Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Munkbron i Gamla Stan i Stockholm

Bild på Munkbron


Fakta och historia om Munkbron


Nämndes först år: 1654
Storlek: 4400 kvm
Lat: 59.324789  Long: 18.06677

Munkbron är ett av de äldsta torgen i Gamla Stan. Namnet har med munkar att göra fast det är egentligen felaktigt men att det har med en bro att göra är korrekt. Idag är det knappast något torg alls utan snarare bara en liten öppen plats där Lilla Nygatan mynnar ut från det inre av Stadsholmen, men så har det inte alltid varit - här har torghandeln varit betydande och kanalen spelat en stor roll. Läs mer nedan om Munkbron, dess historia, varifrån namnet kommer, statyn som står där och statyn som försvann, om de fyra elementen (eld, luft, vatten och jord) samt om madame Andersson.

Torgets namn

Torget Munkbron har fått sitt namn efter bron som gick mellan Stadsholmen och Riddarholmen, men inte dagens bro utan den bron som fanns där då Riddarholmen kallades Gråmunkeholmen och bron kallades för, ja just det - Munkbron. Nja, det är inte helt sant. Det var nämligen så i äldre tiden att ordet bro också användes för en kaj och det var just det som fanns utefter hela Riddarholmskanalen. Namnet Munkbron kommer m.a.o. både efter bron och kajen men låt oss börjar från början.

År 1462 nämndes namnet "Munkabrona", år 1466 "Gramonke broon" och år 1482 "Grabrödrabron", det var första gångerna namnet är dokumenterat i skrift men både bron och platsen fanns redan tidigare, det vet vi. År 1270 grundas Gråbrödraklostret på nuvarande ön Riddarholmen efter en donation av kung Valdemar Birgersson (1240-1290). Ganska snart efter det byggdes den första bron, helt säkert en träbro, men den finns inget dokumenterat om så den första bron som det finns uppgifter om är från år 1511. Själva Munkbrotorget skapades först år 1654 så namnet går sannolikt tillbaka till de tidiga broarna.

Munkbron år 2000

Dagens officiella namn "Munkbron", sedan år 1921, innefattar Munkbrotorget (1), Munkbrohamnplatsen (2) och Våghusplatsen (3), se kartan ovan. Den stora trafikleden som går väster om Munkbron heter Munkbroleden men kallas oftast för Munkbron även om det inte är korrekt, det blir därmed lätt sammanblandningar.

Torgets historia

Munkbron 1547

På kartan ovan från år 1547, den äldsta existerande kartan av Stockholm, har vi markerat platsen för Munkbrotorget (röd färg och siffran 1), Riddarholmsbron (2), Riddarholmskyrkan (3), Gråbrödraklostret (4) och Stora Gråmunkegränd (5). Det röda fältet är så stort att man kan tro att torget fanns men det var inte ett torg år 1547, det var en öppen plats med blöta strandängar som det knappt gick att gå på. Vi får gå lite längre fram i historien för att platsen för torget skall bli till.

Munkbron år 1771

På kartan ovan från år 1771 har vi markerat Munkbrotorget (1) med röd färg, Våghusplatsen (2) med gul färg, Stora Gråmunkegränd med grön färg, Riddarholsmkyrkan (3), Riddarholmstorget (4) och Riddarhustorget (5). År 1771 var Munkbrotorget ett etablerat torg där torghandeln var stor, de två torgen bredvid - Riddarholmstorget och Riddarhustorget - hade ingen torghandel. Våghusplatsen hade ingen större torghandel utan här fanns det ställen för sopor, uppläggsplatser för byggmaterial men även en våg för varor som skulle exporteras som t.ex. järn.

På slutet av 1700-talet används namnen Munkbrotorget (1) eller Övre Munkbron samt Munkbrohamnplatsen (2) eller Nedre alternativt Lilla Munkbron. På Munkbrotorget såldes främst produkter från gårdarna som låg vid Mälaren och där bönderna transporterade in sina varor med båtar som de lade till med direkt vid torgets kajer. Försäljningen skedde ibland direkt från båtarna men det vanliga var via ett stånd på torget.

Munkbron torghandel 1800-talet

På bilden ovan, en målning från slutet av 1870-talet, så syns torghandeln längs Riddarholmskanalen men även på Munkbrotorget. Notera även tåget på Sammanbindningsbanan som går längs kanalens västra sida. En speciell produkt som endast såldes på Munkbrotorget var levande djur som t.ex. hästar, grisar, får mm. Hästhandeln var relativt betydande och ibland fick torget även namnet Hästtorget. En stor händelse var den s.k. Lövmarknaden som skedde dagarna för midsommar, då fylldes torget till bredden och även på andra sidan av Riddarholmskanalen bredde torghandeln ut sig.

På bilden ovan syns en lång rad stånd längs kanalen, de var också något som Munkbrotorget var unikt för - det var den tidens snabbmatställen. De kallades för "Munkbrostånden" och där såldes varm mat förutom bröd, smör, ägg, ost grönsaker mm. År 1852 fick inte längre köttprodukter säljas vid torget utan endast vid det s.k. Köttorget som låg mellan Våghusplatsen och Mälartorget. År 1864 försvinner Våghusplatsen då den nya Sammanbindningsbanan som förbinder norra- och södra centralstationerna dras över platsen.

Slingerbultsleden

År 1915 kom det s.k. torghandelsförbudet vilket gjorde att merparten av alla färskvaror (mjölk undantaget) inte längre fick säljas utan det blev prylar som erbjöds men intresset bland kunderna avtog och på bilden ovan ser vi torget år 1932. År 1929 försvann Munkbrotorget då Slingerbultsleden drogs fram (se bilden ovan), den ersattes senare av Munkbroleden. Torget skulle aldrig mer återuppstå som ett torg med torghandel utan var fr.o.m. nu bara en öppen plats i stadslandskapet.

Statyerna

Konstverket Riddarholmsbroarna

Statyn, eller snarare konstverket, som finns på Munkbron idag kallas för "Riddarholmsbroarna" och gjordes av konstnären Bengt Inge Lunquist år 1981. Det berättar historien om de olika broarna som har funnits mellan Riddarholmen och Stadsholmen. Konstverket har en hel del text att läsa i form av inskriptioner och även tillhörande bilder i form av reliefer. Stanna upp en stund och läs lite om Gamla Stans historia.

Staty av Lars Johan Hierta

Den här statyn har försvunnit från torget, det gjorde den så sent som år 2001. Den stod på den gamla Våghusplatsen och föreställde Lars Johan Hierta av konstnären Christian Eriksson. Den hade flyttats hit från Klarakvarteren på 1960-talet då kvarteren revs, här stod den nära Lilla Nygatan 7 där Aftonbladet grundades år 1830. Varför den försvann och vart den tog vägen har vi beskrivit i en specialartikel om konstverket här.

De fyra elementen

De fyra elementen

Det handlar om de fantastiska portalerna runt Munkbron, det finns hela 5 portaler som alla är värda en närmare titt och vi har beskrivit varje portal separat på en egen sida - länkarna finns i texten nedan. Bilden ovan visar figurerna "De fyra elementen", från vänster, eld, vatten, jord och luft. De finns på en av portalerna vid torget, läs mer i texten nedan och få reda på varför de finns på portalen.

Munkbron 1 - Portalen vid Munkbron 1 är från 1600-talet och var ursprungligen portalen in till gården på det Ryningska palatset men som sattes in i ett gårdshus som uppfördes på 1700-talet av Johan Bergstral. Läs mer om portalen här.

Munkbron 9 - Portalen vid Munkbron 9 är ritad av arkitekten Erik Josephsson år 1891 (han har även ritat portalen vid Munkbron 17) samtidigt som huset byggdes om åren 1891-1893 av Industri Kreditaktiebolaget, det var även Josephsson som ritade huset som det ser ut idag. Till skillnad från hans portal vid Munkbron 17 som till största delen är en kopia har han här skapat en unik portal i nygotisk stil. Överst i portalen syns två reliefer och två figurer, läs mer om dem här.

Munkbron 11 - Portalen vid Munkbron 11 är från år 1872 när ägaren, Herman af Petersen, lät renovera huset och bygga till en byggnad över den tidigare gården. Det förstörde husets utseende och proportioner men det gjorde även att denna vackra portal sattes in, arkitekten var Johan Erik Söderlund. Den är gjuten i betong och har en rad intressanta detaljer att granska lite närmare.

Munkbron 13-15 - Portalen vid Munkbron 13-15 är en dubbelportal och Gamla Stans största och kanske mest spektakulära. Det är här som de fyra elementen går att se. Portalen och Petersenska huset som portalen sitter i ritades av stenhuggarmästaren Christian Julius Döteber på 1640-talet.

Munkbron 17 - Portalen vid Munkbron 17 är ritad av arkitekten Erik Josephsson år 1922 (han har även ritat portalen vid Munkbron 9) samtidigt som huset byggdes om för försäkringsbolaget "Lifförsäkrings AB De Förenade", det var även Josephsson som ritade huset som det ser ut idag. För portalen har han använt sig av inspiration från portalen vid Stortorget 20 avseende översta delen (de två romanerna) medan den nedre delen är integrerad in i den rusticerade undervåningen på huset.

Madame Andersson

Månglerskor vid Munkbron

Dagens Nyheter som är Sveriges största morgontidning startades år 1864 i ett nu rivet hus på andra sidan av Riddarholmskanalen, det kallades för det Geijerska huset och låg precis framför Riddarholmskyrkan om man står vid Munkbron. Men vad har Madame Andersson med Dagens Nyheter att göra?

Jo, det var så att Dagens Nyheter (DN) kallades i början för Madame Andersson efter de s.k. fiskmånglerskorna på Munkbron. Fiskmånglerska var en kvinna som sålde vid ett varustånd på torget. Det var dessa kvinnor som DN bl.a. riktade in sig på som läsare, de hade tidigare läst tidningen Fäderneslandet och det ville DN ändra på genom att bl.a. skriva artiklar som intresserade just dem. Man skulle m.a.o. kunna säga att torget Munkbron var viktigt för att tidningen DN är vad den är idag.



Test