Öppna stĂ€ng menyn
En bild pÄ ett stort hus
En bild pÄ ett hus
En bild pÄ ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Ignatiigränd i Gamla Stan i Stockholm

Bild pĂ„ Ignatiigränd


Fakta och historia om Ignatiigränd


NÀmndes först Är: 1606
LĂ€ngd: 70 meter
Lat: 59.325106  Long: 18.068497

Namnet kommer från den berömde boktryckaren och husägaren vid gränden, Ignatius Meurer (1589-1672).

Ignatius Meurer, som bl.a. tryckte Stadslagen år 1628 i antikva tryckstil (en vanlig teckenstil i våra dagar som det skulle ta hundra år innan andra följde efter) och Sveriges första tidning år 1645 "Ordinari post tijdender". Han mest kända tryck är dock Gustav II Adolf bibel som spreds i större upplaga och används runt om i landet. För dem som ville köpa den var priset 55 Daler kopparmynt eller 22 Daler silvermynt (1 Daler = 32 öre). Han var född i Tyskland år 1589 och flyttade till Stockholm år 1610. Genom giftemål blev han ägare till Anund Olofsson Helsings tryckeri.

År 1606 nämns gränden för första gången och då under namnet "Mårten Klinks gränd", Mårten Klink ägde vid den tiden hörnhuset vid gränden mot Västerlånggatan och som sedvanan var fick då gränden namnet efter honom. Tidigare har gränden troligen också haft namnet "Matts Mårtenssons gränd" men det är inte belagt i några källor.

År 1661 heter gränden "Mårten Klinkas gränd" och strax därefter "Ignatij gränden". Det senare namnet utvecklas över tiden till dagens "Ignatiigränd".



Test