Det börjar med branden år 1625
År 1625 brinner stora delar av bebyggelsen på den västra delen av Stadsholmen ner och stadens myndigheter passar då på att anta en ny stadsplan för området. Det mest framträdande är att två stycken stora gator dras fram i nord - sydlig riktning, Stora Konugsgatan (Stora Nygatan) och Lilla Konungsgatan (Lilla Nygatan).
Riksrådet friherre Erik Ryning ägde 4 st. tomter i det eldhärjade området och fick nu byta dessa mot en tomt som utgjorde hela kvarteret Atomena. Denna tomt hade tidigare genomkorsats av Mälarmuren och här stod också det s.k. Gråmunketornet.
Under den första delen av 1640-talet låter nu Erik Ryning uppföra sitt palats och i ett brev till stadens råd och borgmästare den 13:e november år 1644 berättar Erik Ryning att detta nu är uppbyggt "Staden till hedher och prydna".
Friherre Erik Ryning
Erik Eriksson Ryning föddes den 1:a november år 1592 på Grimmersta herrgård i Julita socken, Katrineholm. År 1626 följde han med kung Gustav II Adolf på hans fälttåg i Preussen där han år 1629 blev befälhavare för den svenska flottan i Preussen. När sedan Gustav II Adolf gick i land i Tyskland för att delta i det 30-åriga kriget var det Ryning som kommenderade flottan. Efter Gustav II Adolfs död år 1632 ingick han i förmyndarrådet och utsågs till Riksamiral. Det var under denna tid han lät bygga palatset. Han blev sedermera guvernör över Gotland och år 1651 adlades han. Då han inte fick några barn med sin hustru Maria Elisabeth Kurzel så dog släkten ut med honom vid hans död år 1654.
Ryningska palatsets byggnation och första tid
Karl X Gustavs begravningståg år 1660. Del av kopparstick av J. Lepautres. Ryningska palatset är den stora ljusa byggnaden till höger.
Huvudbyggnaden på palatset byggs i tre våningar och på var sin sida ut mot Riddarholmen två låga flyglar, en sammanbindande mur med en entréportal i mitten. Se översta bilden på sidan.
Arkitekten är okänd även om vissa kännare av 1600-talets arkitekturhistoria menar att Jean de la Vallée har varit inblandad i huvudbyggnaden trots att inga drag av fransk-klassicistiska drag, vilket är typiskt för honom, finns. Troligare är att en arkitekt av den tysk-nederländska arkitektturstilen varit ansvarig för utformningen av palatset.
Ryningska palatset huvudportal mot Stora Nygatan. Foto: www.fotostockholm.se
Några av de få detaljer som idag kvarstår från ursprunget är den stora huvudportalen mot Stora Nygatan som sannolikt utformades av Aris Claeszon. Ovanför portalen finns de Ryningska och Kurzelska vapnen och på var sin sida syns två sidopilastrar som kröns av var sin kvinnofigur. Se bilden ovan.
På själva huvudbyggnaden syns också de ursprungliga ankarslutarna med dubbla voluter, notera att dessa inte finns över våning 3 då fjärde våningen byggdes till senare.
Över portalen mot Riddarholmen finns också fortfarande kvar delfinerna i relief, annars är allt annat yttre idag försvunnet. På den ursprungliga fasaden fanns det bl.a. lansförande riddare, eller pager, målade mellan fönstren. Se bilden överst på sidan.
Erik Ryning bodde i palatset fram till han dog där den 6:e november år 1654. Hans hustru, Maria Elisabeth Kurzel, dotter till ståthållaren i Närke Jost Georgsson Kurzel, ärvde palatset och bodde där fram till 8 år före sin död. Den 3:e december år 1678 säljer hon palatset till landshövdingen Henrik Falkenberg som var gift med Erik Rynings äldsta syster.
Det Hamiltonska huset
Henrik Falkenberg dör år 1691 och huset ärvs då av hans äldsta dotter, Eva Catharina Falkenberg. Vid hennes dör år 1707 tar hennes man, fältmarskalken friherre Hugo Johan Hamilton af Hageby, över huset som nu också kommer att kallas för det Hamiltonska huset. I praktiken så flyttar Hugo Johan Hamilton in i huset först år 1721 p.g.a. att han deltar i slaget vid Poltava den 28:e juni år 1709 och hamnar i rysk fångenskap.
Det är också i samband med att Hugo Johan Hamilton tar över huset som andra hyresgäster börjar flytta in. Tidigare har huset varit helt och hållet en familjs (släkts) bostad men nu börjar man hyra ut. När Hugo Johan Hamilton själva bor i huset fr.o.m. 1721 (han bor till största delen utanför Stockholm på någon av sina gårdar) så är det i en bostad om 8 rum i huvudbyggnadens 2:a och 3:e våning som vätter mot Riddarhustorget och Stora Nygatan. Resten av våningarna och flyglarna är nu uthyrda.
Fram till slutet av 1720-talet så är de flesta hyresgästerna av adligt stånd. Bland hyresgästerna finns bl.a. kammarherren baron Carl Axel Leuhusen med familj och tjänstepersonal, baron Soop vid Livdrabanterna m.fl. Under denna tid hade även Kungliga Slottskansliet sina lokaler i huset och betalade en hyra om 2.400 daler kopparmynt.
En av de kanske mest kända hyresgästerna är Johan Fredman (Jean Fredman) som är urmakare och har såväl sin bostad som sin verkstad i östra delen av den södra flygeln (vid Gråmunkgränd). Fredman blir senare odödliggjord genom Carl Michael Bellman och Fredman epistlar samt Fredmans sånger. Läs mer om honom under rubriken "Personer" i menyn till vänster.
Vid Hugo Johan Hamiltons död år 1748 (han blev hela 80 år) ärvdes huset av hans son hovmarskalken friherre Carl Fredrik Hamilton.
Carl Fredrik Hamilton bodde troligen ganska sparsamt i huset utan vistades mest herrgården i Boo. Han var inte någon direkt framstående man som gjort ett stort avtryck i historien liknande vad hans far gjorde utan levde ett stilla liv. Han tillhörde dåtidens hattparti. Vid hans död år 1753 ärvdes huset av hans son landshövdingen friherre Johan Abraham Hamilton.
Det är under Johan Abraham Hamiltons tid som ägare som huvudbyggnaden och flyglarna byggs på vardera en våning, samtidigt ändras taket till en säteriform. Fortfarande ser dock byggnaden ut som ett palats då tillbyggnaderna är gjorda för att passa med det befintliga utseendet.
Johan Abraham Hamilton lyckas genom att lösa ut sina syskon bli ensam ägare till huset men säljer det redan den 23:e maj år 1756 200.000 daler kopparmynt till sekreteraren (sekreterare hos kronprins Gustav, sedermera kung Gustav III) Gottfrid Sack.
Under den Hamiltonska tiden är huset fortsatt ett av de förnämsta palatsen i Stockholm och bevaras på exteriört som interiört. Hyresgästerna är till huvuddelen av det förnämnare slaget. Det är dock efter deras tid som förändringarnas vindar börjar blåsa.
|
Lägenheter, krogar, kaffé och kaffehus
Gottfrid Sack blir så småningom adlad som Sackenhielm men trots detta är det med honom som ägare som de mera förnämare hyresgästerna flyttar ut och ett helt annat klientel flyttar in.
Nu är merparten av hyresgästerna borgare och vi hittar också källare, krogar, kaffehus mm. Sack hade själv ett kaffehus som kallades riksdagskaféet i huset, namnet kom av att det var ett populärt tillhåll för riksdagsmännen.
Några av hans närmare vänner var skalderna Carl Michael Bellman och Carl Israel Hallman samt ett flertal av orden Par Bricoles medlemmar. Någon som är gemensamt för dessa är dess relativt sorglösa och bohemiska livsinställning.
Gottfrid Sack säljer huvudbyggnaden år 1760 till assessor Johan Bergstrahl* medan han behåller flyglarna och innegården fram till år 1774 då Bergstrahl köper även dessa.
* Vi skriver Bergstrahl då det är den normalt använda formen idag men den korrekt stavningen skall vara Bergstral. Han hette från början Bergius, föddes år 1715, och var son till rådmannen i Karlstad, Johan Bergius.
Bergstrahlska huset
Bergstrahlska huset. Foto: Alexandru Baboş, bilden är beskuren.
Johan Bergstrahl disputerade år 1741 på Uppsala universitet som läkare och han skulle komma att göra vissa insatser för den svenska sjukvården.
När han år 1760 köper huvudbyggnaden var han amiralitetsläkare i Stockholm och 1764 blir han assessor (assessor = bisittare, ledamot)i Collegium Medicum.
Bergenstrahl förvandlade det gamla palatset till en hyreskasern och när han år 1774 köper även flyglarna av Sack finns det i böckerna inte mindre än 147 lägenheter i huset.
År 1770 bryter en större eldsvåda ut i huset som förstör inredningen och dekorationer på ytterväggar mm på huvudbyggnaden men lämnar flyglarna relativt oskadda. Det är i samband med ombyggnaden, under ledning av Alexis Högman, som dagens utseende på huvudbyggnaden skapas. Alla de gamla utsmyckningarna är förstörda och åtställs inte samt för att göra plats för ytterligare hyresgäster så byggs en halvvåning på. Halvvåningens fönster syns på bilden ovan i den nedre delen av det brutna taket. Nu är den gamla praktfulla huvudbyggnaden borta.
År 1795 dör Bergenstrahl och hans dotter, Lovisa, ärver nu huset. Hon är gift med Kungliga sekreteraren Sven Fjellman.
Hyresgästerna
På 1770-talet var Riddarhustorget den förnämsta öppna platsen/torg i Stockholm och här promenerade alla typer av människor och det var den perfekta platsen att ha kaféer mm vid. Bergstrahlska huset hade många kaféer, källare och butiker. En av de mest kända vid denna tiden var Wikstens källare som mästerkocken Johan Abraham Nebb drev. Han blev bl.a. känd för sina pastejer.
I en av bottenvåningens lokaler har Rörstrands porslinsfabrik sin försäljningsbutik i staden. I våningen ovanför fanns de då så välbesökta källarna Hoppet och Gyllene Hoppet.
På första våningen fanns också ett vaxkabinett som drevs av en herr Montioni där det bl.a. i Post- och Inrikes tidningar stod att det bestod av ca 40 st i vax bildade figurer som föreställde de flesta nu levande monarker, kända personer och en sovande venus.
Här hittar vi också Carl Cristoffer Gjörwells boklåda som låg i bottenvåning och hade ingång mot Riddarhustorget. Det var kanske stadens populäraste boklåda. Ett av hans barnbarn är författaren och tonsättaren Carl Jonas Love Almqvist.
Kusels hotel
År 1810 ägs huset av revisorn i kammarrätten Hans Isak Selling tillsammans med Johan Gustaf Fjellman, son till Sven och Lovisa Fjellman. Det är nu som bergsrådet Jacob Kusel, som till direktören vid det Ostindiska kompaniet Carl Gotfrid kusel, kommer in i bilden. Han var gift med Johanna Silfergren och efter att de flyttade in i huset startade hon där sin hotellverksamhet.
De hyrde 2 av det större lägenheterna i huset och där hade de numrerat rummen och hyrde ut dessa till resande. År 1824 - 1826 upptar kassaboken namn på i samhället högt uppsatta personer och följaktligen hade hotellet det allra bästa rykte och ansågs som ett av de bättre i Stockholm.
Hotellverksamheten slutade år 1835 när Carl Gottfrid Kusel dö.
Warodells testamente
År 1841 köper handlaren Lars Johan Warodell huset och hans affär i bottenvåningen på huset anses som kanske den finaste affären i Stockholm för porslin, glas och bosättningsprodukter. När han dör år 1863 så testamenterar han huset till Stockholm stads Bemedlingskommission där det bestämdes att avkastningen från huset skulle fördelas enligt följande:
- 2/5 delar av avkastningen skall tillfalla lagliga arvingar
- 2/5 delar av avkastningen skall tillfalla fattiga borgare, deras änkor och barn i Stockholm.
- 1/5 del av avkastningen skall avsättas till en fond för att "i en framtid bygga om flyglarna till ett prydligt och ändamålsenligt hotell för resande".
Den sista punkten i testamentet ger som resultat att dagens gula byggnad kommer till, den har sin grund i det gamla palatset flyglar och efter denna ombyggnad förlorar huset helt sin prägel av palatsliknande byggnad.
Under åren fram till den 10:e april år 1906 fullföljde kommissionen testamentet men vid denna tidpunkt sålde man huset till Stockholms stad och det är nu som myndigheterna flyttar in. Först kom stadens drätselnämnd sedan ingenjörskontoret, därefter en hel rad myndigheter.
Idag (år 2011) används den gula byggnaden som arkiv för Högsta domstolen som är belägen i Bondeska palatset, på andra sidan Riddarhustorget. Den röda byggnaden (huvudbyggnaden) används av Arbetsdomstolen. |
