Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Riddarhustorget i Gamla Stan i Stockholm

Bild på Riddarhustorget


Fakta och historia om Riddarhustorget


Nämndes först år: 1641
Storlek: 3000 kvm
Lat: 59.325763  Long: 18.066802

Riddarhustorget skapades först efter den stora branden på västra delarna av Stadsholmen år 1625, första gången som torget nämns var år 1641 som "Riddare huuss platzen" och år 1662 som "Riddarehuus Torget". Torget skulle blir ett av stadens mest betydande torg, det har fått sitt namn efter Riddarhuset som ligger vid torget och här har varit "mingel" ställe för politiker. På torget har en rad personer avrättats, en överbefälthavare lynchats, statyer har flyttats och på senare tid har torget blivit en trafikplats. Läs mer om Riddarhustorget nedan.

Torgets namn

Torget har fått sitt namnet efter det stora Riddarhuset eller Riddarhuspalatset som ligger längs torgets nordvästra sida. Byggnationen av Riddarhuset påbörjades inte förrän år 1641 efter ritningar av Simon de la Vallée som räknas som den första arkitekten i Sverige. Vid den tiden fanns den öppna platsen som torget skulle anläggas vid efter en stadsplan initierad av kung Gustav II Adolf men slutlig genomförd av överståthållaren Klas Fleming på 1630- och 1640-talet.

Torgets historia

Riddarhustorget 1540

På kartan ovan från år 1640 ser vi torget när det första gången är utsatt på en karta som "Riddare huuss platzen". Vid den här tiden och under resten av 1600-talet så var den västra delen av Stadsholmen och hela Riddarholmen en byggarbetsplats. Det var staket överallt, det transporterades byggmateriel (i huvudsak med båt men även med häst och vagn) och byggarbetare bodde och rörde sig över hela området.

Orsaken till det här var den stora branden år 1625 som förstörde stora delar av västra Stadsholmen och att kung Gustav II Adolf då passade på att göra en ny stadsplan för området där större och finare hus skulle få plats. Riddarhustorget låg mitt i denna röra och var omgärdat av staket och på torget användes till viss del som lagerutrymme, på alla sidor om torget byggdes det och genom torget gick dessutom transporterna till de stora palatsbyggena på Riddarholmen.

På kartan ovan har vi markerat Riddarhustorget med rött (1), Bondeska palatset som byggdes åren 1662-1673 (2), Riddarhuset som byggdes åren 1641-1674 (3), Ryningska palatset som byggdes åren 1640-1644 (4), Riddarholmsbron (5), Riddarholmskyrkan (6), Lilla Nygatan som anlades på 1630-talet (7), Stora Nygatan som anlades på 1630-talet (8), Västerlånggatan (9) och Gamla Norrbro (10).

Riddarhustorget 1771

På kartan här ser vi samma område med samma markeringar som det högre upp fast nu för år 1771 och det har hänt en del. Nu är palatsbyggena klara och planken borttagna, Riddarhustorget har blivit större p.g.a. att år 1765 avstod Riddarhuset (3) från området söder om sin byggnad till staden och därmed torget. Orsaken var att Riddarhuset var ursprungligen ritat med två stora flyglar ut mot söder, på samma sätt som det Bondeska palatset (2), men dess kom aldrig att byggas. Mitt på torget finns också statyn föreställande Gustav Vasa utritad (läs mer om den nedan under rubriken "Statyerna") men den kom inte på plats förrän år 1774.

Riddarhustorget 1792

År 1790 (se bilden ovan) är Riddarhustorget ett riktigt torg, fast inget salutorg för det kom aldrig att bli någon torghandel här. Riddarhustorget var ett "fint" torg omgärdat av palats och vackra hus, dessutom låg det stora Munkbrotorget med sin torghandel i direkt anslutning i sydväst utefter Riddarholmskanalen. Vid Riddarhustorget fanns också moderiktiga kaffehus, chokladhus (man drack choklad vid den här tiden) och boklådor som Gjörwells boklåda.

Gjörwells boklåda på Riddarhustorget

Gjörwells boklåda (boklåda = bokaffär) var samlingsplatsen för stadens publicistiska verksamhet, den låg vid Stora Nygatan 2 med ingång från Riddarhustorget. Den öppnade år 1769 och det var hit alla gick för att köpa den senaste publikationen och diskutera innehållet med andra på torget, det skulle bli grunden för den fria pressen på 1800-talet.

På 1800-talet, efter år 1834 när Gamla Riksdagshuset byggdes på Riddarholmen och Munkbropressen etablerade sig i kvarteren så blev torget en smältdegel av politiska diskussioner, intervjuer, intriger, journalister letande efter uppslag mm. Det var helt enkelt här som centrum för landets politiska och journalistiska verksam var. Det var år 1830 som Aftonbladet grundades runt hörnet, Dagens Nyheter år 1864, Daglig Allehanda år 1767 m.fl. I det Bondeska palatset låg från år 1732 stadens Rådhus och skulle stanna där till år 1915 när det flyttade till dagens lokaler på Kungsholmen (Rådhuset och Stadshuset). Det var också vid Riddarhustorget som Rannsakningsfängelset byggdes där arresterade personer hölls i förvar tills rättegång och vidare transport till ett "vanligt" fängelse, i anslutning till det låg också den stora polisstationen i staden.

Mordet på Axel von Fersen

År 1810 lynchas den svenska riksmarskalken Axel von Fersen vid torget (se bilden ovan). Han var en av dem som stödde den då genom kupp avsatta rättmätiga kungen Gustav IV Adolf mot intrigmakarnas tillsatta kung Karl XIII och hans danska kronprins Karl August. Karl August hade dock dött vid en militärövning i Skåne och det var i samband med att hans begravningståg passerade Riddarhustorget som folkmassorna vände sig mot riksmarkakalken Axel von Fersen och lynchade honom vid torget. Detta var en av de värsta skandalerna i Sverige historia med sannolikt kungen själva inblandad, det skulle leda till att en fransk general i Napoleon arméer blev senare vald till Svensk kronprins och kung - Karl XIV Johan - istället för kung Gustav IV Adolfs son Gustaf. Men det är en annan historia.

Riddarhustorget 1890-talet

År 1916 ändrade torgets sin karaktär från torg till att bli en trafikplats för spårvagnar och bilar (se bilden ovan), det är också då som statyn av Gustav Vasa flyttas in från mitten av torget till dagens plats närmare Riddarhuset. Först kom spårvagnarna i slutet av 1800-talet (se bilden ovan från 1890-talet) som bl.a. rundade statyn av Gustav Vasa men när biltrafiken kom igång på 1920-talet förvandlades torget, det är nu det får dagens utseende där man knappast förstår att det är ett torg p.g.a. trafiken som passerar, dess refuger och trottoarer mm.

Den senaste förändringen på torget var när statyn föreställande Lars Johan Hierta flyttades till framför Förvaltningshuset år 2001 från den Våghusplatsen. Läs mer om statyerna nedan under rubriken "Statyerna".

Statyerna

Statyerna vid Riddarhustorget

På bilden ovan syns de två statyerna vid Riddarhustorget, den vänstra föreställer Gustav Vasa och är gjord av konstnären Pierre Hubert L´Archevêque år 1774 och den högra föreställer Lars Johan Hierta och är gjord av konstnären Christian Eriksson år 1927. Vi har skrivit specialartiklar om båda statyerna, bara klicka på resp. namn i texten ovan för att komma till dessa.

Statyerna är båda speciella, den föreställande Gustav Vasa är Sveriges första offentliga staty och har bl.a. givit namn år Vasabron som ligger strax norr om Riddarhuset. Statyn av Lars Johan Hierta är perfekt placerad på torget där han säkert argumenterade för sina åsikter (han var riksdagsman) och det var lika säkert här på torget som en hel del människor läste hans tidning (Aftonbladet) som gjorde kung Karl XIV Johan så upprörd att han stängde den hela 23 gånger.

Palatsen

Riddarhuset

Runt Riddarhustorget ligger 3 stora palats, två av dem ser ut som palats medan det 3:e är förstört utseendemässigt via ett antal ombyggnader. Räknar man in även det Hessensteinska palatset som ligger på andra sidan Riddarholmskanalen kan man säga att det är hela 4 palats som ligger runt torget, det finns inget annat torg i Sverige med så många palats. På bilden ovan syns Riddarhuset.

Bondeska palatset byggdes åren 1662-1673 av riksskattemästaren Gustaf Bonde av arkitekterna Nicodemus Tessin d.ä. och Jean de la Valée i Fransk barockstil. Det Bondeska palatset är precis som Riddarhuset välbevarat. Idag är palatset säte för Sverige Högsta Domstol.

Riddarhuset byggdes åren 1641-1674 och ritades ursprungligen av arkitekten Simon de la Vallée. Det är byggt i Holländsk barockstil med inslag av andra arkitekturstilar då byggtiden stäckte sig över en lång tid.

Riddarhuset byggdes av rikskanslern Axel Oxenstierna för att vara adelns samlingslokal i Sverige vilket den fortfarande är, adeln och dess privilegier är dock helt avskaffade och därmed kan man säga att huset är en samlingslokal för en nationell förening numera. Det finns en hel del att se både utanpå och inuti huset, det är öppet för besökare mot en avgift. På vår webbplats har vi bl.a. beskrivit alla statyerna som finns på taket, hela 8 st.

Ryningska palatset byggdes åren 1640-1644 av Amiralen Erik Ryning. Det ritades även det av arkitekten Simon de la Vallée i Vasarenässansstil men har under åren blivit ett av de mest förstörda byggnaderna i Gamla Stan avseende dess ursprungliga utseende.

Det Ryningska palatset är idag säte för Arbetsdomstolen och fungerar också som arkiv för Högsta Domstolen tvärs över gatan i det Bondeska palatset.

Avrättningar

Piskningen av Anckarström 1792

Riddarhustorget var inte den officiella avrättningsplatsen i Stockholm men en del straff har ändå skett på torget. Det mest uppmärksammade är när kung Gustav III:s mördare, Jacob Johan Anckarström, piskades på torget (se bilden ovan) den 19:e april 1792. Ett antal år tidigare, år 1756 avrättades fyra män på torget (Carl Angel, Gabriel Mozelius, Per Christiemin och Israel Escholin) för deras medhjälp till kung Adolf Fredrik när han (egentligen drottning Lovisa Ulrika) försökte genomföra en statskupp.



Test