Ljusgloben
Ljusgloben är gjord år 1972 av Torolf Engström. Den har hela 49 st ljushållare
som är anpassade för julgransljus och hänger rakt ner från taket med en järnkrok
i mässing på mitten. Vill du tända ett ljus i ljusgloben så är det bara att
ta tag i den och sänka ner den så att du når.
Votivskeppet
Skeppet som hänger från taket är ett s.k. votivskepp (votiv betyder tillbedjan).
Skeppet är en kopia av det tidigare votivskeppet som fanns i Storkyrkan och som
var tillverkat någon gång åren 1590 - 1610. Sveriges äldsta votivskepp. Detta finns
numera på Sjöhistoriska museet. Skeppet föreställer en Engelsk Galleon från slutet
av 1500-talet och originalet var troligen byggt i Holland.
Votivskepp var vanligtvis en gåva som gavs som tacksägelse till Gud för att
en sjöman räddats ur sjönöd. Det är okänt vem som skänkte skeppet.
Vädersolstavlan
Vädersolstavlan är från 1630-talet och en kopia av originalet som Urban Målare
målade år 1535 efter de himlafenomen som syntes på himlen den 20:e april år 1535.
Fenomenet var ett s.k. halofenomen vilket innebär att flera solar syns på himlen.
Det uppstår p.g.a. iskristaller reflekterar soljus.
På tavlan finns en av de äldsta bilderna på Stockholm återbildat, troligen
på ett ganska korrekt sätt. På den historiska delen av denna webbplats återges
denna bild av Stockholm i mycket mer detalj om du är intresserad.
Olaus Petris gravsten
År 1903 kunde man identifiera gravestenen för Olaus Petri som då låg i mittengången,
det var svårt då den under åren blivit mycket sliten av allt gående på den. För att bevara
den för eftervärlden så flyttades den till den nuvarande platsen direkt under predikstolen och
byggde ett staket i smidesjärn runt den. Till vänster ovanför stenen sitter en
tavla huggen i sten som berättar om honom.
Predikstolen
År 1704 presenterade bildhuggaren Buchart Precht sitt förslag till ny predikstol
för storkyrkans församling vilket genast godtogs, det var en mycket utsmyckad och
praktfull predikstol som man beslutade bygga. Drygt hälften (6.000 av totalt 10.000 daler)
av den nya predikstolen betalades av Elisabeth Funch (Elisabeth Funch var dotter till
borgmästare Hans Hansson som har ett epitafium i kyrkan). År 1705 var den nya predikstolen
klar och hade den något ovanliga bilden av "Kvinnan vid Sykars brunn" på framsidan.
Kungsstolarna
Kungsstolarna är ritade år 1686 av Nicodemus Tessin d.y., en var för kungen
och en var för drottningen. Bildhuggarare var Buchardt Precht. Kungsstolarna
används även idag av kungaparet när de besöker storkyrkan.
Ålen och lejonet
Långt fram i Storkyrkan finns en relief med en texttavla ovanför som är gjorda
av Adam van Duren år 1521. Adam van Duren var en del i den danska kungen
Kristian II:s försök att erövra Stockholm men då Gustav Vasa visade sig
för svår att rå på fick Kristian II fly.
Bilden föreställer ett lejon och en lejoninna som försöker fånga en ål och
det står följande på tavlan: "Ålen är fet och en stark fisk, han är inte
lätt att fånga med blotta händerna, det är visst, 1521. Den som vill hålla
honom i förvar från varken spara på säckar eller kistor". Det är nog Gustav
Vasa som åsyftas som ålen och kung Kristian II som lejonet.
S:t Göran och draken
S:t Göran och draken räknas till ett av Nordeuropas främst skulpturer från medeltiden
och representerar den svenska armens seger över den danska armen år 1471 i slaget vid brunkeberg.
Sten Sture d.ä skall enligt sägnen ha bett till helgonet S:t Örjan (soldaternas helgon)
före striden och lovat en helgonstaty och ett altare i Storkyrkan om han vann striden.
Svenskarna vann och Sten Sture d.ä. gav den tyska konstnären Bernt Notke i uppdrag att skapa
helgonstatyn. Efter drygt 6 års arbete, år 1489, var den klar och kunde installeras i Storkyrkan
där den fortfarande står.
Inne i själva statyn, i S:t Görans bröstharnesk, finns 3 st benbitar från helgonet S:t Göran insatta.
Detta var en gåva från Påven och gör statyn till en s.k. relikvarium. Statyn är gjord i Ek
och på Köpmanbrinken i Gamla stan finns en kopia av statyn, i större skala och i brons.
Yttersta domen
Yttersta domen är en av de två mycket stora målningarna som finns i Storkyrkan
och som är gjord av David Klöcker Ehrenstrahl år 1696. Från början fanns målningen
på Kungliga slottet och Slottskyrkan men då den brann ner år 16997 flyttades
målningen till Storkyrkan och där är den kvar än idag.
Den sjuarmade ljusstaken
Längst fram i Storkykran vid altaret står en stor ljusstake i mässings. Troligen är den från
från slutet av 1300-talet eller början av 1400-talet och kommer från norra Tyskland.
Sägnen säger att det var hertig Eriks hustru Ingeborg som skänkte ljusstaken till Storkyrkan år 1320.
Detta i samband med att hennes man och dennes bror, hertigarna Erik och Valdemar, dödats
vid Nyköpings gästabud. Det kanske också är dessa två man ser i relief på ljusstaken.
Silveraltaret
Storkyrkans altartavla är gjord i ebenholtsfaner och hamrad dekor i silver, därför har det fått namnet
Silveraltaret. Det är donerat år 1652 av Johan Adler Salvius, chefsförhandlare för Sverige vid den
Westfaliska freden är 1648. Det är tillverkat av guldsmeden Eustasius Erdmuller från Tyskland.
Korsfästelsen
Korsfästelsen är en av de två mycket stora målningarna som finns i Storkyrkan
och som är gjord av David Klöcker Ehrenstrahl år 1695. Från början fanns målningen
på Kungliga slottet och Slottskyrkan men då den brann ner år 16997 flyttades
målningen till Storkyrkan och där är den kvar än idag.