Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Schönfeldts gränd i Gamla Stan i Stockholm

Bild pĂ„ Schönfeldts gränd


Fakta och historia om Schönfeldts gränd


NÀmndes först Är: 1733
LĂ€ngd: 90 meter
Lat: 59.323552  Long: 18.068572

Schönfeldts gränd har fått sitt namn efter assersorn i Kommerskollegium Greger von Schönfeldt. Han köpte år 1674 det palats som fältherren Lennart Torstensson låtit bygga i kvarteret Thisbe, hörnet av Stora Nygatan och gränden. Han dog dock ganska snart efter köpet så det var hans hustru och hennes familj som flyttade in i huset år 1680.

Gränden har under olika perioder i historien haft olika namn beroende på om det är delen mellan Stora Nygatan och Lilla Nygatan som avses eller om det är delen mellan Lilla Nygatan och Munkbrogatan. Låt oss titta närmare på detta.

Del 1: Stora Nygatan - Lilla Nygatan

År 1733 kallas denna del av gatan för "Schönfeltz gränd" på Tilaeus karta. Detta namn utvecklar sig till Schönfeldts gränd som år 1885 efter den stora namnrevisionen gäller för denna del och den delen som går från Lilla Nygatan till Munkbrogatan.

Del 2: Lilla Nygatan - Munkbrogatan

År 1733 kallas denna del av gatan för "Prechtris gränd" vilket torde vara en felskrivning för år 1737 är detta korrigerat till "Prechtens gränd". Namnet kommer från den i Bremen födde bildhuggaren Buchard Precht (1651-1738) som hade sin bildhuggarverkstad i hörnet av gränden och Lilla Nygatan nr 12. Han har bl.a. gjort de s.k. Kungsstolarna och predikstolen i Storkyrkan samt en rad arbeten på Drottningholms slott.

År 1737 omnämns gränden även som "Badstugugårds gränd" vilket verkar ha gällt för en kortare tid då det inte återfinns vid något senare tillfälle. År 1885 får gränden, som nu blir en del av den nya långa gränden, namnet "Schönfeldts gränd".



Test