Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Brända tomten i Gamla Stan i Stockholm

Bild på Brända tomten


Fakta och historia om Brända tomten


Nämndes först år: 1771
Storlek: 200 kvm
Lat: 59.324832  Long: 18.072928

Brända tomten (Afbrände tomten) har fått sitt namn efter ett tidigare vanligt yttryck i Stockholms tänkeböcker då en tomt stod obebyggd efter en brand. Det har varit många stora bränder i Gamla Stans historia och därmed också många "brända tomter", men varför har just denna fått behålla namnet - det skall vi berätta om nedan.

Tomten

Brända tomten 1716

Brända tomten existerade inte år 1716 vilket syns på kartan ovan som är från det året. Vid den här tiden utgör tomten fastigheten nr 112 i det inre kvarteret och ägs av en Ekmarck. Huset byggs inte upp igen och år 1734 vill stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg göra en vändplats av tomten (läs om detta längre ner på sidan), det är han som i ett dokument kallar den för "Ekmarcks afbrände tomt". Är 1747 blir hans förslag godkänt men inte med hela tomten, den större delen i norr blir vändplats medan en del av tomten slås ihop med fastigheten i söder som då ägs av slottsnickaren Johan Wollff.

Brända tomten 1771

År 1771 finns "Brända tomten" vilket syns på kartan från det året ovan, vi har markerat själva tomten "Brända tomten" med rött och det som omger tomten förutom huset i söder är gatorna Kindstugatan till väster (vänster) och Själagårdsgatan till öster (höger). På den här kartan syns tydligt att det inte var hela tomten som det nedbrända huset stod på som blev "Brända tomten".

Vändplatsen

Brända tomten 1901

Brända tomten skapades på initiativ av Johan Eberhard Carlberg för att bli en vändplats i den trånga Gamla Stan, det var något som bl.a. brandkåren var i stort behov av. Det skulle bli fler sådana vändplatser som idag är små torg i Gamla Stan, Gåstorget, Sven Vintappares torg, Tyska Brunnsplan, Tyska stallplan m.fl.

På bilden ovan ser vi torget år 1901. Trädet, den idag så vackra kastanjen, är inte planterat ännu. Torget används mest som ett upplag för byggmaterial och uppställning för kärrorna som arbetarna använder under dagarna. Notera också att vid den här tiden fanns det en pissoar på torget, precis där ingången till restaurangen ligger idag.

Trädet

Den stora kastanjen som står mitt på torget fanns inte där förrän på 1920-talet. Den planterades i samband med att Stortorgets gård och Junotäppan skapades som lekplatser för barnen men också för att försköna Gamla Stan.

Tidig historia

År 1560 vet vi att det finns ett hus på tomten som ägs av Joen Joensson, det fanns säkert hus på tomten långt före dess då detta är de äldsta bebyggda delarna av Gamla Stan, kanske var det trähus som då fanns här för de "fina" stenhusen låg på medeltiden utefter Köpmangatan. Dessutom såg området lite annorlunda ut för Kindstugatan fanns inte förrän på 1400-talet och kallades då korsgatan, de nuvarande kvarteren Cassiopea och Cepheus var då ett och samma kvarter.

Vid Joens död ärvdes huset av hans hustru och vid hennes död ärvde dottern, Anna Joensdotter, huset senast år 1583. Utan att rada upp alla ägarna så vet vi också att i källaren på huset drev Richard Pettersson ett härbärge (typ Bed & Breakfast) år 1591, den verksamheten verkar ha funnits under en längre tid för år 1619 nämns att hans änka fortfarande drev verksamheten.

År 1652 ägs huset av en Johan Wolraf som bodde där med sin hustru och år 1699. Kanske är det han barn eller barnbarn som senare säljer huset till Ekmarck som äger det (eller dennes arvingar) åren från senast 1716 och fram till att staden tar över tomten år 1747.



Test