Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Gamla Norrbro i Stockholm

Norrbro är Stockholms äldsta och historiskt viktigaste bro. Första gången den nämns i en skrift är år 1288, men den är säkert äldre än så. Ursprungligen var Norrbro en del av det vägsystem som band samman Östergötland i söder med Svealand i norr och som sådan bekostades bygget och underhållet inte enbart av staden Stockholm.

Bild på Gamla Norrbro


Fakta och historia om Gamla Norrbro


Invigdes: 1288--
Längd: 0 meter
Bredd: 0 meter
GPS: ,

Gamla Norrbro kallar vi den bron som gick från nuvarande Mynttorget till nuvarande Gustav Adolfs torg åren 1288-1806, bron fanns sannolikt före år 1288 men det är då den nämns för första gången i ett skriftligt dokument. Kung Magnus Ladulås skriver ett brev till S:ta Klars kloster den 11:e september år 1288 om att han bl.a. skänker det tidigare hospitalets tomt vid den norra bron i Stockholm till klostret. Andra gången Norrbro nämns vid namn är i brevet från Richard Klerk i Helgeandshuset den 29:e juli år 1323 när han bl.a. skriver att borgaren Alexander och hans hustru skänker de två smedjorna vid Norrström till Helgeandshuset.

Därefter nämns Norrbro i brev daterade år 1335, 1336, 1337 o.s.v. Den första kända bilden på Norrbro visas nedan och är Blodbadstavlan från år 1524 (bilden är ett koparstick som är en kopia av träsnittet från år 1524).

Bild på del av Blodbadstavlan från 1524
Blodbadstavlan från år 1524. Kopparstick av P.H. Mandel år 1676.

På Blodbadstavlan ovan så visas också Klara kloster i det övre högra hörnet. Det låg där dagen Klaraområde ligger på Norrmalm, det var ett franciskaner kloster för nunnor och hade ett stort inflytande i staden om dess närområde. Det fanns också ett franciskanerkloster för munkar, det låg på nuvarande Riddarholmen och kallades för Gråbrödraklostret. Egentligen var det ett konvent men kallas oftast för kloster.

Första gång en karta visa Norrbro är på den första kända kartan över Stockholm från år 1625. Det finns en karta som är daterad år 1547 men den är identisk och troligen en feldaterad så vi följer den godtagna forskningen och säger att första kartan kom år 1625. Den visas nedan och där går Norrbro i form av 3 broar från den nordvästra delen av Stadsholmen via Helgeandsholmen vidare till dåvarande Malmtorget (nuvarande Gustav Adolfs torg). Notera också att det fanns redan år 1625 en bro längre nordöst på Stadsholmen som gick över till Helgeandsholmen, det var Vedgårdsbron. I söder gick vägen via några s.k. spångar mellan Stadsholmen och Åsön (nuvarande Södermalm).

Karta lver Stockholm år 1625
Karta över Stockholm år 1625 av okänd

Som framgår av kartan från år 1625 var Norrbro egentligen 3 broar med 2 mellanliggande gator. Alla broarna kallades för Norrbro men vi kommer att använda ordningen, Norra Norrbro, Mellersta Norrbro och Södra Norrbro när vi beskriver dem. De båda gatorna kallades för Norrbrogatan. Numera finns det markeringar vid Mynttorget där Norrbro gick ut över Norrström mot Helgeandsholmen, det går också att läsa om Norrbro och Norreport på en informationsskylt som står i den södra delen av Mynttorget.

Norrbro var under hela sin livslängd en träbro, eller för att vara mer korrekt träbroar. Det var inte en lokal bro utan den var en del av landsvägen som förband Östergötland med Svealand. Den vägen kallades allmänt för Göta landsväg och Norrbro var en del av den. Det går än idag att se delar av den Gamla Göta landsväg ute på Årstafältet för den som är intresserad. Att Norrrbro var en del av rikets vägnät gjorde att Stockholm inte behövde stå för hela underhållskostnaden utan den delades mellan Stockholm, Västerås, Arboga, Uppsala, Enköping, Sigtuna, och Strängnäs. Detta stod skrivet i kung Magnus Erikssons stadslags byggningsbalk från år 1349-1357 kapitel 23:


Siw æu the köpstadha som norra bro skulu byggia the næst stadhenum ær, swa opta thet thorff.


§ 1. Stokholms mæn skulu bygning sina byria i iordhenne næst stadhenum, ok bygge ower strömen litla, ok halfft broa karet thet sunnarsta næst stadhenum, som vndi the samu bronne ligger; wæsteraros ok arbogha thet sama brokaret halft, swasum norradelin ok allan halfua delin a the samu bronne moot vpsalum, eneköpunge, siktwna ok strængianæs, ther til bönderne widh taka; vpsala ok eneköpung sin thridhiung, siktwna ok strængianæs sin thridhia deel aff samu bronne.

§ 2. Hwilken stadher eig bygger the samu brona tha foghaten aff stokholme them til sigher ella dagh fore lægger, böte XL. marker til twæskiptis konungenum ok stadhenum. Vm the andra twa broar i stokholme æru, som annur norra bro ok sudhra bro, wari lagh samu.

På 1500-talet började de andra städerna ifrågasätt deras skyldighet att betala för Norrbro vilket gjorde att år 1624 dras ärendet inför rätten men utan resultatet. Lite senare löser man frågan genom att staten tar över de andra städernas underhållsskyldighet. År 1641 får Helgeandsholmen den första stadsplanen och där bestäms att Norrbro skall ha samma bredd över alla de 3 broarna och 2 gatorna, 24 alnar (ca 14 meter), fram tills dess varierade bredden från 10-20 alnar vilket ställde till problem när många skulle passera bron. Förslaget drivs av Överståthållaren i Stockholm, riksrådet och amiralen Klas Larsson Fleming som också föreslår att Norrbro skall rätas ut så att den går i en rak linje över Norrström. Förslaget drivs igenom och år 1689 ser Norrbro ut som på kartan nedan.

Karta över Norrbro år 1689
Karta över Norrström år 1689 av Johan Holm

En sak som skall noteras är att Norrbro var inte öppningsbar. Fr.o.m. när Norrbro byggs någon gång på 1200-talet så kan inte båtar längre passera genom Norrström, de hänvisades då istället till Lilleström i Söderström och senare de olika slussarna (från 1642 och framåt).

Norrbro var inte bara en bro för de som skulle passera Stockholm utom också en mycket viktig lokalgata/bro. Ute på Helgeandsholmen och Slaktareholmen etablerades Slakthuset, Fisketorget, Strömkvarnen och en rad bodar för hantverkare och handelsmän. Det var ett sätt för staden att sprida ut verksamheterna som att koncentrationen till de inre delarna av staden minskade. Det gjorde också att man kunde beskatta dessa för att betala underhållet för bron. Det var dock inte bara affärsverksamhet som etablerades.

År 1535 byggs det första kungliga stallet på Helgeandsholmen, kanske togs delar av det gamla Helgeandshuset till stallbyggnad. Redan åren 1604-1612 byggs speciella stallbyggnader men de flyttar därifrån år 1640 när istället det Kungliga Myntet tar över byggnaderna. År 1673 flyttar det Kungliga stallet tillbaka och det Kungliga myntet flyttar till det nya huset vid Mynttorget (som har fått sitt namn efter det huset). Det Kungliga stallet kommer att stanna där till år 1899 när det rivs för att ge plats till det nya Riksdagshuset.

Bild på norrbro samt Fleming och Brahes hus
Bild på Klas Fleming hus (D) och Per Brahes hus (E). Skiss av Erik Dahlberg på 1650-talet

År 1637 köper Överståthållare Klas Fleming tomten norr om det Kungliga stallet och uppför ett palats som kallas för det Flemingska huset. Det rivs år 1696 när det Kungliga stallet behöver mer plats. År 1645 får Anders Gyldenklou tomten norr om Klas Fleming och låter bygga det Gyldenklouska huset, ett något större palats än det Klas Fleming byggt. År 1654 köper riksdrotsen Per Brahe huset som då också ändrar namn till Per Brahes hus. År 1697 tar riksarkivet över huset efter den stora slottsbranden, senare kommer även det Kungliga biblioteket, Vetenskapsakademin m.fl. att finnas där. Huset rivs först år 1815 och området tas över av det Kungliga stallet.

Under 1600-talet fanns det flera kanaler under Norrbro, det var Stallkanalen (Norre Ström närmast Slottet var namnet på den tiden) närmast Mynttorget, sedan kom den södra Helgeandskanalen som gick söder om det Flemingska huset och sist den norra Helgeandskanalen som gick mellan det Flemingska huset och Per Brahes hus. Alla dessa kanaler korsade Norrbrogatan med små spångar varav den nordligaste spången kan anses vara en bro, Mellersta Norrbro. Kanalerna gjorde att vatten kunde strömma ut från Mälaren vid våren och minskade risken för översvämningar. När kanalerna grundade upp p.g.a. landhöjningen grävdes en kanal mitt i Helgeandsholmen och nuvarande Strömparterren. Den symboliseras än idag vid Strömparterren av en vattendam som går ut mot Strömmen där konstverket Solsångaren står. Kanalen finns även kvar i form av förbindelselänken i Medeltidsmuseet mellan entrén och utställningslokalerna.

År 1713 lägger Nicodemus Tessin d.y. fram ett förslag till att flytta Norrbro längre österut och dra den mellan centrumaxeln på det nya Kungliga slottet och Gustav Adolfs torg. Det blir inget av med det p.g.a. det Stora Nordiska kriget pågår för fullt och det finns inga pengar. År 1756 tar arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz upp förslaget på nytt och en bro (Slottsbron) påbörjas med färdigställs inte. År 1787 påbörjas bygget av Ny Norrbro när kung Gustav III lägger grundstenen. År 1806 rivs gamla Norrbro och en ny bro byggs mellan Mynttorget och Helgeandsholmen. Den kallas fram till år 1879 för Lilla Norrbro för att sedan döpas om till Stallbron som den heter än idag.



Test