Papist
Ordet "Papist" är en gammal protestantisk benämnning på katoliker. Ordet kommer från "Papa" som betyder påve. Ordet har en negativ innebörd och används främst av kritiker till den katolska tron etc.
I Stockholm finns det framförallt två ställen som under tidens gång haft namnet "Papistkyrkan". Jesuiternas hus vid köpmantorget och rummet högst upp i det nordöstra tornet på det gamla slottet Tre Kronor. Låt oss se titta närmare på orsaken till detta.
Jesuiternas Papistkyrka
Det hela började med Johan III:s bröllop med Katarina Jagellonica, dotter till den Polska kungen och sträng katolik.
Johan III. Målning av okänd
Under åren 1568 - 1583 fanns i Stockholm ett antal jesuiter. Inte bara Kloster Lasse på Riddarholmen (se speciell artikel om honom) utan även drottningens själasörjare och Antonio Possevin (1534 - 1611) som försökte omvända Kung Johan III til den katolska läran.
Antonio Possevino. Målning av okänd.
Possevin anlände till Stockholm den 19.e december år 1577 tillsammans med två andra Jesuiter. Officiellt var de kjeserliga sändebud men i verkligheten hade de i uppdrag att försöka omvända Kung Johan III till den katolska läran samt påverka Sverige avseende kriget i Litauen (1558 - 1583).
För att Jesuiterna skulle ha någonstans att bo och hålla sina egna mässor utan att det skulle provocera stadens invånare upplät kungen huset på adresserna Österlånggatan 28, Köpmantorget 1 och Baggensgatan 27 till dem.
Huset blev snabbt omdöpt i folkmun och kom att kallas Papistkyrkan. |
Slottet Tre Kronors Papistkyrka
I slottet Tre Kronor fanns det fr.o.m. år 1570 den s.k. Papistkyrkan. Läs mer om denna nedan.
Katarina Jagellonica. Målning av okänd konstnär
Katarina Jagellonica som blev Sveriges drottning år 1568 då Johan III kröntes till kung ville ha ett kyrkorum där hon kunde förätta en katolsk mässa i slottet, hon var en strängt troende katolik. När hon anlände till Stockholm hade hon två katolska präster med sig och senare år 1574 hade hon dessutom två jesuiter som själasörjare.
För att lösa problemet med en katolsk drottning i ett protestantiskt land där det var dödstraff på att vara katolik så fick drottning ha ett utrymme i kungsvåningen år 1570 där hon kunde ha en enklare mässa etc.
År 1582 när slottskapellet flyttades från Högslottet östra länga, där bl.a. kungsvåningen låg, till den norra längan togs rummet över av drottningen och gjordes om till ett katolskt kapell. Det var nu som namnet Papistkyrkan började användas. Den låg på våningen under rummen 25 och 26 på ritningen här.
Den nya Papistkyrkan inreds av bl.a. Urban Målare, här fanns bl.a. ett högaltare med ett silverkrucifix som år 1582 omarbetades av guldsmeden Frans Lind. På ett av sidoaltarna som flankerade högaltaret stod också en polsk ikon
Troligen var rummet i Högslottets östra länga lite för iögonfallande och utmanande för någon gång mellan åren 1589 - 1592 flyttades Papistkyrkan till det översta rummet i nordöstra tornet. Se rum 44 på ritningen här. Detta skedde efter drottningens död och var troligen en hyllning till hennes minne av Kung Johan III men även än tjänst åt de katoliker som kommit med henne till Stockholm på 1560-talet.
Väggarna i kyrkan var klädda i vit marmor och på altaret stod ett krucifix i silver. Det kom från kapellet i Högslottet som Frans Lind omarbetade år 1582. Även nu får han uppdraget att ytterligare förbättra krucifixet.
Det som är intressant i sammanghanget är att våningen under Papistkyrkan i det nordöstra tornet så låg koret i den nya slottskyrkan. Här kan man tänka sig situationen där präster och andra ber tittar upp mot himlen så är det faktiskt den katolska Papistkyrkan som ligger närmast. Kanske inte riktigt vad de hade tänkt sig.
År 1604 när Hertig Karl blir kung (Kung Karl IX) byggs rummet där Papiskyrkan ligger om till bibliotek. |
