Palatsen i Gamla stan byggdes i huvudsak under 1600-talen i samband med Sveriges storhetstid då det skapades fantastiska förmögenheter hos ett antal personer, främst inom adeln. En stor del av dessa förmögenheter användes för palatsbyggande, dels här i Gamla stan och dels runt om i hela landet.
1 - Tessinska palatset
Palatset är byggt i romersk barockstil och byggdes av Nicodemus Tessin d.y. år 1697, fram till 1755 ägdes det av familjen Tessin då Kung Adolf Fredrik köpte det för sonen Karl (senare Kung Karl XIII). Redan år 1773 säljer dock kungen palatset till staden som använder det som bostad för Överståthållaren.
Överståthållarämbetet var den högsta civila förvaltningsmyndigheten i Stockholms stad under perioden 1634 - 1967. Överståthållarämbetet skulle vara kvar till 1967 då myndigheten lades ner då Stockholms Stad och Stockholms Län slogs ihop. Den siste Överståthållaren blir då Stockholms förste Landshövding och residenset blir Tessinska Palatset.
Adressen är: Slottsbacken 4
2 - Boneaus palats
Handelsmannen Honoré Boneau byggde palatset år 1675. Redan år 1698 köpts dock palatset av släkten Funck och byggnaden döptes om till Funckska Palatset. Kort därefter köpte släkten Bååth byggnaden och den kom nu att kallas Bååthska Palatset (inte att förväxla med Bååthska Palatset på Blasieholmen).
År 1780 köpte skomakarämbetet byggnaden för sitt kansli mm. Nu fick också palatset ytterligare en våning vilket syns tydligt om man tittat på palatset framifrån. Man hyrde också ut delar av byggnaden för Överståthållarens kansli och i början av 1900-talet köpte staden hela palatset av skomakarämbetet, för att där ha Överståthållarens kansli som nu hade vuxit och behövde större plats.
Idag används större delen av byggnaden som museum av Kungliga Myntkabinettet
Adressen är: Slottsbacken 6
3 - Flemingska palatset
Palatset byggdes på 1650-talet av Riksrådet Erik Fleming och ritades av Jean de la Vallée i pilasterarkitektur som var populärt vid 1650 - 1670-talen. Byggnaden är uppför i tegel i 4 våningar varav den övre är en s.k. attikavåning.
År 1863 köptes byggnaden av grosshandlaren Frans Theodor Berling och redan år 1891 övertog Telegrafverkets pensionsstiftelse palatset. Åren 1957 - 1959 gjordes en genomgripande renovering av Kungl. Telegrafstyrelsen och sedan år 2006 ägs fastigehten av Fabege.
Adressen är: Slottsbacken 8
4 - Gyllenhielmska palatset
År 1627 bygger Carl Carlsson Gyllenhielm palatset. På 1300-talet låg här (och på angränsande tomt) Dominikaner munkarnas kloster. Just på denna plats låg deras klosterkyrka. Klostret revs 1547 men man kan fortfarande se källarvalven under dagens Gyllenhielmska Palats. Palatset byggdes om år 1878 i en modern stil.
Adressen är: Tyska stallplan
5 - Piperska palatset
Byggdes 1692 av Carl Piper (1647 - 1716) och ritades av Nicodemus Tessin d.y. På 1700-talet renoverades palatset sedan det köpts av Gustaf Kierman. Kierman själv blev dock tvungen att sälja palatset då han efter en finansskandal blev inspärrad på Marstrands Fästning där han senare dog 1766.
På 1900-talets början köps palatset av Stockholm Stift som har det som sitt kansli. Här har bl.a. Biskopen i sin arbetsplats idag.
Adressen är: Munkbrogatan 2
6 - Sparreska palatset
Palatset byggdes år 1635 av Riksrådet Per Sparre och är sammanbyggt med Cruuska Palatset
Sparreska Palatset ritades av Nicodemus Tessin d.ä. och är byggt i senrenässans stil. År 1763 köptes palatset av David von Schultzenheim som var läkare och hade förlossningar som sin specialitet. I bottenvåningen inrättade han stadens första barnbördshus med tio sängplatser vilket kom att bli grunden för Allmänna BB. Idag finns Kammarrätten här.
Adressen är: Birger Jarls torg 11
7 - Cruuska palatset
Cruuska Palatset byggdes år 1635 på uppdrag av Karl Bonde. Palatset ärvdes efter Karl Bonde av fru Elsa Cruus som gav det dess namn. År 1756 togs palatset över av Kammarrätten som efter branden 1802 fick bygga upp byggnaden igen och då i nyklassicistisk stil. Den nya byggnaden ritades av Fredrik Blom och gjordes smalare än den ursprungliga för att ge mer plats åt Wrangelska Backen. Än idag är det kammarrätten som huserar i Palatset och det går under namnet Kammarrättens hus
Adressen är: Briger Jarls torg 13.
8 - Wrangelska palatset
Riksrådet Lars Sparre låter 1629 bygga palatset. men det södra runda tornet mot mälaren var redan på 1530-talet en del av försvarsmuren som Kung Gustav I (Vasa) lät bygga mot mälaren.
På 1660-talet byggdes palatset om av Carl Gustav Wrangel som fått det som en donation av Drottning Kristina. Arkitekten för ombyggnaden var Nicodemus Tessin d.ä. och Jean de la Vallée som skapade det största privatpalatset i Stockholm.
År 1693 förstördes stora delar av palatset i en brand och familjen Wrangel hade inte längre råd att underhålla, än mindre att bygga upp det igen, och sålde det till Kungen. Efter slottsbranden 1697 bodde kungafamiljen tillfälligt i det Hessensteinska Palatset tills det Wrangelska Palatset hade renoverats. Kungafamiljen kom sedan att stanna här till 1754 då det nya slottet stod klart för inflyttning. Under tiden kom det Wrangelska Palatset också att få namnet Kungshuset och sedermera Gamla Kungshuset.
Sedan 1756 finns här Svea hovrätt vilken var den första av de nuvarande 6 hovrätterna.
Adressen är: Birger Jarls torg 16
9 - Schering Rosenhanes palats
År 1656 stod platset färdig på uppdrag av Riksrådet och Överståthållaren Schering Rosenhane. Palatset ritades av Nicodemus Tessin d.ä. i en klassiserande stil som var mycket beundrad av samtiden. Platsen där det byggdes hette Rogberget, Riddarholmens högsta punkt, och här fanns det sedan medeltiden en väderkvarn som troligen uppfördes av gråmunkarna.
År 1697 flyttar riksarkivet in i palatset efter slottsbranden och finns kvar där till 1783 då det köps av Frimurarorden. Under Frimurartiden byggs de långa flyglarna till år 1801 respektive 1855.
1875 köper staten byggnaden av Frimurarorden och under tiden fram till 1970-talet finns här krigshögskolan, generalstaben och krigsarkivet. Idag finns här Svea hovrätt.
Adressen är: Birger Jarls torg 10
10 - Stenbockska palatset
Byggt på 1640-talet av Fredrik Stenbock. Det byggdes ursprungligen i renässansstil men byggdes om av Johan Gabriel Stenbock (son till Fredrik Stenbock) på 1670-talet i romersk barockstil i. Arkitekten för ombyggnaden var Nicodemus Tessin d.ä.
År 1773 tog staten över Palatset och ämbetsmännen från Kommerskollegium och Riksarkivet arbetade här. 1865 tog Riksarkivet över hal fastigheten och byggde ihop den med det som idag är Gamla Riksarkivet. Idag finns Regeringsrätten i Palatset.
Birger Jarls torg 4
11 - Hessensteinska palats
Uppfördes 1630 av Riksrådet Bengt Bengtsson Oxenstierna och är ritat av Nicodemus Tessin d.ä. i tysk - nederländsk renässansstil.
Bengt Gabrielsson Oxenstierna köpte palatset av sin släkting på 1670-talet och bosatte sig där med alla sina barn (ca 18 st enligt uppgift). På 1680-taelt byggde han om det ursprungliga palatset till dess nuvarande utseende och arkitekten var sannolikt Nicodemus Tessin d.ä.
År 1697 när slottet Tre Kronor brann ner så erbjöd han kungafamiljen att bo där tills det Wrangelska Palatset kunde iordningställas för dem.
Kung Fredrik I:s älskarinna, Hedvig Taube, fick palatset på På 1740-talet som gåva av kungen och när Hedvig dog ärvde hennes (och kungens) äldsta son, Fredrik av Hessenstein, palatset. Han är också den som har givit det dess namn. I dag finns Miljööverdomstolen här som är en del av Svea Hovrätt.
Adressen är: Birger Jarls torg 2
Läs mer om Hessensteinska palatsets historia här
12 - Ryningska palatset
Palatset stod klart år 1644 på uppdrag av Riksamiralen Erik Ryning och ritades av Simon de la Vallée i en stram stil. Under perioden 1756 - 1774 då Gottfried Sack ägde huset fanns en känd bordell och populär vinkällare i palatset som bl.a. Carl Michael Bellman ofta besökte.
År 1774 köps palatset av Johan Bergstrahl som byggde ut palatset med den byggnaden som ligger närmast munkbron. Denna byggnad kallas för Bergstrahlska huset. Idag finns Arbetsdomstolen i det Ryningska Palatset och i det Bergstrahlska huset har Högsta Domstolen sitt arkiv.
Adressen är: Stora Nygatan 2
Läs mer om Ryningska palatsets historia här
13 - Riddarhuset
Stod färdigt år 1674 efter initiativ av Axel Oxenstierna och Klas Fleming. Riddarhuset ritades av Simon de la Vallée och Jean de la Vallée i fransk - holländsk stil. Från början var det tänkt att Riddarhuset skulle få flyglar åt både syd och norr på samma sätt som det intilliggande Bondeska Palatset. Efter Simon de la Vallées död år 1642 blev det så småningom hans son Jean de la Vallée som färdigställde ritningarna som tog bort flyglarna, minskade antalet våningar till dagens 2 från de planerade 3 o.s.v.
År 1774, i samband med invigningen av statyn med Kung Gustav I (Vasa) på Riddarhustorget, var alla arbetena med Riddarhuset klara. Vissa delar av byggnaden hade inte färdigställts helt bl.a. p.g.a. det stora Nordiska kriget som innebar stora förluster för Sverige. En tillbyggnad kom på 1870-talet i form av de 2 fristående paviljongerna i norr.
I Riddarhuset finns idag den centrala administrationen av adeln i Sverige. Det ägs kollektivt av de ca 2.000 adelssläkter vars vapensköldar finns uppsatta på väggarna i Riddarhussalen. Det används för adliga fester, konserter men också till det s.k. adelsmötet som sker vart 3:e år. Den svenska adeln har idag ingen särställning eller priviligerier enligt beslut av Sveriges Riksdag år 2003 utan är endast en förening.
Adressen är: Riddarhustorget 2
14 - Bondeska palatset
Byggdes 1673 av Friherre Gustav Bonde för att användas som privatbostad. Det är ritat av Nicodemus Tessin d.ä. som också ritat slottet.
Palatset ser ut som bokstaven H om man ser det ovanifrån. Mot syd, där också huvudentrén ligger, finns en entrégård medan det mot norr finns en liten trädgård. De norra flyglarna har kupoler på taket till skillnad från de södra där dessa förstördes i en brand år 1710.
Ett dramatiskt ögonblick i palatsets historia är den 20:e juni 1810 då Riksmarskalken Axel von Fersen jagades in i palatset av en uppretad folkmassa där han blev misshandlad till döds.
I samband med att Rådhuset på Stortorget revs år 1730 köptes palatset av staden för att fungera som Rådhus, vilket det gjorde fram till 1915. Sedan 1948 används huset av Högsta Domstolen.
Adressen är: Riddarhustorget 8
15 - Axel Oxenstiernas palats
Byggdes 1653 för Axel Oxenstierna, Sveriges stora och mäktiga Rikskansler. Det ritades av Jean de la Vallée och dagens byggnad var bara en del av det planerade palatset vilket aldrig blev av. Under en kort tid 1668 - 1680 hade den nybildade Riksbanken sitt huvudkontor här.
Det Palats som man ser idag var egentligen en den södra flygeln av ett planerat större Palats. Arbetet på Palatset avbröts dock när Axel Oxenstierna dog 1654 och därför fullbordades det aldrig. Palatset är byggt i Romers Manierism och räknas som Jean de la Vallées kanske främst byggnadsverk. Något att notera är att varannan våning är mycket lägre vilket kallas för Mezzanin och att över fönstren sitter riksäpplet, normalt en kunglig symbol men här visande Rikskanslerns status.
År 1935 fick klassades Palatset som ett byggnadsminne p.g.a. dess goda skick. T.ex.är fasaden bevarad i samma skick som när det byggdes år 1653.
Adressen är: Storkyrkobrinken 2
Läs mer om Axel Oxenstiernas palats historia här
|
