Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Prästgatan i Gamla Stan i Stockholm

Bild pĂ„ Prästgatan


Fakta och historia om Prästgatan


NÀmndes först Är: 1529
LĂ€ngd: 470 meter
Lat: 59.325018  Long: 18.069656

Prästgatan har fått sitt namn efter de bostäder som byggdes utefter den på 1500-talet för staden präster (kaplaner).

Det är först år 1885 som Prästgatan heter Prästgatan hela vägen som du ser den idag. Då bestämdes att den sista änden i dess nordliga del, Helvetiegränden" och den sista änden i dess sydliga del, Stenbergs gränd" skulle integreras in i Prästgatan. Tidigare hade Prästgatan varit uppdelad på många fler namn och vi skall försöka återge några av dem här.

På 1200-talet utgjorde gatan, den s.k. Västra Murgatan. Det var den gatan som gick på insidan av försvarsmuren mot väster och den var till för att soldater m.fl. snabbt skulle kunna ta sig fram till de delar av muren som behövdes försvaras. Den Västra Murgatan var precis som den Östra Murgatan (nuvarande Baggengatan och Bollhusgränd) minst 6 alnar (1 aln = 0,593802 meter) bred. Detta krävdes enligt Kung Magnus Erikssons stadslag från senare delen av 1400-talet.

När den gamla muren revs på 1500-talet så fick gatan en annan innebörd. Nu blev det en "vanlig" stadsgata.

Gatan blev grovt sätt indelad i 5 delar, Del 1 från Österlånggatan till Tyska Stallplan, Del 2 från Tyska Stallplan till Tyska Brinken, Del 3 från Tyska Brinken till Kåkbrinken, Del 4 från Kåkbrinken till Storkyrkobrinken och Del 5 från Storkyrkobrinken in i kvarteret Neptunus Mindre.

Del 1: Österlånggatan - Tyska Stallplan

Denna delen av gatan kallas år 1733 på Tileaus karta för "Stenbergs gränd" efter Hovstallmästaren, vid Drottnings Kristinas hov, Antonius von Steinberg. Han ägde kvarteret Venus vid gränden, nuvarande Gyllenhielmska palatset. År 1885 ändrades dock namnet till Prästgatan. Några tidigare namn på gränden finns inte dokumenterat.

Del 2: Tyska Stallplan - Tyska Brinken

Denna delen av gatan kallades för "Tyska Prästgatan" då präster som arbetade inom den Tyska Kyrkan bodde på denna del av gatan. På medeltiden och fram till 1500-talet kallades gatan bara för "Mellan murarna västantil". Fr.o.m. år 1885 kallas gatan för Prästgatan.

Del 3. Tyska Brinken - Kåkbrinken

Denna delen av gatan hamnar mellan Tyska Prästgatan och Svenska Prästgatan och det är därför troligt att den faktiskt hette Tyska Prästgatan i sin södra del och Svenska Prästgatan i sin norra del. På medeltiden och fram till 1500-talet kallades gatan bara för "Mellan murarna västantil". Fr.o.m. år 1885 kallas gatan för Prästgatan.

Del 4: Kåkbrinken - Storkykobrinken

Denna delen av gatan kallades för "Svenska Prästgatan" då präster som arbetade inom Storkyrkan bodde på denna del av gatan. På medeltiden och fram till 1500-talet kallades gatan bara för "Mellan murarna västantil". Fr.o.m. år 1885 kallas gatan för Prästgatan.

Del 5: Storkyrkobrinken - Kvarteret Neptunus mindre

Denna del av gatan kallades år 1529 för "Helwitesgränd", år 1646 för Helgemesse grenden", år 1669 för "Helgeandz grenden o.s.v. fram till år 1821 då den kallades "Helvetii gränd". Kort sagt så kallades denna delen av gatan för ""Helvetesgränd".

Namnet kommer från att den låg norr om kyrkan, i detta fallet Storkyrkan, vilket förr i tiden kallades för Helvetet. Helvetet var det område som gränsade mot kyrkogårdens norra del och ansågs vara ohelig mark. På detta område begravdes sådan som tagit självmord samt brottslingar. En annan intressant sak med Helvetesgränd var att här bodde också stadens bödel. Du kan läsa mer om Helvetsgränd på den historiska delen av denna webbplats.

På medeltiden och fram till 1500-talet kallades gatan bara för "Mellan murarna västantil". Fr.o.m. år 1885 kallas gatan för Prästgatan.



Test