Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Riddarhusets gård i Gamla Stan i Stockholm

Bild pĂ„ Riddarhusets gård


Fakta och historia om Riddarhusets gård


NÀmndes först Är: 1870
Lat: 59.326135  Long: 18.065407

Riddarhusets gÄrd, eller Riddarhusparken som Riddarhuset sjÀlva kallar det öppna omrÄdet norr om Riddarhuset, skapades Är 1870 dÄ de lÄga stenhusen som lÄg dÀr revs för att ge plats Ät parken och de tvÄ paviljongerna som ligger mot Norrström byggdes. Det var arkitekterna Fredrik Wilhelm Scholander (1816-1881), Adolf Wilhelm EdelsvÀrd (1824-1919) och Axel Frithiof Kumlien (1833-1913) efter det ursprungliga idén av Jean de la Vallée (1624-1696) pÄ 1600-talet. Men lÄt oss gÄ tillbaka till nÀr Riddarhuset byggdes och följa parkens historia fram till dess skapande Är 1870.

Riddarhuset 1629

PÄ bilden ovan visas Simon de la Vallées förslag till Riddarhus Är 1629, det skulle inte förverkligas men det visar hur tanken bakom Riddarhuset började. Det viktigaste för beskrivningen av parken Àr att i förslaget frÄn 1629 fanns det tvÄ öppna ytor, en stenlagd gÄrd i söder (den som syns pÄ bilden) och en parkanlÀggning i norr (syns inte utan endast flyglarna skymtas överst pÄ bilden). Detta kan sÀgas vara ursprunget till parken, fast det skulle ta över 200 Är före den blev förverkligad.

Den byggnad som skulle komma att byggas under Ären 1642-1674 var huvudbyggnaden som visas pÄ bilden nedan. De tvÄ flyglarna mot söder hade man lagt grunden till (kallades för etapp 2) men de kom aldrig att byggas. De planerade flyglarna i norr (kallades för etapp 3) fanns det inget av alls. Faktum Àr att fram till Är 1762 stod de södra flyglarnas omrÄde pÄ huvudbyggnaden ofÀrdiga i vÀntan pÄ att de skulle byggas, dÄ först gjordes dessa omrÄden klara och fick samma utseende som resten av den södra fasaden.

Riddarhuset 1668

Vad hĂ€nde dĂ„ med den norra sidan och parken? Jo, ingenting. PĂ„ den sidan fanns fram till mitten av 1700-talet uthus, stall, förrĂ„dsbyggnader och alla byggda i trĂ€, det sĂ„g m.a.o. inte sĂ„ vackert ut. År 1746 godkĂ€ndes arkitekten Carl HĂ„rlemans ritningar till stallbyggnader i sten pĂ„ den norra sidan dĂ€r parken ligger idag. De stod klara inom nĂ„gra Ă„r och skulle finnas pĂ„ platsen fram till Ă„r 1870 dĂ„ de revs för att de nuvarande paviljongerna skulle kunna byggas och att parken skulle kunna anlĂ€ggas. PĂ„ kartan nedan frĂ„n Ă„r 1870 av KĂŒsel syns fortfarande stallbyggnaderna (de Ă€r markerade med röd fĂ€rg) och omrĂ„det mellan dem Ă€r den öppna planen som fanns, det var dock lĂ„ngt ifrĂ„n en park Ă€ven om den hade ungefĂ€r dagens storlek.

Karta 1870

År 1855 tog arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander fram förslag pĂ„ de nuvarande paviljongerna som skulle byggas istĂ€llet för de gamla stallbyggnaderna som inte lĂ€ngre behövdes. Det blev dock inte Scholander som slutligen kom att utforma de tvĂ„ paviljongerna utan arkitekten Adolf Wilhelm EdelsvĂ€rd med hjĂ€lp av Axel Frithiof Kumlien. Han anvĂ€nde de ursprungliga ritningarna av Simon de la VallĂ©e och de s.k. sjöpaviljongerna han föreslagit. Han utökade storleken frĂ„n 2 fönsteraxlar till 3 för att fĂ„ större utrymme och han planerade den stora gĂ„rden med dess terrasser och balustrader som dĂ„ gick hela vĂ€gen ner till Norrström och slutade i Riddarhuskajen. År 1870 stod det hela klart men en sak kom till under 1800-talets slut, Ă„r 1890 invigdes den stora statyn förestĂ€llande Axel Oxenstierna pĂ„ gĂ„rden, vi har skrivit en artikel om statyn hĂ€r.

Slingerbultsleden

År 1929 invigdes den s.k. Slingerbultsleden, det formella namnet var VĂ€stra Skeppsbron men det var det ingen som kallade den. Den pĂ„verkade dock Riddarhusets gĂ„rd som mellan Ă„r 1870 och 1929 gick hela vĂ€gen ner till strandkanten, nu fick gĂ„rden dras in ca 20 meter Ă„t söder för att Slingerbultsleden skulle fĂ„ plats (se kartan ovan) dĂ€r Slingbultsledens norra riktning Ă€r markerad med rött och den södra riktningen (den var enkelriktad i resp. riktning) Ă€r markerade mer blĂ„tt. Det var i.om. detta som Riddarhusets gĂ„rd Ă„r 1929 fick dagens utseende.



Test