Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Mynttorget i Gamla Stan i Stockholm

Bild pÄ Mynttorget


Fakta och historia om Mynttorget


NÀmndes först Är: 1733
Storlek: 2400 kvm
Lat: 59.326655  Long: 18.068669

Mynttorget har fÄtt sitt namn efter det "Kungliga Myntet" som lÄg dÀr dagens Ledamotshus ligger idag Ären 1696-1850. PÄ bilden ovan ser du Ledamotshuset som Àr det som ligger nÀrmast Riksdagshuset och har de 4 stora pelarna pÄ kortsidan mot torget. Fast dagens torg sÄg inte dagens ljus förrÀn i slutet av 1700-talet dÄ kvarteret Polyphemeus revs och en landutfyllnad av Norrström gjordes för att Lejonbacken skulle kunna skapas. Nedan kan du lÀsa om torgets och omrÄdets historia.

Karta 1716

Första gÄngen som torget syns pÄ en karta Àr pÄ grundritningen frÄn Är 1716 som du ser pÄ bilden ovan (kartan Àr beskuren till att endast visa omrÄdet runt Mynttorget). Vi har markerat Mynttorget (med rött och bokstaven M )pÄ kartan som det sÄg ut Är 1716. Andra markeringar pÄ kartan Àr Brandkontorets hus (blÄtt och siffran 1), Kungliga Myntet (grönt och siffran 2), omrÄdet dÀr det nya Kungliga slottet byggdes vid den hÀr tiden (grönt och siffran 3) samt kvarteret Polyphemeus (gult och siffran 4). Ovanför torget gÄr Norrbro över till Helgeandsholmen (notera att bron följde VÀsterlÄnggatan i en rak strÀckning och inte vinklad som idag) och under torget gÄr VÀsterlÄnggatan. Till vÀnster om torget gÄr Myntgatan och till höger om torget finns bara strandkanten vid Norrström förutom gatan som gÄr runt kvarteret Polyphemeus.

Nedan har vi ritat en karta över exakt samma plats fast idag. Även dĂ€r Ă€r Mynttorget markerat med bokstaven M. Brandkontorets hus (blĂ„tt och siffran 1), det Kungliga Myntet Ă€r rivet och istĂ€llet ligger Ledamotshuset pĂ„ den platsen (markerat med grönt och siffran 2), det Kungliga slottet (markerat med grönt och siffran 3) samt Skandiahuset (markerat med lila och siffran 4). Mynttorget ser helt annorlunda ut, det Ă€r mycket större och strĂ€cker ut sig utefter vattnet, det enda som Ă€r exakt samma Ă€r Brandkontorets hus, tomten dĂ€r Ledamotshuset ligger idag, Myntgatan och VĂ€sterlĂ„nggatan. Resten har Ă€ndrats.

Mynttorget Karta

Idag Àr Mynttorget kanske den platsen i hela Sverige dÀr det förekommer flest manifestationer och demonstrationer, inte sÄ konstigt dÄ det nÀstan ligger mitt ibland riksdagens alla byggnader. PÄ kartan ovan har vi markerat alla dagens hus som ligger runt torget och dessa Àr:

1: Brandkontorets hus

Brandkontorets hus Àr det Àldsta huset vid Mynttorget och byggdes redan pÄ slutet av 1600-talet av arkitekten Nicodemus Tessin d.À. DÄ Ät apotekaren Christian Heraeus som hade sitt apotek "Morianen" i bottenvÄningen. Huset kallas Àven för det Rosenadlerska huset efter Johan Rosenadler som Àgde huset pÄ 1700-talet och det var hans om lÀt bygga om huset Är 1764, efter ritningar av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz, till dagens utseende.

I början av 1800-talet köpte försÀkringsbolaget "Brandstodsbolaget" huset och gjorde till sitt huvudkontor, vilket det fortfarande Àr fast bolaget numera kallar sig Brandkontoret. I huset finns dessutom Riksdagens internationella kansli.

2: Ledamotshuset

Ledamotshuset byggdes Ären 1922-1936, ursprungligen kallades det för Kanslihuset och hÀr satt under mÄnga Är regeringskansliet tills det flyttade till dagens Rosenbad. NÀr Ledamotshuset byggdes valde man att bevara de 4 stora doriska pelarna som en gÄng arkitekten Olof Tempelman ritade pÄ kung Gustav III:s uppdrag nÀr det Kungliga Myntet byggdes om pÄ 1790-talet.

3: Kungliga slottet

Det Kungliga slottet byggdes under Ären 1701-1834 om man rÀknar hela byggtiden, kungafamiljen kunde dock flytta in redan Är 1754 dÄ den stora fyrkanten med paradvÄningarna mm stod klart. Flyglarna, Lejonbacken och Slottsbacken kom att göra klara senare. Den delen av det Kungliga slottet som ligger direkt vid Mynttorget Àr slottets maskincentral, det Àr dÀr alla installationer för slottets försörjning av el, vatten, vÀrme, kyla etc. finns.

4: Skandiahuset

Skandiahuset byggdes Ären 1887-1889 och ritades av arkitekten Magnus IsÊus. Det skulle bli försÀkringsbolaget Skandias huvudkontor under Ären 1889-1966 nÀr det köps av Sveriges Riksdag. Det har anvÀnts till en rad olika funktioner inom riksdagen och husets mest kÀnda rum Àr den stora "Skandiasalen" dÀr det idag ofta hÄlls en rad olika konferenser och ibland Àven öppna utfrÄgningar. LÀs mer om Skandiasalen hÀr.

 

HISTORIA

Mynttorget har fÄtt sitt namn efter det Kungliga Myntet som lÄg vid torget under drygt 150 Är, Ären 1696-1850. Mynttillverkning har dock skett vid den hÀr platsen under lÀngre tid. Före byggnationen av det Kungliga Myntet Är 1696 sÄ skedde mynttillverkningen pÄ Helgeandsholmen men Àven vid smedjorna lÀngs den norra delen av VÀsterlÄnggatan, den kallades tidigare för "Smedjegatan" mellan Storkyrkobrinken och Mynttorget.

NÄgot Mynttorg fanns inte pÄ slutet av 1600-talet nÀr det Kungliga Myntet byggdes pÄ platsen utan pÄ dagens torg lÄg dÄ fortfarande Norreport, den gamla norra stadsporten. Det Àr först nÀr porten rivs Är 1672 som Mynttorget skapas och pÄ kartan Är 1716 finns det markerat för första gÄngen. SjÀlva namnet Mynttorget stÄr utskrivet för första gÄngen pÄ TillÊus karta frÄn Är 1733 men dÄ har torget redan funnits i drygt 50 Är.

Norreport och Norrebro

NÀr den gamla stadsporten i norr, Norreport, revs Är 1672, pÄbörjades byggnationen av det nya Kungliga Myntet som blev klart Är 1696. Detta var omvandlingens tid för den hÀr delen av Gamla Stan. Norreport revs, kvarteret Polyphemeus revs, Norrbro flyttas till dagens placering vid Skeppsbron men under nÀstan 100 Är finns den gamla Norrbro kvar (kallades för Lilla Norrbro och Ären 1806-1843 var det bara en gÄngbro sedan blev det en gjutjÀrnsbro, lÀs mer om Lilla Norrbro hÀr) tills den första Stallbron byggs Är 1879 och sedan dagens Stallbro Är 1904.

Fortfarande idag kan du se markeringarna för Norreport i stenlÀggningen pÄ Mynttorget, samma sak gÀller för den södra delen av Norrbro. Titta noga sÄ upptÀcker du markeringarna men annars kan du lÀsa om dem hÀr.

Kungliga Myntet

Kungliga Myntet etablerades Är 1696 vid Myntgatan och Norrbro. Före dess sÄ skedde prÀglingen av mynt i de olika smedjorna som myntmÀstarna hade i staden, dessa lÄg i huvudsak vÀster om slottet och dÀrmed nÀra dagens Myntgatan och Mynttorg. VÀsterlÄnggatan mellan Storkyrkobrinken och Mynttorget hette förr i tiden "Smedjegatan".

Vid det Kungliga myntet tillverkades de svenska silvermynten medan den ute i landet pÄ olika platser tillverkades kopparmynt, det mest kÀnda Àr sannolikt Falun dÀr Kopparberget lÄg. NÀr det Kungliga Myntet rivs Är 1850 för att istÀllet ersÀttas av dagens Ledamotshus flyttar verksamheten till Kungsholmen dÀr det fortfarande gÄr att se det vid Hantverkargatan 5 (nÄgon mynttillverkning sker dock inte dÀr lÀngre).

Lejonbacken

Lejonbacken och omgivningarna vid denna var i stort sÀtt de sista delarna av det Kungliga slottet att bli fÀrdiga. Det var under ledning av arkitekten Carl Johan Cronstedt som detta skedde pÄbörjades men helt klart blev det inte förrÀn Är 1834 och du under ledning av arkitekten Axel Nyström. LÀs mer om Lejonbacken hÀr.

Polyphemus

Kvarteret PolyphemeusTeckning av Martin Rudolf Heland Ă„r 1790

Kvarteret Polyphmeus (markerat med gult pÄ bilden ovan) bestod av 2 hus vid 1790-talet, guldsmeden F. Heymans tvÄvÄningshus och hans försÀljningsbod. Det lilla kvarteret revs Är 1796 för att ge bÀttre plats Ät Lejonbacken vid det Kungliga slottet men Àven göra Mynttorget större.

Det var först efter rivningen av kvarteret som man pÄbörjade landutfyllnaden mot Norrström som gav Mynttorget dagens utseende och storlek samt Àven att man kunde bygga Stallgatan som gÄr mellan Mynttorget och Skeppsbron/Strömbron. Landutfyllnaden Àr inte pÄbörjad nÀr teckningen ovan gjordes (Är 1790) dÄ det fortfarande gÄr en trappa ner till Stallkanalen, trappan togs bort nÀr landutfyllnaden gjordes.



Test