Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Mynttorget i Gamla Stan i Stockholm

Bild på Mynttorget


Fakta och historia om Mynttorget


Nämndes först år: 1733
Storlek: 2400 kvm
Lat: 59.326655  Long: 18.068669

Mynttorget har fått sitt namn efter det "Kungliga Myntet" som låg där dagens Ledamotshus ligger idag åren 1696-1850. På bilden ovan ser du Ledamotshuset som är det som ligger närmast Riksdagshuset och har de 4 stora pelarna på kortsidan mot torget. Fast dagens torg såg inte dagens ljus förrän i slutet av 1700-talet då kvarteret Polyphemeus revs och en landutfyllnad av Norrström gjordes för att Lejonbacken skulle kunna skapas. Nedan kan du läsa om torgets och områdets historia.

Karta 1716

Första gången som torget syns på en karta är på grundritningen från år 1716 som du ser på bilden ovan (kartan är beskuren till att endast visa området runt Mynttorget). Vi har markerat Mynttorget (med rött och bokstaven M )på kartan som det såg ut år 1716. Andra markeringar på kartan är Brandkontorets hus (blått och siffran 1), Kungliga Myntet (grönt och siffran 2), området där det nya Kungliga slottet byggdes vid den här tiden (grönt och siffran 3) samt kvarteret Polyphemeus (gult och siffran 4). Ovanför torget går Norrbro över till Helgeandsholmen (notera att bron följde Västerlånggatan i en rak sträckning och inte vinklad som idag) och under torget går Västerlånggatan. Till vänster om torget går Myntgatan och till höger om torget finns bara strandkanten vid Norrström förutom gatan som går runt kvarteret Polyphemeus.

Nedan har vi ritat en karta över exakt samma plats fast idag. Även där är Mynttorget markerat med bokstaven M. Brandkontorets hus (blått och siffran 1), det Kungliga Myntet är rivet och istället ligger Ledamotshuset på den platsen (markerat med grönt och siffran 2), det Kungliga slottet (markerat med grönt och siffran 3) samt Skandiahuset (markerat med lila och siffran 4). Mynttorget ser helt annorlunda ut, det är mycket större och sträcker ut sig utefter vattnet, det enda som är exakt samma är Brandkontorets hus, tomten där Ledamotshuset ligger idag, Myntgatan och Västerlånggatan. Resten har ändrats.

Mynttorget Karta

Idag är Mynttorget kanske den platsen i hela Sverige där det förekommer flest manifestationer och demonstrationer, inte så konstigt då det nästan ligger mitt ibland riksdagens alla byggnader. På kartan ovan har vi markerat alla dagens hus som ligger runt torget och dessa är:

1: Brandkontorets hus

Brandkontorets hus är det äldsta huset vid Mynttorget och byggdes redan på slutet av 1600-talet av arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. Då åt apotekaren Christian Heraeus som hade sitt apotek "Morianen" i bottenvåningen. Huset kallas även för det Rosenadlerska huset efter Johan Rosenadler som ägde huset på 1700-talet och det var hans om lät bygga om huset år 1764, efter ritningar av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz, till dagens utseende.

I början av 1800-talet köpte försäkringsbolaget "Brandstodsbolaget" huset och gjorde till sitt huvudkontor, vilket det fortfarande är fast bolaget numera kallar sig Brandkontoret. I huset finns dessutom Riksdagens internationella kansli.

2: Ledamotshuset

Ledamotshuset byggdes åren 1922-1936, ursprungligen kallades det för Kanslihuset och här satt under många år regeringskansliet tills det flyttade till dagens Rosenbad. När Ledamotshuset byggdes valde man att bevara de 4 stora doriska pelarna som en gång arkitekten Olof Tempelman ritade på kung Gustav III:s uppdrag när det Kungliga Myntet byggdes om på 1790-talet.

3: Kungliga slottet

Det Kungliga slottet byggdes under åren 1701-1834 om man räknar hela byggtiden, kungafamiljen kunde dock flytta in redan år 1754 då den stora fyrkanten med paradvåningarna mm stod klart. Flyglarna, Lejonbacken och Slottsbacken kom att göra klara senare. Den delen av det Kungliga slottet som ligger direkt vid Mynttorget är slottets maskincentral, det är där alla installationer för slottets försörjning av el, vatten, värme, kyla etc. finns.

4: Skandiahuset

Skandiahuset byggdes åren 1887-1889 och ritades av arkitekten Magnus Isæus. Det skulle bli försäkringsbolaget Skandias huvudkontor under åren 1889-1966 när det köps av Sveriges Riksdag. Det har använts till en rad olika funktioner inom riksdagen och husets mest kända rum är den stora "Skandiasalen" där det idag ofta hålls en rad olika konferenser och ibland även öppna utfrågningar. Läs mer om Skandiasalen här.

 

HISTORIA

Mynttorget har fått sitt namn efter det Kungliga Myntet som låg vid torget under drygt 150 år, åren 1696-1850. Mynttillverkning har dock skett vid den här platsen under längre tid. Före byggnationen av det Kungliga Myntet år 1696 så skedde mynttillverkningen på Helgeandsholmen men även vid smedjorna längs den norra delen av Västerlånggatan, den kallades tidigare för "Smedjegatan" mellan Storkyrkobrinken och Mynttorget.

Något Mynttorg fanns inte på slutet av 1600-talet när det Kungliga Myntet byggdes på platsen utan på dagens torg låg då fortfarande Norreport, den gamla norra stadsporten. Det är först när porten rivs år 1672 som Mynttorget skapas och på kartan år 1716 finns det markerat för första gången. Själva namnet Mynttorget står utskrivet för första gången på Tillæus karta från år 1733 men då har torget redan funnits i drygt 50 år.

Norreport och Norrebro

När den gamla stadsporten i norr, Norreport, revs år 1672, påbörjades byggnationen av det nya Kungliga Myntet som blev klart år 1696. Detta var omvandlingens tid för den här delen av Gamla Stan. Norreport revs, kvarteret Polyphemeus revs, Norrbro flyttas till dagens placering vid Skeppsbron men under nästan 100 år finns den gamla Norrbro kvar (kallades för Lilla Norrbro och åren 1806-1843 var det bara en gångbro sedan blev det en gjutjärnsbro, läs mer om Lilla Norrbro här) tills den första Stallbron byggs år 1879 och sedan dagens Stallbro år 1904.

Fortfarande idag kan du se markeringarna för Norreport i stenläggningen på Mynttorget, samma sak gäller för den södra delen av Norrbro. Titta noga så upptäcker du markeringarna men annars kan du läsa om dem här.

Kungliga Myntet

Kungliga Myntet etablerades år 1696 vid Myntgatan och Norrbro. Före dess så skedde präglingen av mynt i de olika smedjorna som myntmästarna hade i staden, dessa låg i huvudsak väster om slottet och därmed nära dagens Myntgatan och Mynttorg. Västerlånggatan mellan Storkyrkobrinken och Mynttorget hette förr i tiden "Smedjegatan".

Vid det Kungliga myntet tillverkades de svenska silvermynten medan den ute i landet på olika platser tillverkades kopparmynt, det mest kända är sannolikt Falun där Kopparberget låg. När det Kungliga Myntet rivs år 1850 för att istället ersättas av dagens Ledamotshus flyttar verksamheten till Kungsholmen där det fortfarande går att se det vid Hantverkargatan 5 (någon mynttillverkning sker dock inte där längre).

Lejonbacken

Lejonbacken och omgivningarna vid denna var i stort sätt de sista delarna av det Kungliga slottet att bli färdiga. Det var under ledning av arkitekten Carl Johan Cronstedt som detta skedde påbörjades men helt klart blev det inte förrän år 1834 och du under ledning av arkitekten Axel Nyström. Läs mer om Lejonbacken här.

Polyphemus

Kvarteret PolyphemeusTeckning av Martin Rudolf Heland år 1790

Kvarteret Polyphmeus (markerat med gult på bilden ovan) bestod av 2 hus vid 1790-talet, guldsmeden F. Heymans tvåvåningshus och hans försäljningsbod. Det lilla kvarteret revs år 1796 för att ge bättre plats åt Lejonbacken vid det Kungliga slottet men även göra Mynttorget större.

Det var först efter rivningen av kvarteret som man påbörjade landutfyllnaden mot Norrström som gav Mynttorget dagens utseende och storlek samt även att man kunde bygga Stallgatan som går mellan Mynttorget och Skeppsbron/Strömbron. Landutfyllnaden är inte påbörjad när teckningen ovan gjordes (år 1790) då det fortfarande går en trappa ner till Stallkanalen, trappan togs bort när landutfyllnaden gjordes.



Test