Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Stortorget i Gamla Stan i Stockholm

Bild på Stortorget


Fakta och historia om Stortorget


Nämndes först år: 1420
Storlek: 2400 kvm
Lat: 59.325018  Long: 18.07075

Detta är staden äldsta torg, det fanns här när Stockholm grundades någon gång mellan år 1187 och 1252. Vi har skrivit en specialartikel om grundandet som går att läsa här men varför fick torget namnet "Stortorget"? Jo det enkla svaret är att det inte fick det namnet och namnet har dessutom med ett annat torg att göra och lite grann även med en kyrka. Stortorget är torget med stort T, det är här Stockholmshistorien till vissa delar har utspelat sig med Kåken, Siskaburen, Blodbadet, Pumpen, Julmarknaden, Rådstugan, legender och sägner. Vi berättar mer om torget och dess historia nedan.

Torgets namn

Stortorget hade ursprungligen ett annat namn, troligen "Bytorget" eller bara "Torget". Så var det under stadens första år fram till att ett annat mindre torg skapades, det nya torget kunde inte också heta "Bytorget" eller "Torget" utan då det var mindre än det ursprunliga torget fick det sannolikt heta "Lilla torget" (eller ev. Nytorget) och då var det logiskt att ändra namn på det äldre större torget till "Stortorget". Detta måste ha skett före år 1420 för då nämns "Stora torghit" för första gången i ett dokument. Detta skulle senare upprepa sig på exakt samma sätt med Storkyrkan som ursprungligen hette "Bykyrkan" men ändrade namn till "Storkyrkan" ca år 1514 när den mindre nya S:t Johanneskyrkan invigdes, den nya kyrkan kallades omväxlande för "Nykyrkan" och "Lillkyrkan".

Men var låg då "Nytorget" eller "Lilla torget", det finns inget sådant torg i Gamla Stan idag? Vi får spekulera men den rimligaste kandidaten är troligen en plats i närheten av det vi idag kallar för "Köpmantorget". Vi vet att detta även kallats för just "Lilla torget" men det torget skapades först på 1680-talet när Köpmanporten revs så det kan inte vara exakt samma torg, vi får gå tillbaka till tiden före år 1420 när vi vet att namnet Stortorget nämndes för första gången.

Den tidigaste stadsbebyggelsen på ön Stadsholmen låg innanför stadsmuren men mellan husen och stadsmuren var det ganska gott om plats, den användes oftast till kålgårdar då den inte fick bebyggas (det stod så i Magnus Erikssons stadslag från 1350-talet). Nära portarna (de fanns 4 eller 5 portar i den äldsta muren) blev det naturliga öppna platser och platsen där Köpmangatan slutade vid Köpmanporten (vi har markerat både gatan och porten på kartan nedan) kan mycket väl ha utvecklats till ett litet torg (detta är spekulation från redaktionens sida då det inte finns några belägg för detta), orsaken var att nedanför låg stadens största torg - Fisketorget - och det var där köpmännen köpte fisken de sedan sålde inne i staden eller kanske redan på den öppna platsen vid Köpmanporten - Lilla torget?

Torgets historia

Stortorget år 1547

Stortorget är Stockholms äldsta torg, det kom säkert till när stadsbebyggelsen började på toppen av Stadsholmen någon gång mellan år 1187 och 1252. På kartan ovan från år 1547 (den äldsta kartan över Stockholm) har vi markerat ut Stortorget (1) med röd färg, andra markeringar är Rådhuset (2), Storkyrkan (3), slottet Tre Kronor (4), Köpmangatan (5), Köpmanporten (6), Svartmangatan (7) och Skomakargatan (8). Stortorget har samma läge och nästan samma storlek som idag, torget har m.a.o. ändrats väldigt lite sedan medeltiden.

Stortorget medeltiden

På medeltiden fram till år 1523 var Stortorget det viktigaste torget i staden för de flesta typerna av aktiviteter, här var det torghandel, här låg Rådstugan där bl.a. stadens råd proklamerade beslut och nya lagar, i nedre delen av Rådstugan låg arrestlokalerna där de dömda väntade på sina domar, här låg Rådhusrätten där domar fastställdes och där de s.k. stadstjänarna hade sin utgångspunkt, här fanns Kåken, här låg en av stadens viktigaste vattenbrunnar och runt torget bodde de rikaste och mäktigaste borgarna. Bilden ovan visar hur det kunde sett ut på torget under medeltiden (bilden är från Stockholmsutställningen år 1897.

Efterhand som staden fick fler torg minskade Stortorgets betydelse som marknadstorg, även om försäljningen av varor på Stortorget skulle fortsätta fram till år 1849 då endast mjölkförsäljning tilläts fortsätta. Idag finns en rest av den gamla marknaden kvar i form av Stortorgets julmarknad som äger rum på torget varje år under ett antal veckor fram till jul.

År 1520 (den 7-9:e november) inträffade Stockholms blodbad på Stortorget, det var då unionskungen Kristian II lät mörda ca 92 människor varav de flesta halshöggs på torget. Läs mer om det nedan under rubriken "Blodbadet". Det var inte första gången någon miste livet på torget, den första gången som det finns dokumenterat i böckerna är redan år 1280 när kung Magnus Ladulås lät avrätta några upprorsmakare (Jöns Karlsson, Börje Filipson och Jöns Filipson). Avrättningarna på torget skulle fortsätta vid ett flertal tillfällen (bl.a. Erik Puke år 1437).

Stadens viktigaste byggnad låg vid torget fram till år 1732, Rådhuset (i början kallat för Rådstugan). Det var i Rådhuset som stadens råd sammanträdde och fattade besluten rörande stadens styre. Det var också runt torget som de ledande borgarna och köpmännen bodde och det blev därmed också stadens handels- och finansiella centrum fram till Riksbankshuset på Järntorget byggdes år 1682.

Börshuset år 1896

År 1776 stod det nya Börshuset färdigt vid torgets norra sida (se bilden ovan från 1896) där Rådhuset legat tidigare. Det ritades av arkitekterna Johan Eberhard Carlberg och Erik Palmstedt. Det var en varubörs med framförallt järn, koppar, silver och guld som viktiga handelsvaror. År 1863 blev det även en fondbörs med värdepapper och pengar mm. Sedan år 1786 disponerar Svenska Akademien (delar bl.a. ut Nobelpriset i litteratur) stora delar av övervåningen, det syns bl.a. på en inskription på fasaden där det står "Svenska Akademien" ovanför fönstren på övervåningen.

På Stortorget finns också en pump där man kan dricka vattnet idag, det kommer från "vanliga" vattenledningar numera. Läs mer om pumpen under rubriken "Pumpen" längre ner på sidan.

I det sydöstra hörnet av Stortorget ligger sedan år 1912 Stockholms Stadsmission med sin restaurang, brödbod mm men huset är äldre än så, det är från medeltiden men byggdes om år 1649. På slutet av 1700-talet ägdes det av den stenrika Antoni Grill och det kallas än idag för det "Grillska huset". En intressant detalj är att Stadsmissionen också driver en kyrka i huset bredvid, den s.k. "Bullkyrkan".

Schantzska och Seyfridzska husen

Vid den västra sidan av torget ligger de mest fotograferade husen i Gamla Stan, det Schantzska huset (till vänster på bilden ovan) och det Seyfridzska huset (till höger på bilden ovan). Husen är byggda i en tysk-nederländsk renässansstil och relativt välbevarade, det är inget speciellt med husen förutom att de är välbevarade samt att det Schantzska huset bär på en hemlighet, läs mer om den nedan under rubriken "Legender och sägner".

Blodbadet

Stockholms blodbad

År 1520 belägrar unionskungen Kristian II Stockholm och genom övertalning, list och svek lyckas han bli insläppt genom stadsporten i början av september. Kristian tågar in med sina utländska soldater och i början av november krönts han i Storkyrkan till kung över Sverige. Efter kröningen skulle det vara en fest i tre dagar, 7-9:e november. Den 7.e var det fest men den 8:e november anklagar han ett antal svenska för förräderi och det hela slutar med det som idag kallas för Stockholm blodbad. 82 personer blir halshuggna på torget, det hela tog plats i det nordvästra hörnet av torget när gränden Trångsund. Ytterligare ca 10 personer hängs men inte på Stortorget så totalt dog ca 92 människor den dagen. Man sa att blodet flöt längs Kåkbrinken ner mot Västerlånggatan och vidare mot Mälaren.

Rådstugan & Kåken

Rådhuset vid Stortorget

Det var vid Stortorget som den första Rådstugan låg, det var därifrån som staden styrdes. Rådstugan låg där dagens Börshus ligger och skulle under årens lopp byggas ut och bygga ut och byggas ut. Till slut på 1700-talets början tog Rådhuset, som det då kallades, upp hela kvarteret norr om Stortorget (se bilden ovan). I Rådhuset fanns också arrestlokaler för brottslingar som väntade på att bli dömda, en av dem kallades för Sinkaburen. Det namnet kommer från den lilla fågeln Siskan som människor höll i burar i sina bostäder för att få en förvarning om röken från de öppna spisarna och kakelugnar blev så farlig att de måste lämna bostaden, då larmade nämligen fågeln. Fågeln i burarna i hemmen gav alltså namnet till fångarna i burarna i Rådstugan.

Kåken, det är den höga pelaren som syns längst till vänster på bilden ovan. Den fanns på Stortorget fram till 1700-talet. Det var att stå vid kåken som en person kunde bli dömd till för ett mindre brott, det var stadens skampåle. Fast det var inte bara att stå där, man fick smaka på spöet också och en person kunde bli dömd att stå där dag och natt under upp till ca 5 dygn.

Pumpen

Stortorgspumpen

På torget finns också en vattenpump, numera kommer vattnet direkt från stadens vattenledningar och är samma vatten som levereras till alla bostäder i staden - det går m.a.o. utmärkt att dricka. Pumpen har funnits där sedan medeltiden, det var en av stadens första färskvattenbrunnar. Ja, inte just dagens brunn för den byggdes år 1778 efter ritningar av Erik Palmstedt.

Legender och sägner

Det finns massor av legender och sägner som rör Gamla Stan, några av de mest kända gäller Stortorget. Läs först om "Blodbadet" ovan och fortsätt sedan läsa nedan:

Ca 130 år efter Stockholms blodbad låter en man vid namn Johan Eberhard Schantz bygga om det s.k. Schantzska huset vid Stortorget som han precis har köpt. Han bestämmer sig för att inte bara bygga om det utan även sätta in 92 vita stenar i fasaden på huset, en sten för varje person som kung Kristian II mördade i det som kallas för Stockholms blodbad, räkna dem och se om det stämmer. Om antalet stenar inte är 92 utan färre så måste den person vars sten saknas vandra som en vålnad längs Gamla Stan gator och gränder tills någon sätter in stenen i fasaden igen. Så, om antalet stenar är färre än 92 finns det risk för att en vålnad går lös i Gamla Stan - Se upp.

Det finns en kanonkula på Stortorget, eller rättare sagt den sitter i gaveln på huset som ligger på den södra sidan om torget - i gaveln mot Skomakargatan. Den har suttit där i flera hundra år och sägs komma från Gustav Vasa när han belägrade staden och kung Kristian II fördrevs, det var då som Sverige lämnade den förhatliga unionen och än en gång blev ett fritt land med egen kung och riksdag.

En legend och sägen är inte självklart sann, men kanske finns det något korn av sanning där, vem vet?



Test