Sevärdheter

Gamla stan har funnits i över 850 år och kanske 900 år eller ännu mer, vi vet inte exakt hur gamma den är. Vad vi vet är att den är full a intressanta sevärdeheter och här berättar vi om några av dem. OBS på denna sida finns inga konstverk då dessa har en egen sida, se menyn till vänster.

1 & 22 - Galgen och Kåken

I Stockholm på medeltiden fanns det bara 3 typer av straff, döden genom hängning (endast för män, kvinnor dränktes istället) eller halshuggning (med yxa eller svärd, svärd var för adelspersoner), skamstraff vid Kåken eller böter. Hade man inte pengar till att betala böterna omvandlades straffet till ett skamstraff och då oftas piskning.

Galgen, det var där man hängde folk och där fick de hänga tills de ramlade ner av sig själva (ruttnade m.a.o.) så den ville man inte ha i närheten av bebyggelse. Galgbacken låg den på Pelarberget på Åsön (Södermalm) fram till sent 1400-tal därefter flyttades den till Stigberget på Åsön där den var fram till sent 1600-tal då då den kom till Hammarbyhöjden. År 1818 hänges den sista personen i Sverige och då vid Skanstulls galgbacke.

Halshuggning var det andra sättet att avrätta folk på. Det var dessutom bättre betalt för bödeln som på 1600-talet fick 10 daler för en halshuggning, 5 daler för en hängning eller för att skära av tungan. Sämst betalade det sig att som bödel att bara "knipa" någon med tortyrtång, det fick man bara 2 daler för.

Halshuggningarna i Stockholm skedde på Stortorget till en början men flyttades redan på 1500-talet till Mynttorget där de var kvar till första halvan av 1600-talet. På Mynttorget fans det en permanent avrättningsplats nära Inre Norreport. Besök gärna Mynttorget och ställ dig väster om markeringarna för Norreport som finns på Mynttorget så står du antaligen på det ställe där halshuggningarna skedde.

För de som klarade sig utan at bli dömda till hängning eller halhuggning så fanns Kåken på Stortorget. Det var en ca 5 meter hög skampåle där på toppen satt en s.k. kopparmatte. Det var en liten staty i koppar som hade formen av en man med ett ris i högerhanden, symboliserande den straffande rättvisan. Se bild till höger.. Kåken flyttades från Stortorget år 1776 till Norrmalm.

Kåken stod på den sydvästra delen av Stortorget, nära den plats där Kåkbrinken idag mynnar ut. Kåkbrinken har fått sitt namn av just kåken på Stortorget. Att bli dömd till kåken innebar att man fick stå bunden till kåken och utstå allmänhetens hån eller att piskas. Oavsett vilket så skedde det offentligt och Bödeln var den som utförde straffet.

Adress: Mynttorget och Stortorget

2 - Den Polska och Svenska kungen Sigismund I bodde här

Huset på Svartmangatan 6 byggdes år 1620 av Riksskattemästare Jesper Mattson Cruus och hans hustru Brita Pontisdotter de la Gardie. Huset byggdes inte bara för deras egen skull utan också för att kunna vara bostad mm åt utländska ambasader till Sverige. En ambasad på den tiden var inte en permanent beskickning som idag utan snarare ett resande följe som under en viss tid besöker ett land.

År 1593 kommer Sigismund till Sverige för att förhandla om den svenska kronan efter sin far, Johan III:s död år 1592. Han fick inte bo på slottet utan fick bo i ett hus i staden, mycket troligt var detta hus det på Svartmangatan 6 då det var byggt just för att kunna hantera besök som detta.

Efter kröningen i Uppsala domkyrka år 1594 flyttar han i februari in på slottet men redan i juli samma år återvänder han till Polen. År 1599 blev han avsatt men gjorde anspråk på den svenska kronan livet ut vilket även några av hans barn gjorde vilket orsakade flera krig mellan Sverige och Polen.

Adress: Svartmangatan 6

3 - Café International

Café International var ett tillhåll för socialister, arbetare m.fl. i slutet av 1800-talet.

Här fanns en samlingslokal som kallades "Nästet" och det i denna lokal som ett antal organisationer bildades. Bl.a. dagens IF Metall. Ägaren till Caféet hette Anders Olsson och var tidigare en skomakargesäll, han färgades av de socialistiska idéerna under resor i Europa och ville skaffa en lokal där dessa kunde utvecklas i Stockholm.

IF Metall startades på Café International den 28:e maj 1888 när skomakargesällerna gick samman med textil och skrädderigesällerna och bildade fackföreningen Jern- och Metallarbetareförbundet. Detta är grunden till Svenska Metallindustriarbetarförbundet som det ändrar namn till år 1913. Efter en rad nya sammanslagningar mm bildas dagens IF Metall år 2006.

Stockholms Socialdemokratiska Arbetarklubb bildades den 8:e augusti 1884 på Cafe International och dess samlingslokal Nästet. Sveriges Socialdemokratiska Arbetarpartiet skulle bildas bara 5 år senare den 23:e april 1989.

Adress: Svatmangatan 11

4 - Avlopp förr i tiden

Det där med avlopp har alltid funnits, anting på ett ordnat sätt eller på det sättet som verkade bäst för stunden. Fram till 1870-talet så rann avlopp och annat rakt ut på gatan från husen och utedassen. Där hamnade de på 1500-talet och framåt i rännstenar längs gatorna och fördes ut till närmaste vattendrag.

På 1700-talet täcktes de med sten och plank och gick under namne "Skvalbänkar". Man kunde sitta på dem och det "skvalade" under av avloppet.

Före 1500-talet fanns inte ens rännstenarna och då stannade det kvar utanför huset. Det sägs att man kunde lukta Stockholm på flera mils avstånd på medeltiden och fram till 1700-talet.

Några hus i Gamla stan har kvar sin avlopp ut på gatan, ja de är ju inte i funktion längre men det går bra att se hur det såg ut när avloppet rann rakt ut på gatan. Ett bra ställe att se detta är Nygränd 2 där en avloppstrumma från 1600-talet är väl bevarad till höger om porten. Se bild till höger.

Adress: Nygränd 2

5 - Den första Judiska synagogan

År 1790 gav Gustav III den judiska församlingen i staden rätten att fritt utöva sin religion i en egen synagoga. Den kom att inrymmas i övervåningen på huset vid själagårdsgatan 19 och hade bl.a. särskilda läktare för kvinnorna.

Under perioden 1770 - 1790 hade man en församlingslokal i kvarteret Acteon vid Köpmantorget. Detta kvarter revs på 1820-talet då ett av husen rasade samman. År 1790 kunde man flytta in i lokalen en trappa upp vid själagårdsgatan 19 som ligger vid Tyska brunnsplan, där var man kvar tll år 1870 då man flyttade till dagens lokaler vid Warendorffsgatan.

Adress: Själagårdsgatan 19

6 - David Klöckner Ehrenstrals hus

David Klöcker Ehrenstrahl (1628 - 1698) var svensk hovmålare på 1600-talet. Berömda verk som han har gjort är plafonden i Riddarhuset där han framställer Moder Svea omgiven av dygderna. Även på slotten Grippsholm och Drottningholm finns plafonder gjorda av honom.

I Storkyrkan återfinner vi jättemålningarna Den yttersta domen och Korsfärstelsen. Han har också avbildats på frimärke i form av Svenska Konungars Berömliga Bedrifter av Ehrenstrahl.

I mitten av 1700-talet öppnar Peter Hinrich Fuhrman vinstuga här som bl.a. flitigt gästas av Carl Michael Bellman, Tobias Sergel, Erik Palmstedt m.fl. Under andra halvan av1700-talet tog Tyska Kyrkan över huset. Idag är huset en del av Storkyrkoskolan.

Adress: Svartmangatan20

7 - Carl Larssons födelseplats

Carl Larsson föddes vid Prästgatan nr 78 den 28:e maj år 1853. Hans föräldrar drev här ett värdshus där ingen sprit serverades vilket inte hade stora förutsättningar att gå bra i dåtidens Gamla Stan. Resultatet blev också att verksamheten gick konkurs.

Carl Larssons pappa lämnade familjen i samband med konkursen och Carl Larsson och hans mamma blev vräkta och hamnade på gatan. Redan när han inte var äldre än 13 år sökte han in på Konstakademin men hade så dåligt med pengar att han samtidigt fick arbeta hos en fotograf.

År 1877 kunde han dock resa till Paris där han stannade en kort tid och utan någon framgång. På 1880-talet skulle detta ändras då han målar flera berömda målningar, varav den ena Gustav Vasas intåg i Stockholm år 1523 som nu finns på Nationalmuseum.

Adress: Prästgatan 78

8 - Den smalaste gränden i Gamla stan

Mårten Trotzigs gränd är idag den enda bevarade smala trappgränden i Gamla Stan. Den är namngiven efter Mårten Trotzig som var en köpman i Stockholm på slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Han blev med tiden en av de rikaste innevånarna i staden och hade ett hus precis norr om Järntorget längs den gränd som går upp till Svartmunkarnas kloster, d.v.s. den gränd vi idag kallar Mårten Trotzigs Gränd.

Gränden kallades tidigare för Trångsund och har senare även haft namnet Trottsgränd.

Adress: Mårten Trotzigs gränd

9 - Den Gyldene Freden

Detta är den äldsta restaurangen / krog som drivits utan avbrott på samma plats i Gamla stan, den grundades år 1722.

Den nuvarande Gyldene Freden grundades av Petter Hellberg men då hade en äldre krog med samma namn funnit i Ryningska palatset på nuvarnade Stora Nygatan 2 sedan år 1572. Härifrån kan vi nog också, med största säkerhet, härleda vilken fred namnet kommer ifrån, freden i Stettin år 1570. Många tror annars att det är freden i Nystad år 1721 som namnet syftar på, inkl. restaurangen själva, men så är nog inte.

Restaurangen är idag mest känd för att den Svenska Adademien äter sin torsdags mat här och dessutom är ägare till den. På början av 1900-talet var restaurangen annars mötesplatsen för det man kallade den svenska konsteliten med Anders Zorn i spetsen. Han köpte och räddade restaurangen under en bevärlig tid när den var nära konkurs.

Tidigare har restaaurangen haft stående gäster som t.ex. Carl Michael Bellman, Evert Taube, Fred Åkerström och *Cornelius Vreeswijk m.fl. Conelius Vreeswijk har bl.a. sjungit om restaurangen i sina visor "Polaren Pär hos det sociala" och "På den Gyldene Freden".

Adress: Österlånggatan 51

10 & 25 - Där Riksbanken startades

Riksbanken startades år 1668 och låg fram till år 1682 i Axel Oxenstiernas Palats. År 1682 flyttade man till huset som byggdes för deras räkning, det s.k. Bancohuset, eller Södra Bancohuset, vid Järntorget. Där stannade man kvar till år 1906 när man flyttade till Helgeandsholmen och Riksbankshuset, nuvarande Västra Riksdagshuset. År 1976 flyttade man till dagens bygnad vid Brunkebergstorg på Norrmalm.

När Riksbanken startades år 1668 blev den världens första Riksbank. Den föregicks av det som kallades Stockholm Banco och som gick i konkurs år 1667, det var dock en direkt orsak till bildandet av det som då kallades Riksens Ständers Bank år 1668.

Något som var unikt med Riksbanken när den startades var att den inte var underställd kungen utan riksdagen (Riksens Ständer). Riksbankens fullmäktige bestod av de 3 stånden, adel, präster och borgare. Bönderna fick först år 1800 komma in i riksbanksfullmäktige. Landets ekonomiska politik kom därmed att styras av riksdagen och inte kungen vilket var unikt i världen, det gjorde också att tillsynsorgan som dagens bankinspektion kom fram redan på 1800-talet

Adress: Storkyrkobrinken 2 och Järntorget 84

11 - Carl von Linné bodde här

År 1739 öppnade Carl von Linné sin läkarpraktik här och var kvar fram till 1742 då han blev Professor i Uppsala.

Under åren som läkare i Gamla Stan fick han merparten av de ledande personerna i staden som sina kunder. Han blev också utsedd till amiralitetsläkare samt var med och grundade Vetenskapsakademin. En medaljong av honom finns på väggen.

Adress: Räntmästarhuset på Slussplan 9

12 - Prins Bagrationi var fängslad här

År 1701, kom ett antal krigsfångar från det Stora Nordiska kriget, in till staden.

Den finaste fången av alla, Prins Alexander Bagrationi, placerades i Räntmästarhuset fram till 1711 då han utväxlades mot Greve Carl Piper. En medaljong av honom finns på väggen som säger följande:

I denna byggnad levde åren 1701-1710 som krigsfånge den berömde georgiske författaren och generalen, Peter I:s vän och vapenbroder, tronföljaren (”prinsen av Melite”) Aleksandr Artjlovitj Bagrationi (1674-1711). Utväxlades med Greve Carl Piper, krigsfånge i Ryssland.

Adress: Räntmästarhuset på Slussplan 7

13 - Den bakvända statyn

År 1854 invigdes Karl XIV Johans torg och statyn över kungen invigdes på initiativ av sonen, Kung Oscar I. Statyn placerades så att den stod mot norr och därmed symboliserade kungens ankomst till staden.

På 1930-talet byggdes torget om för att ge större plats åt vägar och själva slussen. I samband med detta vändes statyn åt andra hållet, därmed fick kungen istället hälsa på de som är på väg in till staden. Det finns de som påstår att detta gjordes avsiktligt för att kungen vänt Finland ryggen och inte tagit tillbaka den östra rikshalvan från Ryssland. Vem vet, han står i alla fall bakvänt fortfarande.

Adress: Karl Johan torget

14 - Aftonbladets födelsplats

År 1830 kom Aftonbladet, Sveriges idag äldsta dagstidning. Grundare var Lars Johan Hierta (1801 - 1872) som också satt i riksdagen som representant för adelsståndet.

Aftonbladet representerade något nytt i tidningsvärlden med en kommersiell och politisk sida på samma gång. Den blev snabbt medelklassens nya favorit och drev fram tryckfriheten år 1838 och etablerade pressen som den tredje statsmakten.

Tidningen startades på Lilla Nygatan 13 och 1863 skaffade man sig ett eget hus vid Munkbrogatan 8 där både redaktionen och tryckeriget fanns fram till år 1888 då man flyttade till Klara kvarteren på norrmalm.

Adress: Lilla Nygatan 13

15 - Dagens Nyheters födelseplats

Som en reaktion på de socialistiska och jacobinska tidningarna föddes år 1864 Dagens Nyheter, idag Sveriges största morgontidning. Grundare var Rudlof Wall som bl.a. tidigare arbetat på Aftonbladet.

Tidningen etablerades som en folklig tidning och kallades under sina tidiga år ibland för "Madame Andersson" efter de kvinnliga fisksäljarna i Munkbrohamnen. Man undvek att skriva om politik utan koncentrerade sig på färska nyheter, annonser och kuriosa.

Första året låg redaktionen på Riddarholmen i det s.k. Geijerska huset men huset revs när sammanbindingsbanan drogs fram och redan år 1865 får man sina första riktiga lokaler på Stora Nygatan 16 tillsammans med annonskontoren vid Stora Nygatan 32 och Mynttorget 1A . Tidningen var mycket folklig i sin framtoning och blev snabbt mycket populär, den var dessutom Sveriges första morgontidning. År 1874 flyttade man redaktionen och tryckeriet från Gamla Stan till Regeringsgatan på Normalm.

Adress: Stora Nygata 16

17 & 18 - Se 1300-talet i dagen

Det finns inte måga hus från 1300-talet bevarade, kyrkor finns det några stycken och klosterruniner mm, men inte hus som folk bodde i.

På Stora Gråmunkgränd 5 hittar du ett cinoberrött hus där det medeltida murverket syns tydligt inklusive fönsterbågar mm. På medeltiden låg huset alldeles innanför Gråmunkeporten i den västra försvarsmuren och längs den väg som t.ex. gråmunkarna gick från sitt kloster till och från t.ex Stortorget.

Här fanns troligen en sjukstuga p.g.a. skrifter som nämner sjukstugan på Gråmunkegränd år 1498. Hust byggdes till på 1500-talet och även senare men de två första våningarnas vägg ut mot gatan är intakta. Här syns de spetsiga fönsterbågaran tydligt mm. Se bilden till höger. Notera också utkragningen på 2:a våningen, orsaken till den är att det på denna tiden var tillåtet att bygga huset lite bredare ett plan upp. Skillnaden var inte stor, ungefär en tegelstens bredd, men det utnyttjade man.

På Västerlånggatan 29 kan du se en gotisk fönsterrad från 1300-talet, se bilden till höger, över ett tegelförband i fiskbensmönster. Huset innanför är byygt i början av 1700-talet så det är bara en del av den ursprungliga fasaden som har bevarats. Det ger dock en bra inblick i hur fasaderna såg ut längs gatorna på den tiden.

Adress: Västerlånggatan 29 och Stora Gråmunkegränd 5

19 - Bellmans Fredman

De flesta svenskar har hört talas om Fredman, i alla fall i Carl Michael Bellmans tolkning - Fredmans Epistlar (totalt 82 st) där vi bl.a. träffar Ulla Winblad, Korpral Mollber, Fader Movitz m.fl. Han har också skrivit Fredmans sånger (totalt 65 st) men där handlar bara 3 st om Fredman resten har olika teman.

Några av de mest kända och folkära av Fredmans epistlar är t.ex. Epistel nr 71: "Ulla! min Ulla! säj får jag dig bjuda", Epistel nr 80: "Liksom en Herdinna, högtids klädd" och Epistel nr 82 "Hvila vid denna källa".

Fredmans epistlar och Fredmans sånger beskriver en högst verklig persons levnadsöde, Johan Fredrik Fredman. Född år 1712 och död år 1767.

Fredman blev urmakarmästar år 1736 och valdes till ålderman inom urmakarskrået pr 1741, han var välbestäld och ägde flera fastigheter i Stockholm. År 1745 utsågs han till hovurmakare och fick ansvaret för uren i Storkyrkan och Riddarhuset.

År 1745 gifter han sig med Katarina Lindberg och äktenskapet blir inte bra och leder till en skillsmässa där han bl.a. åtalas för att ha förskingrat hennes pngar mm. Efter hennes död år 1752 började utförsbacken för Fredman. Han missköter sig och förskingrar pengar från Stockholmsämbetet som han blir avsatt ifrån. även som hovurmakare blir han avsatt och fråntagen ansvaret för Storkyrkan och riddarhusets ur.

På 1760-talet har han blivit alkoholist och hemlös, han levde sina sista år på krogen och gatan vilket gav upphov till massor av uppslag för Bellman att skriva epistlar om. Faktur var att den första sången om Fredman som Bellman skriver är den om hans begravning år 1767 (nr 26 i Fredmans sånger).

På Gråmunkegränd 12 hade han sin verkstad och bostad, huset ligger på hörnet av Stora Gråmunkegränd och Munkbroleden.

Adress: Bergstrahlska huset, Stora Gråmunkegränd 12 (gatunummret finns ej längre)

20 - August Strindbergs födelseplats

August Strindberg föddes år 1879 i Sundhetskollegiets hus vilket var en byggnad från 1750-talet på Riddarholmen mellan nuvarande Gamla Auktionsverket och Wrangelska palatset. Det var ursprungligen uppfört som ett slottsbageri för Wrangelska palatset där den kungliga familjen bodde efter att det Kungliga Slottet brann ner år 1697. Huset revs 1863. Se teckning till höger.

August växte upp tillsammans med sina 7 bröder och systrar på en Riddarholmen som på den tiden sjöd av liv där ångbåtarna lossade och lastade mm. Det rivna barndomshemmet år 1863 påverkade Strindberg mycket och resulterade bl.a. i pjäsen "Den Brända Tomten" år 1907.

Familjen bodde på Riddarholmen då pappan var var s.k. ångbåtskommissionär och därmed bl.a. var ansvarig för godstrafiken med ångbåtarna på Mälaren.

August Strindberg räknas som en av Sveriges absolut mest betydelsefulla författare.

Adress: Auktionsverket vid Norra Riddarholmshamnen

21 - Här dog Axel von Fersen

År 1809 avsätts SVeriges kung Gustav IV Adolf i en militärkupp efter det katastrofala kriget mot Ryssland där Finland förloras. Efterädaren, kung Karl XIII, saknar dock arvingar så den danske prinsen Kristian August väljs som kronprins. Han blir snabbt mycket populär

Redan den 28:e maj år 1810 dör dock kronprinsen i ett slaganfall. Detta är upptakten till dem kommande cirkusen där Riksmarskal Axel von Fersen och hans syster Sophie anklagas för att ha förgiftat honom.

När kronprinsens kista kommer till Stockholm och likprocessionen skall gå genom staden följer riksmarskalkens vagn kistan, efter de kungliga vagnarna, men nu börjar folkmassan kasta stenar mm på hans vagn. Flera träffar honom.

När likprocessionen når Gamla stan avbryter den nu blodiga Axel von Fersen sin resa och tillsammans med bl.a. Hovmarskalk Isaak Lars Slifversparre tar de skydd inne i ett Hultgrenska huset på Stora Nygatan 1 (på den tiden var adressen Stora Nygatan 6). Även här blev dock situationen snabb svår och Silfversparre tar med sig Axel von Fersen för att sätta sig i säkerhet i det Bondeska Palatset. På vägen diggår det dock illa och Axel von Fersen blir åtskiljd från Silvfersparre.

På trappan till det Bondeska Platset lynchas Axel von Fersen, han blir helt enkelt misshandlad, hoppad på och slagen till döds. På bara några meters avstånd står vakter men de ingrep inte.

En av orsakerna till Axel von Fersens stora impopularitet var att han var förett kungligt envälde. Han hade starkt drivit att kung Gustav IV Adolfs son Gustav skulle utses till kung efter kung Karl XIII istället för den danske kronprinsen.

Adress: Bondeska palatsets trappa, Riddarhustorget 8

23 - De tre gränderna som försvann men finns kvar

Förvaltningshuset (hette tidigare Regeringskansliets annex efter Rregeringskansliet som fanns här en tid) invigdes 1951 och är ritat av Artur von Schmalensee. Huset tar upp platsen för 4 st tidigare kvarter och i samband med byggnationen försvann 3 st gränder från Gamla Stans karta. Rester av dessa gränder finns dock kvar som gångar mellan Västerlånggatan och Brantingtorget mitt i byggnaden. Gångarna har kvar originalmarkstenen mm.

Stenbastugränd: Namnet kommer från den stenbastu som faktiskt låg vid gränden på 1440-talet. Fram till år 1925 heter gränden Urvädersgränden men bytte då namn till det gamla namnet Stenbastugränd för att inte förväxlas med Urvädersgränden på Södermalm.

Klockgjutargränd: Namnet kommer från den tyska klockgjutaren Jurgen Putens som ägde ett hus i gränden på 1650-talet. 2 st av storkyrkan klockor är gjutna av honom.

Kolmätargränd: Namnet kommer från Hans Kohlmeter som på 1650-talet bodde i gränden. På 1940-talet när kvarteren skulle rivas för att ge plats åt Förvaltningshuset blev också gränden känd genom Vera Siöcrona som ledde den sk kampen för Kolmätargrändens bevarande.

Adress: Västerlånggatan 8 - 12

24 - Lagren på vinden

Det fanns inte hur mycket plats som helst på marken i Gamla stan förr i tiden, och inte nu heller för den sakens skull. Grosshandlare, köpmän och andra måste ha lagerplatser för sina varor och ett bra ställe var vinden eller övervåningen på det egna huset. Dels så var det högst upp vilket var jobbigast att gå i trapporna till och dels så var det så långt från eventuella tjuvar på gatorna som det bara gick att komma.

På Prästgatan närmast Storkyrkobrinken finns flera stycken hur med hissbommarna kvar över vindskuporna. Här hissade man upp och ner varorna på ett effektivt sätt. På medeltiden och även senare var hissbommar en självklar del av stadsbilden.

Adress: Prästgatan nära Storkyrkobrinken.