Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Stora Hoparegränd i Gamla Stan i Stockholm

Bild pĂ„ Stora Hoparegränd


Fakta och historia om Stora Hoparegränd


NÀmndes först Är: 1550
LĂ€ngd: 80 meter
Lat: 59.324619  Long: 18.074816

Stora Hoparegränd har troligen fått sitt namn efter Michael Hopare (Hoper) som ägde ett hus vid gränden under första delen av 1500-talet.

Michael Hopare, hette kanske Hoper men båda varianterna nämns, dog ungefär på 1560-talet och år 1566 nämns att hans änka, Brita, överlämnar huset till sin syster eller brorsdotters man mot att dom försörjer henne så långe hon lever. Namnet Hoper är av Holländskt ursprung som troligen kom Michael eller någon förfader från just Holland. På denna tiden användes också namnet Hoper som beteckning för tunnbindare.

År 1550 nämns gränden för första gången som "Mehiill Hopares grennd", år 1578 som Hopers Grändh" och år 1582 som "Michael Hopers grendh". På Tilaeus karta år 1733 kallas den för "Stora Hopare grändh". Detta namnet verkar ha blivit det allmänt gällande från mitten av 1700-talet och fram till idag.

Längs norrut i gränden finns en överbyggnad som har en fri höjd om 2,25 meter.

Stora Hoparegränd förkom också i filmen "Stora Hoparegränd och Himmelriket" från 1949 med regi av Gösta Folke. I filmen spelar bl.a. Stig Järrel, Ingrid Borthen och Erik Hell.



Test