Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Birger Jarls torg i Gamla Stan i Stockholm

Bild på Birger Jarls torg


Fakta och historia om Birger Jarls torg


Nämndes först år: 1733
Storlek: 12500 kvm
Lat: 59.325101  Long: 18.06397

Birger Jarls torg har fått sitt namn efter skulpturen av Birger Jarl som sattes upp mitt på torget år 1854, men torget har inte alltid haft det namnet och det har inte heller alltid varit ett torg. Delar av det har varit en kyrkogård mm. Det är ett intressant torg att veta mer om då det även varit platsen för stora händelser, avrättningar, mord och mycket annat. Men låt oss börja från början.

Birger Jarls torg 1547

På kartan ovan från år 1547 har vi markerat Gråbrödraklostrets kyrkogård (röd markering och siffran 1), Gråbrödraklostrets klosterkyrka (2), Gråbrödraklostret (3), Bron mellan Gråmunkeholmen och Stadsholmen - dagens Riddarholmsbro (4) och Lars Sparres stora tomt där Vasatornet står i den sydvästra delen (5). Norr är till vänster och öster är uppåt. Vid den här tiden fanns det inget torg, kyrkogården tog största delen av platsen och resten var gränder och byggnader.

Birger Jarls torg 1771

Går vi fram i tiden så år 1625 har det nästan inte hänt något alls, det ser lika ut avseende torget. Men går vi till år 1771 har torget, om än till en mindre storlek, blivit till. På kartan ovan från år 1771 har vi markerat på samma sätt som kartan från år 1547. Den största skillnaden är att själva Gråbrödraklostret (nr 3 på kartan från 1547) inte längre finns, det är rivet och istället finns på den platsen Bengt Horns palats - det skall senare bli ombyggt till Riksdagshus (vi kallar det idag för det Gamla riksdagshuset). Mer intressant är kanske nr 3 på kartan ovan, ett litet torg finns nu på Riddarholmen och det kallas för Riddarholmstorget men fortfarande tar Riddarholmskyrkans kyrkogård (1) och det Wrangelska palatset med sina uthus mm (5) upp den platsen som dagens torg ligger på.

År 1796 på Fredrik Jakob Nordencreutz karta har inget hänt men år 1805 visar Carl Fredik Akrels karta att kyrkogården är borta och så även Wrangelska palatsets uthus mm. Nu har det stora Riddarholmstorget bildats, det skulle dröja till år 1863 före torgets namn ändrades till Birger Jarls torg och det berodde på statyn.

År 1845, den 23:e augusti, beslutade Stockholms stad att uppföra en staty av stadens grundare - Birger Jarl (han hette egentligen Birger Magnusson). Man gav i uppdrag till konstnären Bengt Erland Fogelberg att göra statyn men från börja var det tänkt att den skulle stå när Riddarholmsbron, det blev inte så för man tyckte att Riddarholmskyrkan skulle dominera för mycket. Då man inte kunde bestämma sig gjorde man en attrapp av statyn som man flyttade runt och provade olika ställen, det bästa blev där statyn står idag - mitt på torget. En konsekvens var att brunnsbyggnaden som stod mitt på torget flyttades, så blev det och därmed blev dagens torg till. Bara några år senare, år 1863, ändrade man också namnet på torget från Riddarholmstorget till Birger Jarls torg.

Birger Jarls torg har aldrig varit ett marknadstorg, här har det aldrig skett något torgförsäljning. Det som däremot har skett på torget är avrättningar.

År 1756 (då hade torget den mindre storleken) halshöggs greve Erik Brahe för att han medverkat i kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrikas revoltförsök. År 1794 så var torget (då var det fortfarande det mindre torget) fullt av människor som ville se Magdalena Rudenschöld schavottera för att ha hjälpt Gustaf Mauritz Armfeldt i hans komplott mot Gustav IV Adolfs förmyndarregering. År 1838 var det stort tumult på torget när Svea Hovrätt dömde Magnus Jacob Crusenstolpe (delägare i bl.a. Aftonbladet) till 3 års fängelse för majestätsbrott, domen skulle senare upphävas.

Riddarholmskyrkan brinner

År 1802 brann det Wrangelska palatset till stora delar ner och alla åskådarna stod på torget. År 1835 var det massor med folk på torget som bevittnade den stora branden i Riddarholmskyrkans torn (se bilden ovan). Under stora delar av 1900-talet har torget varit en parkeringsplats men sedan 2000-talet har detta sanerats och idag är det Gamla Stans största men även mest tomma torg.



Test