Skeppsbroraden

Skeppsbroraden idag visar upp samma imponerande ansikte det gjort i flera hundra år, här finns 24 st ståtliga stenhus som alla värda en granskning.

Skeppsbroradens hus var oftas tänkta som bostadshus i en förnämare stil i de övre våningarna och lagerlokaler i bottenvåningen, alternativt på gården i vissa fall. Ägarna var nästa undantagslöst rikare köpmän som var aktiva inom den svenska utrikeshandeln.

Husen visar alla upp sin mest imponerande sida mot vattnet, vilket också stämde överens med hur kung Gustav II Adolf ville ha det. Den blivande stormakten Sverige skulle ge ett imponerande intryck på ankommande gäster m.fl. Skeppsbron var också under en lång tid den kanske främsta promenadområdet i Stockholm där man på söndagarna gick och visad upp sig, träffade sina vänner mm. En viktig mötesplats m.a.o.

Köpmännen som ägde husen i Skeppsbroraden kallades ibland för "Skeppsbroadeln". Här var några av landets mäktigaste och rikaste personer samlade på ett litet området som de påverkade på olika sätt. Det var först på 1800-talets mitt som Skeppsbron började förlora sin betydelse för handeln i.o.m. att Stadsgården, Värtan och Loudden byggdes.

Idag är Skeppsbron igen en fokusplats i Stockholm där stora kryssningsfartyg och andra viktigare marina besök lägger till, det ligger ju i hjärtat av Stockholm.

1 - Ridderstolpska huset

Det Ridderstolpska huset byggdes åren 1868 - 1870 av Stockholms telegrafstation av Kungl. Elektriska Telegraf-Werket, det som senare skulle bli Televerket och därefter Telia. År 1871 flyttade Telegrafstyrelsen in i huset och det blev känt under namnet "Telegrafen". År 1992 förklarades byggnaden "Byggnadsminne" och används idag främst som kontor.

Adressen är: Skeppsbron 2

2 - Ruuthska palatset

Ruuthska palatset, eller Bartold Ruuths hus, stod färdig år 1693 och uppfördes av kammarrådet Bartold Ruuth. Tidigare på 1650-talet fanns här 3 mindre tomter som köptes upp av Ruuth. En del av huset fungerade som packhus som så många andra av husen längs skeppsbroraden.

På 1700-talet byggdes säteritaket som finns kvar än idag, den nedre delen täcktes med tegel medan den övre var täckt med koppar. På början av 1800-talet omramades fönstren med putsade omfattningar. Andra och tredje våningarna har stengolv vilket var ovanligt på den tiden.

Idag används det Ruuthska palatset som kontor.

Adressen är: Skeppsbron 4

3 - Wittmackska huset

Wittmackska huset byggdes troligen med början år 1688 då Klas Wittmack köpte tomten på skeppsbron 6. Klas Wittmack var en rik köpman som gjort sig en förmögenhet på handel och var bl.a. direktör i tjärhandelskompaniet. Efter hans död ärvdes huset av hans son som bodde kvar t.o.m. år 1726.

Huset har 3 och en halv våning plus takutrymme där halvvåningens fönster har rundade överstycken. Idag används huset till kontor.

Adressen är: Skeppsbron 6

4 - Skeppsbron 8

Tidigare, fram till år 1901, låg här ett hus med i stort sätt samma utseende som det Wittmackska huset och kallades för Kadous hus. Detta hus revs dock år 1901 för att istället ersättas av Mälareprovinsernas Enskilda Banks huvudkontor vilket är uppfört i nederländsk stil med bl.a. högt uppstickande gavel.

Arktiekten var Erik Josephson som också har ritat Grand Hotel i Saltjöbaden, Djurgårdsbron mm. Idag används huset som kontor och här ligger bl.a. Angolas ambasad i Stockholm.

Adressen är: Skeppsbron 8

5 - Sjöfartshuset

Sjöfartshuset, eller Scharpska huset, är ett av de få idag välbehållna s.k. patricierhusen från slutet av 1600-talet. Det byggdes åren någon gång på slutet av 1660-talet eller början av 1670-talet av kammarrådet Isak Cronström. I ett säljebrev daterat 1675 säljer han dock huset till Lorentz Creutz som redan 1682 säljer det vidare till Jackob Ruuth.

Husets arkitekt anses vara Nicodemus Tessin d.ä då det är hans byst som högst upp på framsidan av huset. Arkitekturen är klassisk barock vilket syns bl.a. på kolonerna på framsidan mm.

Under senare delen av 1800-talet ägs huset av grosshandlarfamiljen Scharp som också har givit det namnet "Scharpska huset". År 1958 köptes huset av fastighetsbolaget "Endräkten" som ägdes av 4 st sjöfartsorganisationer vilket givit det dagens namn "Sjöfartshuset".

Idag används huset som kontor samt för konferenser mm.

Adressen är: Skeppsbron 10

6 - First Hotel Reisen

Adressen "Skeppsbron 12-14" skvallrar om att detta inte är ett hus utan två, vilket är precis vad det är.

Före år 1693 fanns de båda husen på plats, det visar Suecia kooparsticket av Erik Dahlberg men när de byggdes är okänt. Nr 12 ägdes av köpmanen Olof Bengtson och nr 14 av hökaren Hierpe. På 1700-talet visar målningar etc. att båda husen har ett gemensamt tak i säteriform vilket på 1800-talet byttes ut mot ett s.k. brutet tak som fortfarande används.

På mitten av 1700-talet låg i huset (husen) ett kaffehus som drevs av holländaren Fredrik Reiss vilken har gett huset dess nuvarande namn. Idag är huset ett hotell i First Hotel kedjan.

Adressen är: Skeppsbron 12-14

7 - Sutthoffska palatset

Sutthoffska palatset, eller Joachim Sutthofs hus, byggdes redan på mitten av 1600-talet men inte som det ser ut idag. Då var tomten det nuvarande huset står på uppdelat på 3. Den innersta (närmast Österlånggatan) ägdes av Jacob Stigler, den mellersta av handelsmannen Brockhusen och den vid skeppsbron av kammarherren Hans Törner.

Hans Törners hus var 4 våningar högt och hade en stor volutgavel mot vattnet, husmurarna från det huset står ännu kvar. På 1750-talet slogs troligen husen ihop till ett av Joachim Sutthof som då ägde dem alla. På 1800-talet har fönstren fått nya inramningar och det inre har genomgått en större modernisering.

Över entrén finns en skulptur som föreställer en två s.k. putti som håller en kogg ovanför huvudena samt vindruvsklasar ligande mellan sig. Det ger indikationer om att några av ägarna har haft sjöhandel med bl.a. vinimport som en verksamhet. Idag används huset som kontor.

Adressen är: Skeppsbron 16

8 - Skeppsbron 18

Svenska Akademiens hus eller Clason-Hebbeska huset kallades det hus som låg hör före rivningen och nybyggnationen år 1910. Det nya huset är ritat av arkitektfirman Hagström & Ekman i nybarock stil med ett två vånings burspråk. Burspråket bärs upp av en fartygsstäv i sandsten. På toppen av taket finns en glob placerad.

Huset är numera mest känt för sin enorma julgran som placeras framför huset varje jul vilken är den största i Stockholm. Huset används idag som kontor.

Adressen är: Skeppsbron 18

9 - Brandstodsbolagets hus

Brandstodsbolagets hus är inspirerat av det tidigare Tottieska huset som revs år 1901 och ersattes av det nuvarande. Det Tottieska huset ritades av Nicodemus Tessin d.ä. och ansågs av många att vara ett mästerverk.

Det nuvarande huset är ritat av Isak Gustav Clason i karolinsk stil efter inspiration av Tessin. Huset har en tung och sluten arkitektur som var typisk för den karolinska. Husets första ägare var Städernas allmänna brandstodsbolag som också givit huset dess namn.

Idag används huset som kontor, här finns Filippinernas ambasad och det Rumänska kulturinstitutet.

Adressen är: Skeppsbron 20

10 - Hobelinska huset

Hobelinska huset, eller Johan Paul Hobelins hus, byggdes på 1670-talet av handelsmannen Johan Paul Hobelin som också givit det dess namn. Huset ritades troligen av Nicodemus Tessin d.ä. År 1767 renoverades hus grundligt av Eric Roos och fick dessutom en våning till, allt på uppdrag av dåvarande ägaren och handelsmannen Eric Osterman.

På 1800-talet, framförallt år 1862 moderniseras huset igen både utvändigt och invändigt och får ett moderna utseende. År 1924 skedde ytterligare en modernisering och huset får dagens utseende.

Idag används huset som hostel och kontor.

Adressen är: Skeppsbron 22

11 - Dångerska huset

Detta är det första huset som byggdes i den nya skeppsbroraden, redan på 1630-talet började bygget. Huset är ritat i renässansstil och hade gavlarna mot gränderna och långsidan mot skeppsbron. På framsidan fanns dock ett gavelröste gör att många tror att det fanns en trappgael ut mot skeppsbron vilket inte var fallet.

Huset ägdes vid denna tiden av den kunglige sekreterare Dångert som givit huset dess namn.

På 1700-talet byggdes huset om med bl.a en tilbyggnad av en halvvåning samt att det gamla sadeltaket ersattes med ett sätteritak som finns än idag. På 1860-talet gjordes ytterligare en modernisering av fasaden vilket gjorde att den förlorade sitt tidigare renässansutseende.

Huset används idag som kontor med en butik i bottenvåningen och är kulturminnesskyddat.

Adressen är: Skeppsbron 24

12 - Pauliska huset

Det Pauliska huset byggdes år 1634 av rådmannen Anders Henriksson (kom från Norrköping där bl.a. hans farfar, far och bror var borgmästare). 1630 och 1635 köpte han de två dåvarande tomterna som han slog ihop till en och som idag har beteckningen Apollo 1. Huset kom att benämnas Stockenströms hus p.g.a. att familjen bytte namn från Henriksson till Stockenström.

På 1760-talet köptes huset av grosshandlaren Nicolaus Pauli som också dekorerade om huset år 1768 med bl.a. nya fönsterinfattningar mm. Pauli har också givit huset dess nuvarande namn.

Idag används huset som kontor.

Adressen är: Skeppsbron 26

13 - Schönska huset

Schönska huset har fått sitt namn efter brukspatronen Johan Martin Schön som ägde huset på 1760-talet. Från början var detta två hus som byggdes på 1600-talet, det norra liknade huset på Stortorget nr 20 medans det södra var av den vanligare valuttypen.

Husen kallas för de Mölmanska husen på 1760-talet och är enligt uppgifter mycket bristfälliga vilket gör att ägaren, Johan Martin Schön, genomför en större ombyggnad. De båda husen slås nu ihop till ett, gavelhusen ersätts med en ny stor byggnad i tre och en halv våning och hela åtta fönster bred.

År 1801 fortsätter hans son, som också heter Johan Martin Schön, med ombyggnaderna och nu får gavlarna mot gränderna påbyggnader och inredningen moderniseras rejält. År 1866 genomför ytterligare en modernisering och denna gång fasaden mot skeppsbron.

Idag används huset som kontor samt för ungdomsrörelsen KFUK-KFUM.

Adressen är: Skeppsbron 28

14 - Brandenburgska huset

Brandenburgska huset har fått sitt namn efter grosshandlaren Joakim Brandenburg som ägde huset på 1760-talet och då lät bygga om huset. Det fick då sin tydliga attikavåningen högst upp och bottenvåningen i rustik stil.

Huset byggdes på 1600-talet och hade då tre våningar och var 5 fönster brett, vilket det forfarande har plus det som lades till på 1760-talet. På 1890-talet gjordes dock en stor ombyggnad och det är ny huset får sin fasad i rött tegel och trappstegsgavel. Arkitekten är Gustaf Wilhelm Nerman och har skapat ett hus som påminner om sengotisk stil av gavelhus.

Huset används idag kontor med en restaurang i bottenvåningen.

Adressen är: Skeppsbron 30

15 - Hebbeska huset

Namnet "Hebbeska huset" kan ibland bli förvillande för det finns flera hus i Gamla stan som går under det namnet under vissa perioder. Det finns Hebbeska huset på Riddarholmen, Hebbeska huset på skeppsbron nr 32 (detta hus) samt Hebbeska huset på skeppsbron nr 36 (Thuenska huset). Så här ser ägandet ut inom släkten Hebbe:

• Skeppsbron 32 - Johan Fredrik Hebbe
• Skeppsbron 36 - Christian Hebbe d.ä. (användes av Simon som kontor)
• Riddarholmen - Simon Bernard Hebbe

Detta hus har fått sitt namn efter grosshandlaren Johan Fredrik Hebbe som ägde det på 1760-talet och var son till Christian (den äldre) och bror med Simon.

Troligen byggdes huset år 1647 då en gårdsportal skriver detta årtal i en s.k. kartusch. På slutet av 1600-talet ägdes huset av den adliga släkten Stienhööksk och på 1760-talet köptes det av Johan Fredrik Hebbe. År 1767 bygger Hebbe om det till ett 1700-tals hus genom att ändra fasaden, bygga till en våning och fick ett brutet tak. Några år senare, år 1782, genomförs också en omfattande inre ombyggnad av bottenvåningen och andra våningen. Nu byggs också entrén om och får en dubbelportal som finns än idag men där ena sidan numera är iform av en minnestavla.

Idag används huset som kontor med en liten butikslokal i bottenvåningen.

Adressen är: Skeppsbron 32

16 - Nordström & Thulins hus

Detta hus byggdes på 1600-talet och var då ett tre våningar högt gavelhus. Huset var då 5 fönster brett medans det idag är 6 fönster brett. På slutet av 1600-talet ägdes huset av Politiekollegiet (ansvarade bl.a. för fattigvården) men de använde troligen aldrig huset då de hade lokaler i Södra stadshuset.

År 1767 byggdes huset om totalt. Nu byggdes vindskuporna till och fönsterbredden blev dagens 6 istället för tidigare 5 (man byggde ut på den idag igenstängda östra delen av gränden, Fru Gunillas gränd). Bottenvåningen fick ett yttre i röd sandsten mm. Även inne i huset skedde en omfattande ombyggnad så att slutligen framstod ett nästa nytt hus på platsen.

I början av 1800-talet ägdes huset av grosshandlare Abraham Rydberg somär mer känd efter Hotel Rydberg på Gustav Adolfs torg som han donerade grundplåten till. På slutet av 1800-talet köptes huset av Carl Gustaf Thulin och blev huvudkontor för hans företag Nordström & Thulin.

År 1897 byggdes huset om av Carl Gustaf Thulin men då i en mindre skala. Taket fick nu dagens säteriform och utseende i övrigt.

Huset är idag ett byggnadsminne och används som kontor

Adressen är: Skeppsbron 34

17 - Thuenska huset

Det Thuenska huset byggdes på 1670-talet av handelsmannen Peter Thuen, han hade år 1674 köpt marken som då avgränsades västerut mot en idag försvunnen gränd (Mäster Simon skräddares gränd) som delade kvarteret på mitten. När byggnationen skedde gick Fru Gunillas gränd hela vägen mellan Österlånggatan och Skeppsbron mellan det Thuenska huset och Nordström & Thulins hus. Huset ritades av Nicodemus Tessin d.ä.

År 1733 köptes huset av Christian Hebbe d.ä. (se info om Hebbeska huset) som använde det som bostad och huvudkontor för sitt handelshus som var ett av de ledande i Stockholm på den tiden. Huset kallas därför ibland också för Hebbeska huset av detta skäl. Han son, Simon Bernard Hebbe, fortsatte med att använda huset som huvudkontor men själv flyttade in i det Hebbeska huset på Riddarholmen.

År 1790 byggdes huset om av grosshandlare Christian Fredrik Fabritius som köpt huset år 1789 av Hebbeska släkten. Nu tillkom halvvåningen (en s.k. attikavåning) högst upp och taket blev lågt med ett enkelt fall. Även inne i huset gjordes stora ombyggnader som lämnat vackra resultat. Huset anses generellt vara ett av de vackrare och mer harmoniska i Gamla stan.

Idag används huset som kontor.

Adressen är: Skeppsbron 36

18 - Tullhuset

Tullhuset byggdes år 1788 och arkitekten var Eric Palmstedt, stilen är florentinsk ungrenässans. Tidigare fanns det flera bygnader på tomten men de var i första hand packhus och liknande och ej bostadshus.

Skeppsbron var den stora hamnen för alla skepp som kom från utlandet och det var då logiskt att här fanns tullhuset, all förtullning måste ske före någon last kunna lossas eller lastas. Tullen hade även tidigare funnits på den östra delen av Stadsholmen men utan eget hus.

Tullen ägde huset fram till år 2000 då det såldes och idag finns mest kontor i byggnaden.

Adressen är: Skeppsbron 38

19 - Kuselska huset

År 1692 sålde kassören Joseph Bremer ett korsvirkeshus inkl. tomt till handelsmannen Roland Eliason som några år senare (någon gång mellan 1693 - 1701) byggde ett stenhus på platsen. Huset ritades av Nicodemus Tessin d.ä. i romersk barockstil. Ser man noga kan man upptäcka många likheter mellan det Thuenska huset på Skeppsbron 36 och detta hus.

På 1770-talet köps huset av grosshandlaren Carl Gottfrid Kusel och år 1781 påbörjade han en större ombyggnad av huset. som nu fick den utforming vi ser idag. Han har också givit huset dess namn.

Idag används huset som vandrahem och kontor.

Adressen är: Skeppsbron 40

20 - Norra Bancohuset

Norra Bancohuset kallas också för Lilla Bancohuset. Huset har byggts i omgångar med start efter år 1772 då den större delen av den nuvarande tomten köptes från grosshandlaren Simon Bernard Hebbe. År 1801 köptes ytterligare en del av dagens hus genom inköpet av den nordvästra delen från banksekreterare Helsingius. Den sista delen, den nord östra delen, köptes år 1819 och först då kunde dagens Norra Bancohus se dagens ljus genom en tillbyggnad på denna tomt.

Huset är m.a.o. byggt till sin huvuddel på 1770-talet men därefter ombyggt och tillbyggt under de första 20 åren på 1800-talet. Huset rymde från början Riksbankens expidition på den övre våningen, där under så fanns det lagerlokaler för bl.a. kopparplåtar, lump mm. Här fanns också sedeltryckeriet under många år.

Bron som förenar detta hus med det södra Bancohuset tillkom år 1818 och kallades av många "Suckarnas gång" så det var här sedlarna mellan husen transporterades. Den tredje våningen tillkom efter en större ombyggnad år 1824.

Adressen är: Skeppsbron 42A

21 - Södra Bancohuset

Det Södra Bancohuset kallas också för Gamla Riksbanken och byggdes åren 1675-1680, arkitekt var Nicodemus Tessin d.ä. Huset byggdes till år 1736 då tomten fram till Skeppsbron köptes av Riksbanken. År 1818 byggdes bron som förbinder huset med det Norra Bancohuset.

Huset är byggt i en romersk palatsstil och byggdes från början med avsikten att fungera som bank och Riksbank, en av de första i norra Europa.

Idag är huset huvudkontor för Statens Fastighetsverk.

Adressen är: Skeppsbron 42B

22 - Skeppsbron 44

Detta huset byggdes år 1910 som kontorshus med den gamla restaurangen "Zum Franziskaner" i bottenvåningen. Arkitekten av Fredrik Dahlberg.

Adressen är: Skeppsbron 44

23 - Skeppsbron 46

Huset på Skeppsbron 46 byggdes på 1640-talet av bagarskråets ålderman Wickman Corneliusson och det är unik på så sätt att det är det enda av alla huset i Skeppsbroraden som har bevarat sin fritrappa.

På slutet av 1600-talet ägdes huset av rådmannen Merling som under 1700-talets första del sålde det till Nils Schönborg. År 1742 lät han reparera och modernisera huset som nu fick sin takvåning med brutet tak mm. Det var också nu som fritrappan kom till. Den stora porten är idag det enda som finns kvar från det ursprungliga 1600-tals huset.

I huset finns idag bostäder mm.

Adressen är: Skeppsbron 46

24 - Räntmästarhuset

Räntmästarhuset byggdes i sin ursprungliga version på 1660-talet med Nicodemus Tessin d.ä. som arkitekt. Namnet "Räntmästarhuset" har det fått efter den första ägaren, Räntmästare Börje Olofson, som senare adlades Cronberg.

Med Räntmästarhuset från 1660-talet menas den östra delen av den nuvarande byggnaden, det syns en tydlig skillnad på byggstilar om man tittar närmare på den östra och västra delen.

Den västra delen byggdes också på 1600-talet och kallades för Oranienbad och mellan de båda delarna var det ett mellanrum som inte var bebyggt. Detta mellanrum fylldes år 1757 av en sammanbindande länga som också kallades för "Nya Räntmästarhuset". Det var först på början av 1900-talet som det västra, den sammanbindande längan och det östra fick en mer enhetlig design som ser ut som dagens.

Räntmästarhuset används idag som kontor och butiker med en total areal av hela 5.063 kvm.

Adressen är: Skeppsbron 48