Hus och byggnader nedan tar upp de hus och byggnader som vi på redaktionen tycker är värda en titt på när man besöker Gamla stan. Vissa byggnader som t.ex. obelixen, brunnarna på Stortorget och Tyska stallplan hittar du under rubriken "Konst i Gamla stan" i menyn till vänster. Andra byggnader, som nämnts ovan, hittar du under rubrikerna "Slottet", "Palatsen" och "Skeppsbroraden".
Siffran till vänster om husnamnet hittar du också på kartan ovan så du kan se var i Gamla stan det finns. Är det något hus eller byggnad du tycker vi missat så kontakta gärna oss och berätta varför.
1 - Börshuset
Börshuset invigdes år 1776, samma år som Amerikas Förenta Stater förklarade sig självständiga från England. Tidigare låg här den sk Rådstugan som var stadens Rådhus vilket nu flyttades till det Bondeska Palatset.
Börshuset, som ritades av Erik Palmstedt i fransk klassicism stil, var ett resultat av kraven från stadens handelsmän på ett funktionell byggnad som kunde inrymma varubörsen och där affärerna kunde avslutas. Här köptes och såldes alla typer av varor, t.ex. boskap. Det vi tänker på vid ordet börs är en finansiell börs som handlar med värdepapper och den ersatte varubörsen först på 1860-talet.
Börshuset var dock mer än bara en varubör utan här fanns också den populära restaurangen Börskällaren och den ståtliga Börssalen där större fester kunde hållas. Bl.a. hade både Kung Karl XV och Kung Oscar I sina kröningsfester här.
Svenska Akademin har också sedan år 1786 hållit sina möten i Börssalen och sedan 1913 fick man rätten att disponera lokalerna för alla framtid. Ovanför entrén till Börshuset kan man också se ordet Svenska Akademin. Svenska Akademin är kanske mest känt för att man sedan år 1901 utser årets nobelpristagare i litteratur. Huvuduppgiften är dock att främja det svenska språket och litteraturen.
Sedan 2001 finns Nobelmuseet i bottenvåningen
Adress: Stortorget 2
Fastighet: Rådstugan 1
2 - Grillska huset
Här har det funnits olika hus sedan Stockholm grundades men på 1640-talet köptes 3 st tomter på denna plats av handelsmannen Hans Bremer och han lät bygga det vi nu kallar Grillska huset. Huset har i många skrifter unde åren omtalats som ovanligt vackert.
I samband med en större ombyggnad på 1700-talet fick huset dagens utseende vilket kan jämföras med det Seyfridztska huset som liknar det mycket och byggdes om vid samma tidpunkt. Jämför gärna.
I slutet av 1600-talet köps huset av Anthoni Grill (död år 1675) som bl.a. var chef för myntverket. Under de närmaste 200 åren är huset i släktens ägo som också ger huset dess namn.
År 1912 köper Stadsmissionen huset och äger det än idag. Här finns förutom deras kontor mm även deras café mm.
Adress: Stortorget 3
Fastighet: Cepheus 1,21
3 - Seyfridtzska huset
Seyfridtzska huset byggdes troligen redan på 1520-talet och har en trappgavel mot Stortorget. På 1620-talet ägs huset av skinnaren Hans Seyfridzt men när han dör och hans änka, Maria Seyfridtz, gifter om sig med Johan Eberhard Schantz får huset samma ägare som det Schantzska huset. Även detta hus blir nu renoverat på 1650-talet.
På 1700-talet renoveras huset igen och nu får huset dagens utseende. Jämför gärna med det Grillska husets utseende som förutom färgval och bredd har en mycket snarlikt utseende. Båda har byggts om vid samma tidpunkt och har troligen samma arkitekt.
Adress: Stortorget 20
Fastighet: Echo 2
4 - Schantzska huset
På mitten av 1450-talet finns tomten som huset står omtalad i.o.m att den såldes av Paual Laurentzsson till Johan Kannongjutare men redan 1479 säljer hans änka Anna den vidare till Peder Kanongjutare som även köper huset väster om detta. Troligen finns det även ett hus på tomten då detta är den centralaste delen av dåvarande Stockholm.
På 1650-talet köps huset av Johan Eberhard Schants som är kung Karl X:s sekreterare och i samband med detta låter han bygga om huset till dagens utseende. Det är också då han låter srkiva in intitialerna J.E.S och M.S över portalen mot stortorget. Det står för Johan Eberhard Schantz (J.E.S) och hans hustru Maria Seyfridtz (M.S).
Vid ombyggnaden kom också de 92 vita stenarna i fasaden mot Stortorget på plats. Till antalet är det exakt så många personer som dödades i Stockholms blodbad år 1520 och kan sägas representera alla de dödade. Ibland påstås att det är 82 stenar och att 82 dödades men det är fel, det är 92 stenar och 92 personer dog (även om denna siffra inte heller är 100% säker) varav 82 st halshuggs, de övriga 10 hängdes.
Huset ägs idag av Stockholms stad sedan år 1907 och är kulturminnesskyddat.
Adress: Stortorget 18
Fastighet: Echo 1
5 - von der Lindska huset
År 1626 påbörjades bygget av von der Lindeska Huset i holländsk renässansstil. Huset blev en stilbildande byggnad i staden med sina fasader med synligt tegel, hörnkedjor mm. Mest känt är sekreteraren vid franska ambassaden, Charles Ogiers, kommentar "Det mest lysande i hela staden".
Det hela stod klart 1633 och byggherre var Erik Larsson som adlades och fick namnet von der Linde. Redan 1636 och huset såldes till Gabriel Gustafsson Oxenstierna som i sin tur sålde det till Drottning Kristina 1646. Hon donerade det till sin bror Gustaf Gustafsson af Vasaborg som ägde det fram till sin död år 1653.
von der Lindeska huset har mot Västerlånggatan en imponerande Portal som pryds med von der Lindeska vapnet överst.
Adress: Västerlånggatan 68.
Fastighet: Typhon 2
6 - Petersenska huset
Petersenska huset stod klar 1659 och byggdes på uppdrag av Regner Leuhusen som var underståthållare på Kungliga Slottet.
Huset ritades av Christian Julius Döteber och var i renässansstil med gavlarna i tysk - nederländsk stil. Redan under byggnadstiden köptes huset av Drottning Kristina som donerade det till Adolf Johan av Pfalz. Ett antal olika adelsfamiljer ägde sedan huset fram till 1753 då Kung Adolf Fredrik köpte det att användas av den kadettkår han nyligen inrättat. År 1757 köpte köpmannen Herman Petersen huset av kungen och än idag ägs det av hans släkt.
Åren 1873 - 1875 byggdes huset till och fick det utseende det har idag. Huset har en pampig entré från Munkbron med dubbelportalen med bl.a. släkten Leuhusens vapensköld.
Idag används huset av ett antal olika företag typ advokatfirmor etc.
Adress: Munkbron 11
Fastighet: Aurora 1
7 - Hebbeska palatset
År 1866 köper riksdagen in det Hebbeska huset som ligger i direkt anslutning, öster om, det Gamla Riksdagshuset.
År 1628 lät riksrådet Johan Sparre bygga huset som blev 3 våningar högt men huset har fått sitt namn efter kommersrådet Simon Hebbe som köpte huset år 1760. Släkten Hebbe ägde sedan huset fram till år 1865 då staten köpte huset för de ökade behov riksdagen då hade avseende lokaler.
Idag används Hebbeska huset av kammarrätten.
Adress: Birger Jarls torg 3
Fastighet: Riddarholmen
8 - Gamla Riksdagshuset
Gamla Riksdagshuset började byggas som ett Palats på mitten av 1600-talet av Riksrådet och Fältmarskalken Bengt Horn, ovanpå murarna av det gamla Gråbrödraklostret från av 1200-talet.
År 1834 blir byggnaden permanent hemvist för Rikets Ständer (dagens Riksdag).
År 1866 byggs byggnaden om för att passa till den nya 2 kammar riksdagen och då läggs ytterligare ett våningsplan till samt ny fasad mm. Nu köps också det Hebbeska huset som ligger i direkt anslutning öster om det gamla Riksdagshuset. 1905 flyttar Riksdagen från huset till det nybyggda Riksdagshuset på Helgeandsholmen.
Idag finns ett flertal olika statliga verk i byggnaden, bl.a. Regeringsrätten, Småhusskadenämnden, Kammarkollgiet, Lagrådet m.fl.
Adress: Birger Jarls torg 5
Fastighet: Riddarholmen
Läs mer om det Gamla riksdagshusets historia här
9 - Gymnasiehusen
Det östra huset är det äldsta huset och har sitt ursprung i det gamla gråbrödraklostret som här hade en länga som var en avgränsning gentemot klostergården som läg väster ut. Rester av gamla klostermurar går att se i husets fasad mot gymnasiegränd. Huset var från börja större men den delen som låg närmare Riddarholmskyrkan revs av Gustaf Banér på 1640-talet och huset fick då sin nuvarande storlek och uteseende. Huset kallades fram till 1821 för det Banérska palatset.
År 1814 flyttade Stockholms trivialskola in i huset men lades ner år 1821 och istället övertod den nyinrättade Gymnasieskolan lokalerna vilket också givit sitt namn till Gymnasiegränd som går öster om byggnaden. År 1881 flyttade gymnasieskolan från byggnaden nu togs över av Wallinska flickskolan som var kvar till år 1907 när Kammarrätten tod över lokalerna.
Det västra huset byggdes i mitten av 1800-talet när Gymnasieskolan behövde större lokaler och då byggdes också förbindelsegången till det östra huset. Idag finns marknadsdomstolen i huset.
Adress: Birger Jarls torg 7
Fastighet: Riddarholmen
10 - Birger Jarls torn
Birger Jarls Torn ligger på Birger Jarls Torg 12 och var ett av kanontornen i den fästningsmur som Kung Gustav I (Vasa) lät bygga mot mälaren på 1530-talet.
Tornet, som också kallades för Rundeln, visar i sin fasad tydligt skottgluggarna för kanonerna och handelvapnen. När tornet byggdes stod det direkt vid vattenbrynet men har nu p.g.a. av landhöjningen kommit allt längre in på Riddarholmen. Tornet var från början endast 2 våningar högt och överst var ett sk skytteloft som var helt öppet så försvararna kunder skjuta åt alla håll.
Tornet byggdes, precis som en stor del av muren, av tegel som kom från det f.d. Klara kloster som låg på dagens Norrmalm.
Under 1700-talet användes tornet som lager för pantlånekontoret och det är under denna tid som namnet Birger Jarls Torn börjar spridas. Det finns en sägen om namnet Stockholm som har med tornet att göra. Den kan du läsa mer om på den historiska delen av webbplatsen.
Idag har Justitiekanslern sitt kontor här men tidigare har det första pantlånekontoret i Stockholm haft sina lokaler här, drätselnämnden har också haft lokaler här under en tid och även en del arkiv har funnits här. T.ex. Rådhusets arkiv och Kammarkollegiets arkiv.
Adress: Birger Jarls torg 12
Fastighet: Riddarholmen
11 - Gamla riksarkivet
Gamla riksarkivet byggdes åren 1887 - 1890 och var från början avsett att vara ett arkiv, en av de första sådana byggnader i Europa. Huset är byggt i gjutjärn med en fasader av sten och tak av tegel, allt för brandsäkerhetens skull. Arkitekt var Axel Fredrik Nyström som byggde huset i nyrenässans stil. De stora fönstren i huset tillkom därför att man från början inte drog in el i huset, också av brandsäkerhetsskäl. Detta ändras dock ganska snart och huset fick t.o.m. de första elektriska hissarna i Sverige.
År 1995 flyttade Riksarkivet och huset har fram till år 2011 stått delvis tomt. Den 1:a oktober år 2011 öppnar här barnkulturpalatset, eller kort och gott, Palatset. För att beskriva verksamheten med deras egna ord:
Palatset ska bli ett kvalitativt smörgåsbord av det som barnkulturen har att erbjuda i Sverige och i världen, där ny barnkulturkonst kan växa fram. Ett besök på Palatset ska vara som en kulturell adventskalender som berikar besökarna med upplevelser för livet. Palatset rymmer biografer, teatrar, kulturactionrum, medierum, verkstäder och skapande experiment.
Adress: Arkivgatan 3
Fastighet: Riddarholmen
Länk till palatsets hemsida
12 - Rosenadlerska palatset
Rosenadlerska palatset byggdes år 1679 för apotekaren Christian Heraeus och arkitekt var Nicodemu Tessin d.ä. I botten på huset fanns från år 1679 fram till år 1764 apoteket Morianen, ett av de äldsta i Stockholm.
År 1699 köps huset av professor Johan Schwede vars dotter, Eva Schwede gifter sig år 1714 med kanslirådet Johan Rosenadler (han hetter Upmark för adlandet år 1719). Huset stannade nu kvar i den Rosenadlerska släkten till år 1806 när Brandkontoret köper huset.
Huset har fått sitt namn efter den Rosenadlerska perioden, under denna tid byggs också huset om (år 1764). Arkitekten för ombyggnaden var troligen Eric Palmstedt även om det officiellt var Fredric Adelctrantz. I ombyggnaden så höjdes tredje våningens höjd till samma som för andra våningen och dessutom lades en attikavåning till under taket. Fasaden ändrades och fick nu sina kollosalpilastrar. Ser man på fasaden idag syns också att första våningen har en lägre höjd är bottenvåningen, andra och tredje våningen. Orsaken til detta är att första våningen var tjänstfolkets våning och där behövdes inte samma takhöjd, vilket var den allmänna uppfattningen på den tiden.
År 1806 köptes huset av Brandkontoret som var ett försäkringsbolag där man kunde försäkra sina tillgångar mot bränder. Brandkontoret betalade också ut stora belopp till staden för att kunna få belysning på gatorna, stenbeläggning på gatorna samt ett vattenledningssystem.
Idag finns dels Brandkontoret och dels Riksdagens Internationella kansli i huset. Huset kallas i folkmun för Brandkontoret.
Adress: Mynttorget 4
Fastighet: Aglaurus 1,2
|
