Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Järntorget i Gamla Stan i Stockholm

Bild på Järntorget


Fakta och historia om Järntorget


Nämndes först år: 1420
Storlek: 800 kvm
Lat: 59.322687  Long: 18.073068

Järntorget är ett av Gamla Stan viktigaste torg, det är också ett av de äldsta. Idag är det ett trevligt torg under sommarhalvåret med många uteserveringar och mycket folkliv, det är vid det här torget som Gamla Stans två största gågator möts - Västerlånggatan och Österlånggatan. Men torget hette inte Järntorget från början och inte fanns det någon pump heller, faktum är att stora delar av torget låg under vatten en gång i tiden. Nedan berättar vi mer om torget och dess historia och vad du kan se vid torget och lite som du inte kan se.

Torgets historia

Det första torget på platsen kallades för Korntorget och fanns här redan på slutet av 1200-talet. Det torget låg lite mer åt söder än dagens torg. Till torget kom laster med säd, växter, grönsaker, djur mm för stadens försörjning men även för export vidare till utlandet. Då lastade man om varorna via torget för att sedan lasta dem på de större fartygen som väntade vid Kogghamn. Detta skulle man fortsätt med långt in på 1700-talet men redan år 1513 benämns inte torget längre som Korntorget utan endast som Järntorget.

Sverige var redan på medeltiden Europas största producent av tackjärn och koppar, dessutom producerade man relativt mycket silver. Den största enskilda fyndigheten var Kopparberget vid Falun och därifrån skickades all koppar som skulle exporteras till Stockholm, det hade kungen bestämt. För att kungen säkert skulle få inkomster från exporten installerades en våg på torget, där skulle allt vägas som skulle exporteras och då skulle också en avgift betalas till kungen beroende på vikten.

Stockholm karta 1547

På kartan ovan från år 1547, den äldsta kända kartan av Stockholm, har vi markerat ut Järntorget med röd färg och siffran 1, Kogghamn med blå färg och siffran 2, Kornhamn med blå färg och siffran 3 samt vågen med grön färg och siffran 4.

Fartygen med tackjärn kom in till staden via Kornhamn (3) men kunde även komma från andra delar av Sverige och kom då via Kogghamn (2). Det lastades av och staplades på Järntorget (1) i väntan på att vägas på vågen (4). Efter vägningen staplades det på torget igen i väntan på att exporteras via något av de stora fartygen som låg och väntade vid Kogghamn (2). Det innebar att vissa tider fanns det mycket stora mängder tackjärn staplade på torget (även i gränderna runt torget), ibland lika högt som husen.

Järntorget 1771

Att ha ett hus vid Järntorget på 1600-talet var det finaste som fanns för en handelsman, det var där handelscentrumet för Stockholm och hela Sverige låg. Det var vid torget som man gjorde upp affärerna och det var logiskt att det var vid torget som år 1682 Sverige och världens första riksbank byggde sitt bankhus, se kartan ovan från år 1771. Alla markering är samma som för kartan överst förutom att den gröna markeringen med siffran 4 nu markerar Riksbankshuset (det huset är också det som syns på stora bilden överst på sidan).

Vågen flyttades till strax söder om slussen år 1662 tillsammans med järnhanteringen, den nya platsen kom att kallas för Järngraven. Torget fick därmed en annan karaktär, det blev ett centrum för finans och de rika och förnäma bosatte sig runt torget. Torghandeln minskade allt mer, den störde nog de rika som bodde där, för att år 1849 inskränkas till att endast vara tillåten för mjölkförsäljning.

Torgets namn

Första gången som namnet Järntorget "Jerntorgith" nämndes var år 1489, det var under den tiden som torget var stadens handelscentrum. Det var hit som järnet från områden runt Mälaren, främst från Kopparberg vid Falun, fraktades för att lastas om, vägas och sedan exporteras till Europa. Namnet kommer från järnhanteringen som skedde vid torget.

Från första början hette torget Korntorget (år 1420) och låg lite mer till söder än vad dagens torg gör, då var det inte järn man lastade om utan säd och andra växter som man odlade runt Mälaren för att sedan skeppa ut via Stockholm till andra länder. Hamnen på mälarsidan kallades då för Kornhamn medan hamnen på östersjösidan kallades för Kogghamn. Ordet korn var något man på den här tiden använde om alla typer av sädesslag och det gav namn till torget. År 1513 är sista gången som torget benämns som Korntorget, därefter är det Järntorget som gäller.

Pumpen

Det har aldrig funnits någon pump på torget som fungerat som vattenpump för de som bodde runt torget, pumpen som står där kom på plats år 1827, det var en gåva till staden från Riksbanken som hade sitt huvudkontor vid torget. Pumpen är ritade i nyantikstil som en kolonn och den med den gröna färgen har den engelska pumpar som förebild. Pumpen har under de första 100 åren faktiskt fungerat men idag är den endast ett "konstverk".

Statyn

Du har väl inte missat statyn som står där vid det gamla riksbankshuset, på trottoaren i naturlig storlek. Det är många som inte har missat den för det är en av de mest fotograferade statyerna i hela Gamla Stan. Den föreställer Evert Taube som står och väntar på sin beställda taxi, det är därför han har skjutit upp glasögonen i pannan - för att se bättre på långt håll. Läs vår artikel om konstverket här.

Missa inte

Järntorget

Portalen som inte finns på rätt ställe, ja missa inte den. Gå nu till Trievalds gränd, det är den gränden som går i ut från torgets sydvästra hörn. Där på nr 3 ser du en portal, den sitter på fel ställe. Den satt från början på framsidan av huset där Coop nu har sin affär. Det var husets stora huvudingång och den är gjord i en s.k. klassicistisk stil vilket innebär att den sattes in i samband med en renovering från den tidigare senrenässansstilen som huset byggdes i. Du kan se huset i den ursprungliga stilen inkl. portalen på bilden ovan (huset längst till höger), visst var det mycket vackrare en dagens hus?

Bron där alla pengarna transporterades en gång i tiden. Gå till Norra bancogränd, det är den norr om det gamla riksbankshuset. Där i gränden ser du bron, den förbinder det gamla riksbankshuset med det gamla riksbankshuset. Nej, det var inte en felskrivning. Båda var nämligen riksbankshus. Det södra var där som tjänstemännen och ledningen satt medan det norra var där man tillverkade alla sedlar i Sverige under väldigt lång tid.

Sedlar gjordes av bl.a. gamla kläder så riksbanken hade egna s.k. lumpsamlare som åkte runt i Sverige för att samla in gamla kläder, dessa transporterades sedan hit för att bli till sedlar. När sedlarna sedan skulle distribueras så bars de från det norra riksbankshuset till det södra via bron, mindre stöldrisk, efter att ha blivit räknade och dokumenterade så skickades de ut till de ställen de skulle till via det södra riksbankshuset.



Test