Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Riddarhusets gård i Gamla Stan i Stockholm

Bild på Riddarhusets gård


Fakta och historia om Riddarhusets gård


Nämndes först år: 1870
Lat: 59.326135  Long: 18.065407

Riddarhusets gård, eller Riddarhusparken som Riddarhuset själva kallar det öppna området norr om Riddarhuset, skapades år 1870 då de låga stenhusen som låg där revs för att ge plats åt parken och de två paviljongerna som ligger mot Norrström byggdes. Det var arkitekterna Fredrik Wilhelm Scholander (1816-1881), Adolf Wilhelm Edelsvärd (1824-1919) och Axel Frithiof Kumlien (1833-1913) efter det ursprungliga idén av Jean de la Vallée (1624-1696) på 1600-talet. Men låt oss gå tillbaka till när Riddarhuset byggdes och följa parkens historia fram till dess skapande år 1870.

Riddarhuset 1629

På bilden ovan visas Simon de la Vallées förslag till Riddarhus år 1629, det skulle inte förverkligas men det visar hur tanken bakom Riddarhuset började. Det viktigaste för beskrivningen av parken är att i förslaget från 1629 fanns det två öppna ytor, en stenlagd gård i söder (den som syns på bilden) och en parkanläggning i norr (syns inte utan endast flyglarna skymtas överst på bilden). Detta kan sägas vara ursprunget till parken, fast det skulle ta över 200 år före den blev förverkligad.

Den byggnad som skulle komma att byggas under åren 1642-1674 var huvudbyggnaden som visas på bilden nedan. De två flyglarna mot söder hade man lagt grunden till (kallades för etapp 2) men de kom aldrig att byggas. De planerade flyglarna i norr (kallades för etapp 3) fanns det inget av alls. Faktum är att fram till år 1762 stod de södra flyglarnas område på huvudbyggnaden ofärdiga i väntan på att de skulle byggas, då först gjordes dessa områden klara och fick samma utseende som resten av den södra fasaden.

Riddarhuset 1668

Vad hände då med den norra sidan och parken? Jo, ingenting. På den sidan fanns fram till mitten av 1700-talet uthus, stall, förrådsbyggnader och alla byggda i trä, det såg m.a.o. inte så vackert ut. År 1746 godkändes arkitekten Carl Hårlemans ritningar till stallbyggnader i sten på den norra sidan där parken ligger idag. De stod klara inom några år och skulle finnas på platsen fram till år 1870 då de revs för att de nuvarande paviljongerna skulle kunna byggas och att parken skulle kunna anläggas. På kartan nedan från år 1870 av Küsel syns fortfarande stallbyggnaderna (de är markerade med röd färg) och området mellan dem är den öppna planen som fanns, det var dock långt ifrån en park även om den hade ungefär dagens storlek.

Karta 1870

År 1855 tog arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander fram förslag på de nuvarande paviljongerna som skulle byggas istället för de gamla stallbyggnaderna som inte längre behövdes. Det blev dock inte Scholander som slutligen kom att utforma de två paviljongerna utan arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd med hjälp av Axel Frithiof Kumlien. Han använde de ursprungliga ritningarna av Simon de la Vallée och de s.k. sjöpaviljongerna han föreslagit. Han utökade storleken från 2 fönsteraxlar till 3 för att få större utrymme och han planerade den stora gården med dess terrasser och balustrader som då gick hela vägen ner till Norrström och slutade i Riddarhuskajen. År 1870 stod det hela klart men en sak kom till under 1800-talets slut, år 1890 invigdes den stora statyn föreställande Axel Oxenstierna på gården, vi har skrivit en artikel om statyn här.

Slingerbultsleden

År 1929 invigdes den s.k. Slingerbultsleden, det formella namnet var Västra Skeppsbron men det var det ingen som kallade den. Den påverkade dock Riddarhusets gård som mellan år 1870 och 1929 gick hela vägen ner till strandkanten, nu fick gården dras in ca 20 meter åt söder för att Slingerbultsleden skulle få plats (se kartan ovan) där Slingbultsledens norra riktning är markerad med rött och den södra riktningen (den var enkelriktad i resp. riktning) är markerade mer blått. Det var i.om. detta som Riddarhusets gård år 1929 fick dagens utseende.



Test