Slottskyrkan

De första slottskapellen i slottet Tre Kronor

Så länge som det Kungliga Slottet har funnits i Stockholm så länge har det funnits en slottskyrka, eller slottskapell. Ja, i alla fall sedan år 1284 för då ger Påven sitt tillstånd att mässa få hållas på slottet och troligen är det också detta år som det första slottskapellet blir till.

På medeltiden fanns slottskapellet i Högslottets östra länga i det gamla slottet Tre Kronor. Detta var det ursprungliga boningshuset så i början fanns det inte annat ställa den kunde legat på men exakt var någonstans det låg vet vi dock ej. Troligen låg den i själva kungsvåningen och kanske på samma ställe som den låg på 1500-talets början (se nedan).

Första gången som slottskapellet nämns är år 1339 i ett brev från ärkebiskopen Peter i Uppsala. År 1405 tjänstgjorde det en präst vid namn Petrus i slottskapellet. År 1447 nämns det i ett brev till påven från Kung Magnus Eriksson angående botgörare som i samband med vissa festligheter skall besöka slottskapellet. År 1510 nämns slottskapellet i ett brev från Hemming Gadd till riksföreståndaren Svante Nilsson. Även Olaus Petri nämner slottskapellet i samband med Stockholms blodbad år 1520 och att biskoparna Vincentius och Mattz hölls i fångenskap där fram till deras rättegång.

På 1500-talet fram till år 1582 låg slottskapellet med största säkerhet på den nedre våningen i Högslottets östra länga, under hela eller del av rummen 25 och 26 som syns på ritningen av slottet Tre Kronor här. År 1582 står den nya slottskyrkan klar i den norra längan och det gamla slottskapellet tas nu över av den s.k. Papistkyrkan under en kort tid (Läs mer om Papistkyrkan här).

Den första slottskyrkan

I samband med de stora om- och tillbyggnaderna som Kung Johan III lät göra på slottet Tre Kronor åren 1576 - 1792 flyttades slottskapellet från Högslottets östra länga till den nya tillbyggda norra längan och dess översta våning. Du kan se slottskyrkan inlagd med gult på ritningen över slottet Tre Kronor här. Själva slottskyrkan utseende och layout syns på bilderna nedan.

Slottskykans kor, där altare och altartavlan mm fanns, placerades längs i öster i det nordöstra tornet (F på bilderna ovan). Då tornet var en våning högre än den norra längan fanns det ett rum ovanför slottskyrkan i själva tornet och det var i det rummet som den s.k. Papistkyrkan fanns under åren 1581 - 1583 (A på bilden ovan). Rummet blev sedan bibliotek.

Den nya slottskyrkan tog upp halva den norra längan samt näst översta vånigen i det nordöstra tornet. För att detta stora utrymmet skulle kunna fungera som en kyrkosal (E på bilderna ovan) så krävdes det att en hel del väggar mm revs. Arbetet med detta startade troligen åren 1576 - 1578 för i ett brev stält till Erik Björnsson den 28.e maj år 1781 nämns att arbetena på den nya slottskyrkan har kommit långt och den invigs troligen tidigt året därpå.

Högst upp i den nordöstra tornet, ovanför Papistyrkan, installeras år 1578 hela åtta stycken kyrkklockor (B på bilden ovan) och själva taket över klockorna täcks med koppar.

OMBYGGNADEN ÅREN 1586 - 1592.

Kung Johan III var tydligen inte helt nöjd med sin slottskyrka för redan år 1586/87 påbörjade han en större ombygnad av slottskyrkan som var klar år 1592. Det är nu som slottskyrkan får sitt färdiga utseende enligt bilderna ovan.

Själva slottskyrkan var en treskeppig hallkyrka med tre lika breda skepp med koret placerat i det nordöstra tornet. Se ritningen ovan. Totalt var kyrkan ca 50 meter lång och ca 12 meter bred, ungefär samma mått som dagens slottskyrka.

Den största yttre förändringen är att taken på den norra längan höjs för att ge slottskyrkan en betydligt större rymd. Det var också nu som den s.k. Gröna Gången (C på bilden ovan) på taket kom till som förband nordöstra och nordvästa tornen med varandra.

Mitt på taket byggdes en åttasidig takryttare (G på bilden ovan) och det var mitt under denna som Vapenhuset och därmed entrén in till slottskyrkan var (D på bilden ovan). Entrén var i form av en portal med joniska kolonner och hörnpilastrar. Allt utfört i Lenabergsmarmor. Över portalen satt runda rosettfönster både mot norr och söder.

Altare och altaruppsatsen

Den ursprungliga altaruppsatsen var gjord av förgyllt (silver och guld) trä med själva altaret var gjort i marmor. År 1627 fick kyrkan en ny altaruppsats som var ett krigsbyte från Preussen.

Altaruppsatsen bestod av 2 målad tavlor ovanför varandra i ramar av silver. Den nedre föreställde "Kristi pina" omgiven av ornament. Den övre föreställde "Kristi uppståndelse" också omgiven av ornament.

Fönstren

Slottskyrkans fönster hade karmar av kalksten, spetsiga mot borggårdssidan och runda mot Norrström. Över fönstren i koret och entrén var runda rosettfönster placerade.

Koret

Koret, som var beläget i den östra delen, var skiljt från kyrkorummet med ett skrank i mässing med ett förhöjt mittstycke.

I koret fanns altaret och altaruppsatsen.

Kungens kyrkokammare

Ovanför Vapenhuset fanns det ett rum för kungen där han kunde delta i gudstjänsterna utan att själva vara tvungen att sitta i själva kyrkorummet. Entrén in till detta rum var från takryttaren i den Gröna gången som gick ovanpå taket.

Mellan kungens kyrkokammare och kyrkorummet fanns två fönster och rummet hade stolar framför fönstren.

Kyrkorummet

Kyrkorummet bestod av tre skepp, mellan skeppen fanns totalt 16 st kolonner varav de två längst i öster stod mellan koret och kyrkorummet. På dessa två kolonners sidor mot koret fanns inskriptionen "Gloria in excelsis" på ett band som två änglar höll. På den andra sidan, ut mot kyrkorummet, fanns inskriptionen "et in terra pax hominibus".

På väggarna fanns det 7 fönster på vardera sidan vars fönsterbågar var gjorda i kalksten.

Läktaren

Läktaren revs i samband med ombyggnaderna 1586 - 1592. Tidigare var den belägen i den västra delen av kyrkorummet. Orsaken till att den revs var att Kung Johan III tycket inte om den låga höjden i taket på den västra delen av kyrkorummet.

Vapenhuset

Ingången till Vapenhuset var från den Stora borggården genom en portal med kopplade doriska koner. Själva vapenhuset var rektangulärt med kortsidan ut mot borggården och portalen. Mitt på den östra väggen var entrén in till själva kyrkorummet.

OMBYGGNADEN ÅREN 1663 - 1676.

Under åren 1663 - 1676 renoveras hela slottskyrkan, detta sker nog inte kontinuerligt under hela perioden utan består snarare av ett antal mindre arbeten som avslutas var och ett under denna tid.

Det kanske viktigaste enskilda förändringen är att de gamla kungsstolarna byts ut år 1676. De gamla kungsstolarna skänks till Riddarholmskyrkan medan delar av den gamla bänkinredningen och predikstolen skänks till Täby kyrka. Där finns fortfarande predikstolen kvar men har gjorts om sedan 1670-talet och ser idag inte längre ut som den gjorde då.

OMBYGGNADEN ÅREN 1690 - 1696

Slottskyrkan mot öster och koret år 1696. Kopparstick av W. Swidde

Slottskyrkan mot väster år 1696. Kopparstick av J.v.d Aveleen

Här kan man fråga sig om detta var en ombygnad eller en nybyggnad. Vi, som de flesta andra, kallar det en ombyggnad då slottskyrkan låg kvar på samma ställe i slottet och tog upp samma plats.

Nicodemus Tessin hade av Kung Karl XI fått i uppdrag år 1690 att påbörja en större ombyggnad av hela den norra längan. Den får nu ett helt nytt utseende som motsvarar dagens norra länga. Läs mer om detta här. Det första man börjar med är Slottskyrkan då denna ligger i nedre våningen och blir orörd då den stora yttre ombygnaden av norra längan består i att bygga på två våningar plus en mezzaninvåningen mellan de nordöstra och nordvästra tornen samt ändra fasader och fönster.

Slottskyrkan stod klar först på nyåret 1696/1697. Endast några månader före den stora slottsbranden.

Altaret

Altare var utformat efter Facchettis och Algardis altare i S. Paolo i Bologna. Figurerna som omger altaret är utformade av Burchard Precht och föreställer Jesus och johannes döparen. På var sin sida om dessa finns två kvinnliga allegorier föreställande Tron och Hoppet. Ovanför själva altarfrontonen syns det vita lammet.

Fönstren

Vägg i Slottskyrkan år 1690. Ritning av N. Tessin d.y.

Den ombyggda kyrkans höjd bestämdes nu av den nya mezzaninvåningen som, i den norra längan, låg mellan bottenvåningen och första våningen. Detta innebar att slottskyrkan fick dubbla rader av fönster till skillnad från den ursprungliga slottskyrkan som hade endast en rad. Se bilden ovan.

Mezzaninvåningen tillkom på initativ av Nicodemus Tessin d.y. efter inspriation från Palazzo Pitti i Florens som han studerade och har identisk våningsindelning. Detta palats inspirerade till mycket annat men det berättar vi under avsnittet om slottet.

Koret

Koret avgränsas som tidigare men nu med utskjutande ballustrader och höjden begränsas inte av mezzningvåningen utan får även ta upp den första våningen ovanför denna. Korets takhöjd blir därmed avsevärt mycket högre än kyrkans övriga takhöjd.

I koret finns två stora målningar av Ehrenstrahl, "Yttersta domen" och "Kristi korsfästelse". Dessa målningar finns idag i Storkyrkan.

Kyrkorummet

Själva kyrkorummet byggdes om genom att de tidigare kolonnerna som avgränsade de tre skeppen försvann och det blev ett enda stort öppet kyrkorum.

Mellan fönstren placerade dubble joniska kolloner och mellan dessa allegoriska kvinnobilder representerande de sanna kristna dygderna. Mellan de övre fönstren fanns medaljonger föreställande profeter och evangelister omgivna av lekande barn. Allt i barockstil.

Golvet bestod av ett stengolv med vita och gröna rutor.

Orgel och läktaren

Orgelläktaren syns ovanför ingången till kyrkorummet från väster, där fanns också själva orgeln.

Predikstolen

Predikstolen placeras på den norra väggen istället för ett av fönsterpartierna som därmed blev ett s.k. blindfönster. Själva predikstolen gjordes så lite utskjutande som möjligt för att inte störa kyrkorummets symetri.

Den andra och nuvarnade slottskyrkan

Den 7:e maj år 1697 klockan 2 på eftermiddagen upptäcks att det brinnet i slottet Tre Kronor. Branden började i den västra längan i Högborgen men det kan du läsa mer om här.

Räddningsarbetet koncentrerades kring den nybyggda norra längan där bl.a. slottskyrkan fanns. Norra längan var byggd enligt dåtiden senaste regler avseende bl.a brandskydd och stod emot branden ganska länge men blev till slut allvarligt skadad men inte totalförstörd så som större delen av det slottet.

Redan den 8:e maj träffades man för att diskutera återuppbyggnaden och den 3:e juni kunde Nicodemus Tessin d.y. presentera en plan för hur det nya slottet skulle se där slottskyrkan inte längre skulle vara i den norra längan som tidigare utan i den södra.

Kungen godkänner Tessins plan där Slottskyrkan och Rikssalen placeras i den södra längan på var sin sida om det stora södra valvet. Kyrkan skall här representera den icke värdsliga makten med Rikssalen skall representera den värdsliga makten på den sidan som skall bli nationens sida.

Själva Slottskyrkan som placeras i mezzaninvåningen och med full höjd hela vägen upp till vinden och blir i stort sätt lika lång och bred som den gamla men betydligt högre (en hel våning högre). Den byggs under åren 1731 -1754 och invigs den 7:e december år 1754 samtidig med övriga slottet och det är nu som kungafamiljen flyttar in. Den första gudstjänsten hölls den 8.e december år 1754.

Då Tessin dör år 1728 tas arbetet över av Carl Hårleman, som i stort sätt kan se slottet inflyttningsklart men dör år 1753, ett år före kungfamiljen flyttar in. Det är dock han som sätter sin prägel på den nuvarande Slottskyrkan mer än Tessin.

Förutom bänkinredningen finns det inget kvar från den första Slottskyrkan som förstördes i branden 1697. Ja, det vill säga förutom själva grundtanken, måtten, funktionen mm. Låt oss titta närmare på hur dagens Slottskyrkas historia, arkitekter och konstnärer.

Den nya slottskyrkan har till skillnad från den gamla inte en tydlig gräns mellan koret och kyrkorummet utan allt bildar en enhet. En annan tydligt skillnad är att takmålningarna nu finns inom ramar medan i den gamla upplevdes det som de fanns över hela takytan. Som nämnts ovan finns ej heller några kolonner mitt i kyrkrummet.

Likheterna med den gamla slottskyrkan är att den ligger i öst - västlig riktning med altare och kor i öster och ingång och orgel i väster. På båda sidorna av kyrkrummet finns statyer och fönstren sitter i dubbla rader ovan varandra. Själva måtten är också liknande då båda mäter ca 50 meter på längden och ca 12 meter på bredden.

Altaret

Slottskyrkans altare. Foto: www.stockholmgamlastan.se

Altaruppsatsen i Slottskyrkan är i huvudsak gjord av L'Archeveque åren 1765 - 1772.

Detta var dock kontroversiellt på sin tid då L'Archeveque började med att riva den nästa helt färdiga altaruppsatsen som var gjord av Jacques Philippe Bouchardon. Denne dog dock år 1753 och det fanns ingen som kunde göra klart hans verk.

Inte heller L'Archeveque fick dock avsluta altaruppsatsen utan det gjordes av Johan Tobias Sergel ca år 1779. Totalt hade det då tagit mer än 25 år att göra denna färdig sedan Bourchardon började.

Motivet på altaruppsatsen är främst kontrasten mellan Gud Fader som buren av änglar öppnar sin famn mot Jesus och samtidigt perkar uppåt mot strålglansen och gestalten längst ner som är i häftig själsstrid. Denna s.k. Getsemanescen inramas av kolonner på vardera sidan.

Fönster

Fönstren finns i två rader ovanpå varandra och är alla av fullhöjd. Även den nedre fönsterraden sitter relativt högt och detta beror på att slottskyrkans golvnivå är på halvvånngen medan de lägre fönstren är på första våningen, d.v.s. en halv våning upp från golvet.

Kyrkorummet

Gavlarna kröns av gyllene inskriptioner på vita band so har texten "Pro Mundi Vita" respektive "Laudate Dominum in Sanctis".

Mitt i taket syns den stora plafonden eller takmålningen som du kan läsa mer om nedan.

Andreas	Bartholemeus	Jakob
Johannes	Mattheus	Petrus

På väggarna finns stayer föreställande de 6 apostlarna, 3 på vardera sidan. Se bilderna ovan. Dessa är inramade av doriska kolonner. Här skall noteras att när slottskyrkan stod färdig fanns inte dessa statyer på plats utan då stod istället stora ljusstakar på marmorfundamenten. Det var först på 1840-talet dessa kom på plats gjorda av den norska skulptören Hans Michelsen (1789-1859).

Ovanför dessa statyer i taknischerna högst upp finns medaljonger också föreställande apostlar, dessa är gjorda av Jacques Philippe Bouchardon.

Kyrkobänkarna är som tidigare nämnts till en viss del från den gama slottskyrkan i slottet Tre Kronor. De var några av de få föremål som kunde räddas undan branden år 1697. De gjordes åren 1665 - 1695 av H.H Steyerwald och Georg Haupt.

Orgeln

Slottskyrkans orgel. Foto: www.stockholmgamlastan.se

Orgelläktaren är ritad av Carl Hårleman och utförda av skulptören Adrien Masreliez och målaren Johan Pasch.

Bakom orgel syns en skenperspektiv målning av grå marmor och guld med bl.a. ansikten av änglar mm. På vardera sidan syns 4 stycken medaljoner av kungarna Björn, Erik den Helige, Gustav Vasa och Gustav II Adolf. Brevid dessa syns allegoriska kvinnofigurer.

På vardera sidan om själva orgeln finns de två kungliga logerna och på framsidan av dessa finns riksvapnen snidade.

Predikstolen

Slottskyrkans predikstol. Foto: www.stockholmgamlastan.se

Predikstolen görs under åren 1748 - 1751 av konstnären Jacques Philippe Bouchardon och med viss hjälp av skulptören Adrien Masreliez.

Predikstolen bärs upp Matteus ängel som stöds av Marcus lejon som i sin tur vilar på Lukas oxe som är omgiven av ett molnparti. Matteus ängel håller också Johannes örn. Innebörden är att den förkunnelse som ges i predikstolen vilar på evangelisterna.

Baldakinen ovanför predikstolen har änglahuvuden på toppen och ett draperi i bakgrunden, allt i förgyllt guld.

Takmålningar

Slottskyrkans takmålningar. Foto: www.stockholmgamlastan.se

Takmålningarna eller plafonden som det kallas, är gjord av Carl Hårleman tillsammans med målarna Guillaume Thomas Taraval och Johan Pasch samt skulpörerna Charles Guillaume Cousin och Jacques PhilippeBouchardon.

Den stora mittenspegeln föreställer himlafärden, den västra föreställer änglar som blickar upp mot ett nästan försvunnet gudsöga och den i öster föreställer Kristi pinoredskap som bärs av änglabarn.

Mellan speglarna syns stora gyllende reliefmassor i form av virvlande moln som breder ut sig. Mitt på molnen syns riksvapnet och mellan den västa och mittersta spegeln bärs det upp av en drake och amoriner medan det mellan den östra och mittersta spegeln bärs upp av ett lejon.