Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Tyska kyrkans gård i Gamla Stan i Stockholm

Bild på Tyska kyrkans gård


Fakta och historia om Tyska kyrkans gård


Nämndes först år: 1912
Lat: 59.323918  Long: 18.071576

Tyska kyrkans gård började en gång som kyrkans kyrkogård, precis som var fallet för Storkyrkans gård. Idag är det sedan länge ingen kyrkogård där utan mer av en park med stora träd som ger skugga under en varm dag och ett ställe där en besökare dessutom kan finna en stunds stillhet i den annars ganska livliga Gamla Stan under sommarhalvåret. Det som en besökare dock måst uppmärksamma är att grindarna från Svartmangatan och Tyska brinken inte är öppna dygnet runt utan låses under kvällar och nätter. Nedan så beskriver vi hur gården kom till på xxx-talet.

Tyska kyrkan har sin rötter i S:ta Gertruds gillestuga som låg där kyrkan ligger idag redan på 1300-talet, gillet hade en social- och religiös karaktär. Festerna som hölls i gillestugan kallade man att t.ex. "Vårgillet" eller "Höstgillet" vilket många organsiationer fortfarande gör. S:ta Gertruds gille var en sammanslutning för tyskarna i Stockholm, allt från tyska handelsmän till tyska hanterverkare. Gillets religiösa del var att man ibland höll enklare gudstjänster samt att det hade sin bakgrund i den katolska kyrkan och i det här fallet helgonet Sankta Gertrud av Nivelles.

Tyska kyrkan 1625

På 1580-talet byggs gillestugan om till en kyrka, Tyska kyrkan som då också fick namnet S:ta Gertruds kyrka vilket den heter än idag. Det var också nu som den mycket lilla kyrkogården söder och väster om kyrkan kom till. Det finns inga kartor av Stockholm från den här tiden, den äldsta är från 1625 och ovan visar vi en del av den med Tyska kyrkans område markerat med rött, vi har också lagt in några av dagens gatunamn mm för orienteringens skull - på den här tiden hade många av gatorna andra namn är idag. Det man kan se är att år 1625 var inte Tyska kyrkans gård (kyrkogården) lika stor som idag, den når inte hela vägen västerut till Prästgatan vilket den gör idag. Vi kan därför anta att väldigt få gravplatser fanns utanför kyrkan vilket också var orsaken till att man år 1716 lät bygga gravkoret väster om kyrkan efter ritningar av Burchard Precht.

Begravningskoret år 1902

På bilden ovan som är av de första fotografierna på Tyska kyrkans gård syns begravningskoret i bakgrunden och bakom det går Prästgatan. Det man kan notera är att gården, till skillnad från idag, är helt stenlagd med några få träd. Det skulle dock bara dröja några få år före detta ändrades. Åren 1910-1912 genomförs en stor renovering av kyrkan och i samband med detta tog man bort merparten av all stenläggning och anlade istället dagens parkliknande gård med stengångar omgivna av gräsytor, buskar och träd.

På 1920-talet kom kraven på bl.a. lekplatser för barnen i Gamla Stan vilket slutligen resulterade i att Storkyrkans gård och Junotäppan blev till som lekparken men även med lite andra funktioner. Det var även förslag på att Tyska kyrkans gård skulle göras om till en lekplats men till slut ansåg man att det räckte med den intilliggande Junotäppan.



Test