Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Norrbro i Stockholm

Med Norrbro i denna artikel menar vi stenbron som går mellan Slottkajen nedanför det Kungliga slottet till Gustav Adolfs torg via den östra delen av Helgeandsholmen. Denna bro stod klar i hela sin längd år 1807. Gamla Norrbro gick mellan Mynttorget och Gustav Adolfs torg och den behandlas i en separat artikel här.

Bild på Norrbro


Fakta och historia om Norrbro


Invigdes: 1807--
Längd: 190 meter
Bredd: 19 meter
GPS: 59.327673 , 18.070675

Norrbro har fått sitt namn efter att de var den bron som gick norrut från Stockholm (Gamla Stan), precis på samma sätt som Norrström fick sitt namn efter att det är vattenströmmen norr om Stockholm.

När Nicodemus Tessin d.y. fick i uppdrag att bygga det nya Kungliga slottet av kung Karl XII den 3:e juni år 1697, bara knappt en månad efter slottsbranden den 7:e maj, började han också tänka på det nya slottets omgivningar. Sedan år 1654 hade det norra Stockholm formats efter en generalplan av arkitekten Jean de la Vallée som utgick från Kärntornet i slottet Tre Kronor. Huvudaxeln vände sig mot norr via bl.a. den stora tilltänkta Konungsgatan som började med en bro från slottet till Malmtorget (nuvarande Gustav Adolfs torg), se bilden nedan. Redan den 16:e december år 1656 nämner kung Karl X Gustav denna plan med den nya bron och paradgatan i ett brev.

Karta över Jean de la Vallees förslag till Norrbro
Jean de la Vallees förslag till Norrbro. Karta av Johan Holm 1689 (förtydligad).

Redan år 1692 (före slottsbranden) skrev Tessin till kung Karl XI om att förändra generalplanen (Jean de la Vallées plan) till att följa ett strikt axelsystem där slottets (dåvarande slottet Tre Kronor) huvudport skulle gå rätvinkligt genom norra längan. Från den norra längan skulle sedan en bro, via ett rampsystem liknande dagens Lejonbacke, gå över Norrström till Norrmalmstorg (nuvarande Gustav Adolfs torg). På torget skulle en triumfport placeras som den nya paradgatan skulle passera igenom på sin väg norrut genom staden. Kung Karl XI blev imponerad av förslaget och beslutade den 3:e mars år 1692 att arbetet enligt den gamla generalplanen skulle stoppas. Därmed skapades förutsättningen för dagens Norrbro.

De första åren efter slottsbranden var Tessin fullt upptagen med slottsbygget och omgivningarna fick vänta men år 1712 börjar han sammanställa sin "General Planta", generalplan som täckte området från Tyska kyrkan till Brunkeberg inkl. den nya bron mellan slottet och Malmtorget. År 1713 var generalplanen i stort sätt färdig men vid denna tiden var krigslyckan för Sverige i det Stora Nordiska kriget dålig, framförallt efter förlusten i Poltava den 28:e juni år 1709. Den nya generalplanen accepterades av kung Karl XII som befann sig i Bender men kunde den inte genomföras p.g.a. bristen på pengar. Tessin dog år 1728 och med honom försvann den storstilade generalplanen inkl. förslaget till nya Norrbro som bl.a. skulle haft en skulpturallé.

Efter Tessins död tar hans son, Carl Gustaf Tessin, tillsammans med arkitekten Carl Hårleman över ansvaret för att driva slottsbygget vidare. Carl Hårleman dör dock år 1753 och han ersätts av arkitekten Carl Johan Cronstedt som tillsammans med Carl Gustaf Tessin färdigställer slottet för kungafamiljens inflyttning år 1754. Det som återstår runt slottet att färdigställa som t.ex. Lejonbacken och Kansliflygeln vid den Yttre Borggården ritas av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz.

Carl Fredrik Adelcrantz tar också fram ett förslag till en ny Norrbro år 1756 som accepteras av Stockholms råd men där beslutet blir att endast bygga den södra delen av bron, den mellan det Kungliga slottet och Helgeandsholmen. Man påbörjar brobygget men det stannar av efter att brofundamenten har gjorts klara p.g.a. penningsbrist samt det politiska läget med kung Fredrik I som är ointresserad av att styra landet. Över brofundamenten läggs dock en brobana av trä som fungerar som en bro fram till år 1796 under namnet Slottsbron.

År 1771 tillträder Gustav III som kung men han har tankar på annat med bl.a. en statskupp år 1772 för att återinföra enväldet. Han prioriterar byggen som det nya operahuset mm framför den nya Norrbro vilket gör att arbetet fortsätter att stå stilla. Vårfloden år 1780 blir dock ovanligt kraftig och raserar flera av de gamla träbroarna vilket tvingar fram ett beslut om att återuppta brobygget. Arkitekten Erik Palmstedt reviderar de ursprungliga ritningarna av Carl Fredrik Adelcrantz från år 1756 och ritar den nya Norrbro som en stenbro i två delar med en mellanliggande vägsträcka år 1781.

Den norra delen påbörjas år 1787 där kung Gustav III själv lägger grundstenen. Den norra delen står klar år 1796 och då fortsätter bygget på den södra delen som avslutas år 1806. Alla delarna inkl. den mellanliggande gatan står klara år 1807. Norrbro blir den första bron i Stockholm med trottoarer och en gatubeläggning huggen i sten. Stenen kom från granitbrottet vid Blockhusudden på Södra Djurgården.

Den norra delen är 55 meter lång och 19 meter bred och har 3 valv. Den södra delen är 20 meter lång och 19 meter bred och har ett valv. Gatan mellan de två broarna som också heter Norrbro är 115 meter lång och 19 meter bred. Den totala längden är 190 meter.

Bild på Norrbro år 1840
Norrbro år 1840 med basaren till vänster. Etsning av Johan Henrik Strömer

År 1838 byggs den s.k. Norrbro basaren längs den västra sidan av gatan mellan de två brodelarna. Detta var ingen nytt i Stockholm som haft s.k. brohandel sedan 1500-talet på Gamla Norrbro. Totalt fanns det 24 butiker varav den kanske mest kända var Adolf Bonniers boklåda som var grunden till Bonniers koncernen. Basaren revs år 1904 i samband med bygget av det nya Riksdagshuset.

År 1853 fick Norrbro gatubelysning, de första gaslyktorna i Stockholms placerade ut på bron. Samma sak gällde även när den elektriska gatubelysningen kom år 1881 med de s.k. båglamporna. De nuvarande lamporna på Norrbro sattes upp år 1926 och är ritade av arkitekten Kurt von Schmalensee. Samma år, 1926, fick också det norra brofästet vid Gustav Adolfs torg sina lejonskulpturer, de är kopior på originalen som står inne i Vatikanmuseet i Rom.

År 2009-2010 gjordes en större renovering av Norrbro som bl.a. fick ny gatubeläggning med granit från Bohuslän, en ny ballustrad i brons mm. Den 23:e januari år 2010 återinvigdes Norrbro av kronprinsessan Victoria som också placerade en ny grundsten i trottoaren enligt traditionen från Gustav III år 1787.



Test