i den bemärkelsen fristående. Alternativet före byggtekniken med ankarslutar hade varit att låta golvreglarna gå ut genom väggen (ändarna på reglarna hade stuckit ut från väggen) men det hade utsatt dem för regn vilket hade fått dem att ruttna och därmed förstöras.

Medeltid till 1850-talet

Ankarslutar började användas på medeltiden* vid byggen av flervåningshus i sten** eller tegel**, lite förenklat så gick det till på följande sätt:

  • Först murade man upp yttre- och inre väggar till den önskade bottenvåningens inre takhöjd.
  • Därefter lade man träreglar mellan ytterväggarna så de vilade på ca halva den yttre murväggen, många gånger användes dessutom en eller flera av innerväggarna som bärande för dessa träreglar (s.k. bärande väggar).
  • Ovanpå träreglarna lade man sedan innertaket, därefter ev. isolering och avslutningsvis golvet för övervåningen. I enklare hus lät man övervåningens golv bli innertaket för våningen under och då blev reglarna synliga och kallades normalt för takreglar.
  • I ändarna på reglarna skruvade man nu in ett s.k. ankarjärn (kallades även för slutjärn) som var så långt att det slutade utanför ytterväggen och där hade det formen av en öggla. Ibland på medeltiden var ankarjärnet och ankarsluten gjorda som ett enda järn (se bilden nedan) men funktionen var exakt den samma.
  • Nu fortsatten man mura upp de yttre-och inre väggarna (ovanför bottenvåningen var innervägarna normalt av trä då de stod på trägolvet som låg på reglarna) och när den yttre väggen hade passerat slutjärnets öggla som satt utanför väggen trädde man igenom en järnsprint för att regeln innanför skulle sitta fast. Det är den här järnsprinten vi kallar för ankarslut eller ankarslutjärn, den är "ankaret" som regeln är fastsatt med utanför väggen.

Ankarslut

I början av medeltiden var dessa s.k. ankarslutar av ett enkel smidesjärn och det var inte så viktigt hur de såg ut, ett rakt smidesjärn ca 50cm långt var vanligt, det är ett sådant vi kan se både på bilden ovan och den stora bilden överst som nr 1. Det kan ha många olika utseenden men är alltid rakt och har endast funktionen att vara en sprint. Detta skulle ändras fr.o.m. 1550-talet när man ägare började smycka ut sina hus, när de första portalerna kom samt när den tidiga arkitekturen fick sitt inträde i Sverige.

Ankarslutarna, oavsett tidsperiod, finns endast upp till den översta våningens golvnivå. Den översta våningens reglar i taket utgjordes av takreglarna (takbalkarna) och under dessa slutade ytterväggen, alltså fanns det ingen vägg att förankra dessa reglar med ankarslutar. Det vanliga var att takreglarna låg på hela ytterväggen och sträckte sig ut utanför denna. Det hade också fördelen att när det regnade så droppade vattnet från taket inte längs ytterväggen utan istället utanför denna direkt ner på marken. Senare skulle detta ändras när man införde takrännor men det är en annan historia.

Tiden efter ankarslutar

Ankarslutarna slutar finnas till vid mitten av 1850-talet, ja i alla fall den delen som syns utifrån. I själva verket fanns ankarsluten kvar men vid mitten av 1850-talet kom kravet på ytterväggar med en luftspalt i mitten, d.v.s. i praktiken blev ytterväggen uppdelad på en yttre och en inre del med en luftspal mellan sig. Ankarjärnet som satt i golvregeln säkrades nu med en ankarslut (fast med ett helt annat utseende och med måtten ca 25x25 mm) i den inre av ytterväggens två delar och inget syntes längre på utsidan.

I slutet av 1800-talet gjorde man s.k. elevationer i den inre delen av ytterväggen där golvreglarna kunde ligga på, de övre våningarna gjordes som tidigare med ankarjärn genom den inre delen av ytterväggen.

På 1900-talet byggde man husen med en yttre stenvägg medan den inre var en trä- eller järnkonstruktion och där fäste man golvreglarna. På 1940-talet upphörde man helt med ankarjärn (kallas även för sträckankarjärn) tack vare förbättrade bjälklagskonstruktioner som höll bättre samman med övriga delar av byggnaden.


*Användandet av ankarslutar började vid medeltiden i Sverige för det var nästan inga som byggde mindre flervåningshus i sten före dess. Tekniken kom sannolikt till Sverige med inflyttade murmästare från Tyskland och Polen.

**Hus byggda av trä behövde inga ankarslutar för där kunde man ju fästa reglarna direkt i träytterväggen på insidan, alternativt låta regeln vila på ytterväggen men slå en lång spik vertikalt genom regeln ner i träytteväggen.

 

Ankarslutar - Utseende och tidsperiod

Ankarslutarnas utseende variera mellan olika städer och länder, utseendet var ibland genrellt för att det kom med kringvandrande smeder och murmästare men de var också lokala. Ibland så användes ankarslutarna nästan mer till dekoration än till funktion och det finns exempel på det i Gamla Stan. På några ställen så är årtalet när huset byggdes skrivet med ankarslutar på andra ställen är ägarens namn ingraverat i ankarsluten, vi tar upp alla dessa som vi känner i avsnittet exempel längre ner på denna sida. Nedan finns alla, vad vi känner till, typer av ankarslutar i Gamla Stan - hör gärna av dig om vi missat någon men skriv då gärna adressen där du hittat den (använd knappen "Rätta text" nedan).

Medeltid
Användes fram till 1520-talet
Medeltid
Användes fram till 1520-talet
1550 till 1600
Användes mellan 1550-talet och 1600-talet
1615 till 1625
Användes mellan ca 1615 och 1625
1625 till 1650
Användes mellan ca 1625 och 1650
1650 till 1700
Användes mellan ca 1650 och 1700
1650 till 1710
Användes mellan ca 1650 och 1710
1650 till 1690
Användes mellan ca 1650 och 1690
1690 till 1750
Användes mellan ca 1690 och 1750
1750 till 1850
Användes mellan ca 1750 och 1850
1800 till 1850
Användes mellan ca 1800 och 1850

 

Ankarslutar - Exempel

Här kommer info under våren 2018, vi fotograferar och dokumenterar detta under perioden januari-mars 2018.

 



Test