Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Sammanbindningsbanans broar i Stockholm

Sammanbindningsbanan var järnvägssträckan som förband Västra stambanans centralstation, Stockholms södra, med Norra stambanans centralstation, Stockholms norra, och på det viset band ihop de två stora stamnäten. För att göra detta krävdes 3 broar och de är dessa broar vi skall berätta om i denna artikel.

Bild på Sammanbindningsbanans broar


Fakta och historia om Sammanbindningsbanans broar


Invigdes: 1871-7-17
Längd: 0 meter
Bredd: 0 meter
GPS: ,

Den som till stor del stod bakom planerna för de stora stambanorna i mellersta- och södra Sverige var Nils Ericsson, bror till uppfinnaren John Ericsson. Han var också den drivande kraften bakom tillkomsten av Sammanbindingsbanan i Stockholm vars planer han presenterade under slutet av 1850-talet inkl. en ny centralstation vid Klara. Förslaget var att dra ett dubbelspårign järnväg mellan Stockholms södra centralstation vid Södra Bantorget (idag Medborgarplatsen) och Stockholms norra centralstation vid Norra Bantorget. Det innebar ett stort ingrepp i Stockholm och var omdiskuterat med många yttranden för och emot.

Bild på Södra järnvägsbron år 1904
Södra Järnvägsbron år 1904. Foto av okänd.

För att bygga järnvägen mellan Södermalm och Norrmalm behövdes 3 broar att byggas, den Södra järnvägsbron mellan Södermalm och Munkbron på Stadsholmen, bron över Riddarholmskanalen samt den Norra järnvägsbron mellan Riddarholmen och Norrmalm. Det var ett stort projekt då det var dubbelspårig järnväg samt att en gångbana skulle läggas till på brons östra sida där bl.a. den beslutade Strömsborgsbron skulle anslutas.

Beslutet att bygga den nya Sammanbindningsbanan togs den 12:e augusti år 1864 då förslaget från Sveriges riksdag år 1863 formaliserades av kung Karl XV. Till chef för arbetet utsågs civilingenjör Erik Unge som också ritade den nya Riddarholmsbron vilken var nödvändig för att Sammanbindningsbanan skulle kunna dras fram över Riddarholmen. Arbetet kom att pågår fram till den 17:e juli år 1871 när invigningen skedde.

En intressant detalj om bygget är att gångbanan som gick efter broarnas östra sida var ett helt privat initiativ av fabrikören och rådsmannen Anton W Frestadius, han betalade ur egen ficka.

Södra järnvägsbron byggdes som en gjutjärnskonstruktion med fackelverk vilande på betongfundament. Mitt i bron byggdes ett större betongfundament och därpå sattets ett svängspann om 42 meter som kunde öppnas för att släppa fram sjöfarten.

Bild på Södra järnvägsbron år 1870
Södra järnvägsbron år 1870. Teckning av P.C. Bergman

Bron över Riddarholmskanalen byggdes som en gjutjärnskonstruktion med fackelverk vilande på betongfundament, bron var inte öppningsbar.

Bild på bron över Riddarholmskanalen år 1886
Bron över Riddarholmskanalen år 1886. Teckning av Gustaf Broling.

Norra järnvägsbron byggdes som en gjutjärnskonstruktion med fackverk vilande på betongfundament, bron var inte öppningsbar.

Bild på norra järnvägsbron år 1870
Norra järnvägsbron år 1870. Teckning av P.C. Bergman.



Test