Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Riksplan i Gamla Stan i Stockholm

Bild pÄ Riksplan


Fakta och historia om Riksplan


NÀmndes först Är: 1983
Lat: 59.327941  Long: 18.06927

Riksplan heter den stora parken, den största i Gamla Stan, som ligger öster om det Östra riksdagshuset hela vĂ€gen fram till Norrbro. Parken strĂ€cker sig ocksĂ„ hela vĂ€gen mellan Norrström och Stallkanalen och har en mer intressant historia Ă€n vad de flesta kĂ€nner till, Ă€ven sjĂ€lva utformningen med de sneda promenadgĂ„ngarna har sina speciella orsaker.

Parken har fĂ„tt sitt namn efter Riksbyggnaderna (Östra- och VĂ€stra riksdagshusen) och den började skapas Ă„ren 1905-1907 nĂ€r byggnationen av riksbyggnaderna var klara. Parken Ă€r ca 60 meter i öst-vĂ€stlig riktning och hela 105 meter i nord-sydlig riktning och bestĂ„r av relativt lite trĂ€d, en hel del hĂ€ckar men mest grĂ€sytor.

HISTORIA

LÄt oss börjar med parkens historia och vad som fanns hÀr tidigare, en massa hus? Nej, sÄ var det inte. Under medeltiden fanns hÀr den yttre porten med en mur som gick frÄn vÀster till öster lÀngs hela Helgeandsholmen, pÄ den tiden var ön mycket mindre och Àven uppdelad i flera öar men vi pratar om den delen som lÄg lÀngst i söder mot Stadsholmen. Redan Är 1535 bestÀmde sig Gustav Vasa för att bygga ett stall pÄ ön sÄ han var sÀker pÄ att det fanns hÀstar tillgÀngliga nÀr han eller nÄgon annan i hovet ville ut och Äka. Det stallet flyttades senare bort men pÄ 1670-talet sÄ byggdes ett nytt och större hovstall upp, fast det brann ner Är 1696 och det var dÄ hovstallet som syns pÄ kartan nedan (nr 1) byggdes.

Riksplan 1716

PÄ kartan nedan, frÄn Är 1716, har vi gjort nÄgra markering förutom att mÄla vattnet (Norrström och Stallkanalen) blÄtt för tydlighetens skull.

  1. Kungliga hovstallet
  2. Kungliga husgerÄdskammaren (kallas för Per Brahes hus)
  3. Kungliga slottet som Àr under uppbyggnad
  4. Mynttorget
  5. Norrbro och Norrbrogatan

Som man ser pÄ kartan bestod Helgeandsholmen Är 1716 av mest öppna ytor men ingen park. Det fanns inga offentliga parker Ànnu, den första i Stockholms Àr Strömparterren som anlades Är 1831. I parken "Riksplan" idag finns 2 av ovan nÀmnda delar bevarade till viss del, vi berÀttar om vilka lite lÀngre ner pÄ sidan.

Riksplan 1932Riksplan Ă„r 1932. Flygfoto av Oscar Bladh.

Huvudentrén

Parken "Riksplan" anlades Ă„ren 1905-1907, efter att de tvĂ„ stora riksbyggnaderna (Östra- och VĂ€stra riksdagshusen) var fĂ€rdigbyggda. Fast det Ă€r ju inte helt sant för nĂ„gon offentlig park byggdes inte och ingen var heller planerad. Ursprungligen, Ă„r 1905, anlades en pampig entrĂ© in till Riksdagshuset (idag heter det Östra riksdagshuset) för huvudentrĂ©n var faktiskt frĂ„n den östra sidan (officiellt Ă€r den det fortfarande) och inte som idag frĂ„n den Riksgatan pĂ„ den vĂ€stra sidan. Den öppna platsen fick Ă„r 1925 namnet "Riksplan" men nĂ„gon park var det som sagt inte. PĂ„ bilden nedan frĂ„n 1960-talet ser man att den öppna ytan t.o.m. anvĂ€nds som parkeringsplats.

Parkeringsplats

Riksplan 1960Riksplan 1960-talet. Flygfoto av okÀnd.

NĂ€r blev det en park dĂ„? Jo, det skulle dröja Ă€nda till den 4:e oktober Ă„r 1983 före Riksplan officiellt blev en park för det var dĂ„ ombyggnationen av det Östra- och VĂ€stra riksdagshusen invigdes. Fast man hade inte tĂ€nkt sig en park den hĂ€r gĂ„ngen heller utan ett stort garage pĂ„ riksdagsledmötenas bilar. Det blev inte sĂ„ för nĂ€r man började grĂ€va för garaget (Ă„r 1978) fann man massor av arkeologiska fynd som t.ex. den gamla yttre stadsmuren, hus och en trolig befĂ€stning som var ca 250 Ă„r Ă€ldre Ă€n stadens officiella grundande (officiellt grundades Stockholm Ă„r 1252) vilket var minst sagt sensationellt.

Invigningen Ă„r 1983

År 1979 tog riksdagen beslut om att behĂ„lla den stora öppna ytan öster om riksdagshusen, minska ner det planerade garaget till ett mycket mindre och att anlĂ€gga Medeltidsmuseet under större delen av ytan. OvanpĂ„ skulle man istĂ€llet för tidigare stenlagda yta skapa en park som skulle ansluta till omrĂ„det historia och Ă€ldre bebyggelse. Efter att arkeologerna var klara Ă„r 1981 pĂ„börjades arbetena och Ă„r 1983 kunde parken, museet och det lilla garaget invigas - samtidigt som de ombyggda riksdagshusen invigdes.

Riksplan

PÄ kartan ovan sÄ syns Riksplan i grön fÀrg, de andra 4 markerade detaljerna Àr alla kopplade till omrÄdets historia:

  1. Foderborden frÄn det rivna Hovstallet
  2. Gamla Norrbro och Norrbrogatan
  3. Glas
  4. VedgÄrdsbron

Foderborden kommer frÄn det rivna gamla Hovstallet som lÄg pÄ Helgeandsholmen under drygt 200 Är. SjÀlva platsen dÀr foderborden stÄr designades av konstnÀren och teaterdekoratören Acke Oldenburg (1923-2005) Är 1983, stenarbetena gjordes av stensÀttaren Aston Bremer frÄn Motala. Utformningen av mosaiken skall associera till foderbordens ursprungliga anvÀndning.

Den sneda parkgÄngen som gÄr diagonalt frÄn sydvÀst till nordöst skall associera till gamla Norrbro och Norrbrogatan som under 600 Är gick över Helgeandsholmen och under lÄng tid var den enda övergÄngen. LÀs mer om gamla Norrbro hÀr.

Det stÄr en glasobelisk i parken, den har funktionen som ljusintag för museet under men den har Àven 4 inskriptioner i glaset. Det Àr författaren och historiken Alf Henriksson (1905-1995) som har skrivet: "TusenÄrigt Àr detta land", "StrÀnder höjdes ur havet", "Sund blev smala strömmar" och "Stockholm Àr MÀlarens lÄs".

Den sneda parkgÄngen som gÄr diagonalt frÄn sydöst till nordvÀst skall associera med den gamla VedgÄrdsbron som gick mellan Helgeandsholmen och Stadsholmen dÀr Skeppsbron början. Det var dÀr man transporterade all ved som slottet behövde för sin uppvÀrmning. LÀs mer om VedgÄrdsbron hÀr.



Test