Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Tyska kyrkans gård i Gamla Stan i Stockholm

Bild pĂ„ Tyska kyrkans gård


Fakta och historia om Tyska kyrkans gård


NÀmndes först Är: 1912
Lat: 59.323918  Long: 18.071576

Tyska kyrkans gÄrd började en gÄng som kyrkans kyrkogÄrd, precis som var fallet för Storkyrkans gÄrd. Idag Àr det sedan lÀnge ingen kyrkogÄrd dÀr utan mer av en park med stora trÀd som ger skugga under en varm dag och ett stÀlle dÀr en besökare dessutom kan finna en stunds stillhet i den annars ganska livliga Gamla Stan under sommarhalvÄret. Det som en besökare dock mÄst uppmÀrksamma Àr att grindarna frÄn Svartmangatan och Tyska brinken inte Àr öppna dygnet runt utan lÄses under kvÀllar och nÀtter. Nedan sÄ beskriver vi hur gÄrden kom till pÄ xxx-talet.

Tyska kyrkan har sin rötter i S:ta Gertruds gillestuga som lÄg dÀr kyrkan ligger idag redan pÄ 1300-talet, gillet hade en social- och religiös karaktÀr. Festerna som hölls i gillestugan kallade man att t.ex. "VÄrgillet" eller "Höstgillet" vilket mÄnga organsiationer fortfarande gör. S:ta Gertruds gille var en sammanslutning för tyskarna i Stockholm, allt frÄn tyska handelsmÀn till tyska hanterverkare. Gillets religiösa del var att man ibland höll enklare gudstjÀnster samt att det hade sin bakgrund i den katolska kyrkan och i det hÀr fallet helgonet Sankta Gertrud av Nivelles.

Tyska kyrkan 1625

PÄ 1580-talet byggs gillestugan om till en kyrka, Tyska kyrkan som dÄ ocksÄ fick namnet S:ta Gertruds kyrka vilket den heter Àn idag. Det var ocksÄ nu som den mycket lilla kyrkogÄrden söder och vÀster om kyrkan kom till. Det finns inga kartor av Stockholm frÄn den hÀr tiden, den Àldsta Àr frÄn 1625 och ovan visar vi en del av den med Tyska kyrkans omrÄde markerat med rött, vi har ocksÄ lagt in nÄgra av dagens gatunamn mm för orienteringens skull - pÄ den hÀr tiden hade mÄnga av gatorna andra namn Àr idag. Det man kan se Àr att Är 1625 var inte Tyska kyrkans gÄrd (kyrkogÄrden) lika stor som idag, den nÄr inte hela vÀgen vÀsterut till PrÀstgatan vilket den gör idag. Vi kan dÀrför anta att vÀldigt fÄ gravplatser fanns utanför kyrkan vilket ocksÄ var orsaken till att man Är 1716 lÀt bygga gravkoret vÀster om kyrkan efter ritningar av Burchard Precht.

Begravningskoret Ă„r 1902

PĂ„ bilden ovan som Ă€r av de första fotografierna pĂ„ Tyska kyrkans gĂ„rd syns begravningskoret i bakgrunden och bakom det gĂ„r PrĂ€stgatan. Det man kan notera Ă€r att gĂ„rden, till skillnad frĂ„n idag, Ă€r helt stenlagd med nĂ„gra fĂ„ trĂ€d. Det skulle dock bara dröja nĂ„gra fĂ„ Ă„r före detta Ă€ndrades. Åren 1910-1912 genomförs en stor renovering av kyrkan och i samband med detta tog man bort merparten av all stenlĂ€ggning och anlade istĂ€llet dagens parkliknande gĂ„rd med stengĂ„ngar omgivna av grĂ€sytor, buskar och trĂ€d.

PÄ 1920-talet kom kraven pÄ bl.a. lekplatser för barnen i Gamla Stan vilket slutligen resulterade i att Storkyrkans gÄrd och JunotÀppan blev till som lekparken men Àven med lite andra funktioner. Det var Àven förslag pÄ att Tyska kyrkans gÄrd skulle göras om till en lekplats men till slut ansÄg man att det rÀckte med den intilliggande JunotÀppan.



Test