Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Tyska Brunnsplan i Gamla Stan i Stockholm

Bild på Tyska Brunnsplan


Fakta och historia om Tyska Brunnsplan


Nämndes först år: 1863
Storlek: 300 kvm
Lat: 59.323853  Long: 18.072746

Tyska brunnsplan fick sitt namn officiellt år 1863 och torget samt pumpen är ritat av arkitekten Erik Palmstedt på 1780-talet. Torget har under sommarhalvåret en rad parkbänkar längs den norra husfasaden där man kan sitta och vila en stund efter promenaden i Gamla Stan. Det finns några intressanta saker att se på och runt torget, pumpen, synagogan och apoteket och vi tänkte berätta lite om de sakerna nedan. Det finns dessutom två härliga stora träd planerade på var sin sida om pumpen, de planterades på 1920-talet när man gjorde en rad saker för att försköna Gamla Stan.

Tyska Gamla Stan

Nej, någon Tyska Gamla Stan har aldrig funnits men ett tydligt tyskt inflytande och område i Gamla Stan har funnits. Tyska brunnsplan har fått namnet "Tyska" efter att brunnen och senare torget låg i det tyska området i Gamla Stan. De tyska delarna började med Tyska kyrkan i nordväst, följde Tyska brinken ner till Tyska Prästgatan (den delen av Prästgatan som går mellan Tyska brinken och Tyska stallplan hade det namnet tidigare) och vidare fram till Tyska stallplan i söder, därefter upp mot Tyska brunnsplan och vidare till Tyska skolgränd för att där ansluta till Tyska kyrkan.

I det här området bodde det många tyskar, så många att man under flera hundra år pratade mer tyska en svenska bland de som bodde där. Än idag går det att se inskriptioner över portalerna på tyska och Tyska kyrkan håller fortfarande alla sina gudstjänster under en månad på det tyska språket, med undantag för en gudstjänst som hölls på svenska.

Torgets historia

Tyska brunnsplan 1771

Torget Tyska brunnsplan fanns inte år 1771, vilket kartan från det året ovan visar. Vi har markerat området där själva brunnen stod vid den tiden med röd färg och bokstaven B. Husen norr om brunnen ligger alla i kvarteret Cygnus och vi har skrivit ut fastighetsnumren på resp. tomt, Cygnus 1 (1), Cygnus 2 (2) och Cygnus 3 (3). Vi har markerat Cygnus 4 med grön färg och siffran 4. Det var en del av Cygnus 4 som revs år 1783 för att skapa de vändplatser som stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg hade föreslagit på 1730-talet för att brandkåren hästdragna vagnar skull ha någonstans att vända.

Huset på tomten Cygnus 4 hade en lång historia som går tillbaka till medeltiden när det stora Svartbrödraklostret låg på den södra sidan om Svartmangatan (gatan har fått sitt namn från de svartklädda munkarna* som gick mellan klostret* och främst Stortorget - Svartman gående gatan = Svartmangatan). Vi går dock lite längre fram i historien till år 1655 då den tyska apotekaren Samuel Ziervogel öppnade sitt apotek "Svan" som även kallades för "Hvita Swan" (den vita svanen) i huset (han säljer senare till Giörges - läs mer nedan).

Tyska brunnsplan 1848

År 1783 rivs dock huset och större delen av tomten används för att göra torget större. En del av den norra sidan tomten ges dock till ägarna av Cygnus 2 och 3 som ersättning för att de nu måste bygga en ny yttervägg med nya fönster etc. mot torget. Ser vi på kartan ovan från 1848 så ser vi att torget blivit större men även av Cygnus 2 och 3 blivit lite större. Hela kvarteret Cygnus (som är ett namn på ett svansläkte) har fått sitt namn efter apoteket.

Apoteket Svanen - skylt

En intressant detalj att titta på är att vid Svartmangatan nr 18 så ser man i skylten "Apotheket Svan" (se bilden ovan). Det var hit som apoteket Svanen flyttade år 1783 flyttade och det är skylten som då satt på fasaden av det rivna huset vid Tyska brunnsplan man tog med sig och som man kan idag kan se på den "nya" adressen. För dig som är intresserad så hette apotekaren vid tiden för flytten Fredrik David Giörges** (1741-1818), apoteket flyttade han till Svartmangatan 18 men laboratoriet flyttade han till Svartmangatan 14 (huset bredvid).

Vid Själagårdsgatan 19 byggdes år 1795 Stockholms första synagoga, det finns en skylt vid väggen som berätta lite om den. När synagogan flyttade blev det istället Gamla Stans polisstation som flyttade in och då blev det ibland lite stökigt på torget när tjuvar, prostituerade och andra förde lite liv på vägen till arresten.

År 1929 köpte Stockholms stad huset det Ehrenstralska huset vid Svartmangatan 20-22 för att där inrätta Storkyrkoskolan som fortfarande finns kvar, nu blev det andra ljud på torget - lekande barn mm. Det varade dock inte så länge för redan på 1930-talets slut byggde man den stora skolgården och Junotäppan sydväst om skolan och barnen slutade leka på torget. Tystnader spred sig än en gång och så är det fortfarande idag.

Brunnens historia

Ön Stadsholmen är en del av Brunkebergsåsen och var därmed förr i tiden en vattentäkt, därmed fanns det gott om vattenpumpar på ön - både publika på torgen men även privata som byggdes inne i de förnämsta husen som t.ex. det Kungliga slottet, många av palatsen etc.

Tyska brunn nämns för första gången i böckerna år 1649 som "Tyska brunn" eller "Stadens brunn", det var en offentlig brunn som alla kunde hämta vatten vid. Vid den tiden låg det en gillestuga vid Själagårdsgatan 17-19 varför brunnen ibland även kallades "Gillestugebrunnen".

Tyska brunnsplan 1901

Den ursprungliga brunne finns det inga bilder av och dagens brunn byggdes år 1785 efter ritningar av arkitekten Erik Palmstedt (se bilden ovan). Den ritades in en nyantik arkitekturstil med 4 doriska kolonner runt själva brunnsbyggnaden. Idag används inte pumpen längre för att hämta vatten. Platsen runt själva brunnen har blivit en cykelparkering och vilket gör att den delen av torget ser lite tråkigt ut när det står som flest cyklar där, men jämfört med tidigare på mitten av 1900-talet när det också var bilparkering har det blivit mycket bättre.

*Svartbrödraklostret var inget kloster utan ett s.k. konvent. Skillnaden mellan kloster och konvent är att i klostret skall man stanna inne (jfr. engelska closure) medan i ett konvent skall man gå ut. I ett konvent finns inga munkar utan dessa kallas istället för bröder (eller systrar), i ett kloster finns munkar (eller nunnor). Det korrekta är m.a.o. att kalla det för Svartbrödrakonventet och de som bodde där för Svartbröder.
**Fredrik David Giörges föddes i Wismar i Tyskland den 16:e januari år 1741, flyttade till Stockholm och år 1774 köpte apoteket Svan av Fredrik Ziervogel. Han gifte sig år 1796 med Ulrika Sofia Hegart (1766-1842) och de fick 4 barn varav sonen Carl Fredrik Giörges (1778-1843) också blev apotekare och bl.a. utbildade sig hos sin far på apoteket Svan, han skulle senare köpa stadsapoteket i Uppsala och vara verksam där. Fadern säljer apoteket Svan år 1805 till Carl Göransson som driver det vidare.



Test