Gråbrödrakonventet
Efter reformationen år 1531 flyttar de s.k. Klarissorna (nunnorna från Klara kloster som rivits) in i de gamla lokalerna som tidigare var Gråbrödrakonventet på Riddarholmen. De blev mer eller mindre tvingade av kung Gustav Vasa. De skulle ta hand om de gamla och sjuka från Helgeandshuset på Helgeandsholmen som stängts och flyttats till dessa lokaler.
De stannade i lokalerna fram till år 1551 då de än en gång tvingades flytta och denna gång till Danvikens hospital. Orsaken var att såväl kungen som andra ogillade lukter och annat som spreds från klarrisornas verksamhet.
Du kan läsa mer om Gråbrödrakonventet i menyn till vänster.
Stockholm Trivialskola
Stockholms Trivialskola, som har sina rötter i S:t Nicolai skola från 1315, flyttade in i det gamla gråbrödrakonventets lokaler år 1551. De skulle stanna fram till år 1666 då friherre och tillika riksråd i förmyndarregeringen Bengt Horn av Åminne byter till sig lokalerna mot sin fastighet på Själagårdsgatan. Det är till denna fastighet som Trivialskolan flyttar.
Läs mer om detta under rubriken "Utbildning" i menyn till vänster.
Gymnasium Regium
Under åren 1576 till 1590 finns, förutom ovan nämnda trivialskola, det s.k. Gymnasium Regium i lokalerna. Det var ett gymnasium och prästseminarium som leddes av "Kloster Lasse", Laurentius Nicolai Norvegus, på uppdrag av kung Johan III. Detta var mycket kontroversiellt då det var av katolsk trosinriktning och under Jesuiternas kontroll. Redan år 1590 flyttas verksamheten till Uppsala och var grunden för det år 1593 återupprättade Uppsala Universitet, då i protestantisk trosinriktning.
Tukthus & Barnhus
År 1624 inrättas Stockholms och kanske Sveriges första tukthus (tidig form av fängelse) i de gamla gråbrödrakonventets lokaler tillsammans med trivialskolan. Tuktmästaren hette Joachim Firbrandt och alla intagna fick arbeta gratis för honom. Arbetet som fångarna utförde bestod av spinneri, klädmakeri, repslageri, väveri och smidesarbete, ev. pengar som kom in från verksamheten hade han rätt att behålla själv.
Samma år skriver Axel Oxenstierna ett förslag angående städernas administration och tiggeriets avskaffande. Han föreslog att varje stad skulle inrätta ett barnhus där de som "saknade omvårdnad kunde
inhävas och bli uppehållna tills de vore
tjänstföra". Tjänstföra ansåg Axel Oxenstierna att barn blev vid 8-års ålder.
År 1637 kunde Drottning Kristina
förrätta invigningen av barnhuset i lokalerna tillsammans med Tukthuset och Trivialskolan. Barnen som
togs omhand i Barnhuset förväntades
arbeta hårt för sitt uppehälle.
Arbetsdagen började klockan fem och
slutade nio. På söndagarna fick de
ledigt. Alla barn och vuxna som inte
hade något arbete eller något hem sågs
som lösdrivare och omhändertogs.
Läs mer om detta under rubriken "Brott & Straff" i menyn till vänster.
Bengt Horns palats
Bengt Horn av Åminne föds den 10:e november år 1623 på Viks slott i Balingsta, Uppsala. Han deltar i 30-åriga kriget som kapten och sedermera överstelöjtnant i Karl Gustaf Wrangels armé. 1654 - 1655 är han guvernör i Halland, år 1656 blir han guvernör i Estland och utnämns till Generalmajor. 1660 utnämns han till riksråd och under förmyndarregeringens tid åren 1660 - 1672 för Karl XI deltar han Magnus Gabriel De la Gardies politiska verksamhet. Det är också under denna tid han byter till sig lokalerna på Riddarholmen. År 1674 utnämns han till president i Svea Hovrätt och år 1677 får han titeln Fältmarskalk. Han dör den 7:e februari år 1678 i Riga.
År 1666 byter han, som nämnts ovan, till sig lokalerna på Riddarholmen mot sin fastighet på Själagårdsgatan dit Trivialskolan flyttar.
Under de kommande åren låter han riva delar av lokalerna, bygga om andra delar och dessutom göra betydande tillbyggnader och det hela förvandlas till ett av Riddarholmens förnämsta privatpalats som syns på bilden längst upp på denna sida. Han dör dock redan 1678 och får kanske aldrig se palatset i sin fulla prakt.
Palatset består av en större huvudbyggnad som ligger i öst-västlig riktning med sin paradsida (framsida) mot Riddarfjärden och den andra mot Riddarholmskyrkan. Vid denna tid var huvudbyggnaden en våning lägre än vad som visas på bilden. Flygelbyggnaderna bestod också av låga en- och tvåvåningsbyggnader typ de som syns närmast vattnet på bilden.
Själva tomtgränden gick hela vägen fram till vattnet och där fanns det bryggor med tilläggsplatser för båtar mm.
År 1715 heter ägaren till palatset riksrådet Greve Arvid Posse som bl.a. deltog i slaget vid Poltava och även i slaget vid Fredrikshald där han bl.a. blev vittne till kung Karl XII:s död. Troligen har han ärvt palatset efter sin far Greve Knut Göransson Posse som dog den 7:e augusti år 1714, detta är dock ej belagt. Knut Göransson Posse kan ha köpt palatset vid Bengt Horns död år 1678 då han var kungligt råd och Överståthållare i Stockholm vid denna tid.
Under sin tid som ägare av palatset låter han bl.a bygga till en våning på huvudbyggnaden så att den får det utseende som visas på bilden överst på denna sida.
Efter Greve Posse död år 1754 säljs palatset till Greve Pontus Fredrik De la Gardie som låter bygga till de stora flyglarna som syns på bilden överst på sidan. Det är nu palatset får det utseende som syns på bilden. Han äger det dock endast några år och säljer det år 1760 till Eva Maria von Schantz.
Hon bor i palatset i 33 år och säljer det sedan vidare till Riksgälden år 1793 för 33.000 daler silvermynt och blir därmed den sista privata ägaren till palatset.
Riksgälden stannar i byggnaden fram till år 1834 då Riksens ständer (Riksdagen) tar över fastigheten för att låta den bli en permanent plats för riksmöten mm. |
Gamla riksdagshuset
Gamla riksdaghuset 1870-talet.
Riksens ständer tar över palatset år 1834 och det är nu som den stora förödelsen av det praktfulla palatset tar sin början även om man under åren fram till 1865 hanterar den praktfulla byggnaden varsamt.
År 1865 genomförs den stora representationsreformen
som innebar att
ståndsriksdagen avskaffades och tvåkammarriksdagen
infördes. Palatset genomgår nu sin första större ombyggnad ledd av arkitekten Fredrik Åbom.
Som framgår av bilden ovan byggs såväl huvudbyggnaden som flyglarna på med vardera en våning, det vackra taket ersätts med nästan platta tak och sammabindningsbanan byggs på utsidan av den del av huvudbyggnaden som vetter mot vattnet. Allt detta syns på bilden ovan.
Orsaken till att ytterligare en våning byggdes var att de gamla samlingssalarna för bonde- och borgarstånden som bara var en våning i takhöjd skulle omvandlas till två kammare och då behövdes dubbel takhöjd. Dessutom behövdes också betydligt fler rum mm då antalet riksdagsledamöter i huset ökade kraftigt.
För att till viss del kunna tillgodose behovet av ökad plats köpte man också in det Hebbeska palatset som låg i direkt anslutning till öster om huvudbyggnaden. Det inreddes med kanslirum, restaurang med servering och klubbrum.
Sammanbindningsbanan, som nämnts ovan, kom till p.g.a. att det inte byggdes någon direkt förbindelse mellan kamrarna i samband med ombyggnaden. Detta fick läggas till efteråt och enda sättet var att bygga denna förbindels utanpå fasaden, vilket syns på bilden ovan. Namnet kom av att man samtidigt förband den Norra och Södra stambanans stationer i Stockholm med en s.k. sammanbindningsbana som gick bl.a. över Riddarholmen.
År 1866 var den mycket omfattande ombyggnationen klar och den nya riksdagen
sammanträda i sina nya lokaler men
man kom att stanna här bara i 40. Redan från första början ansågs lokalerna vara för trånga med lågt i tak och ej riktigt anpassade för verksamheten. År 1905 flyttar Riksdagen från byggnaden till sina nya lokaler på Helgeandsholmen.
Ämbetsverkens hus
Gamla riksdagshuset år 2008. Foto: www.svenska-bildet.net
Åren 1905 - 1911 byggs nu huset om igen, denna gång under ledning av arkitekten Aron Johansson (samma person som ritade Riksdagshuset på Helgeandsholmen). Han skapade nu ett "modernt" kontorshus i svensk barockstil som samtiden tycktes gilla. Vi kan dock konstatera att det ursprungliga palatset nu inte längre går att se några spår av då det nu förvandlats till en fyrkantig kontorsfastighet.
År 1911 flyttade Kommerskollegium och Domänstyrelsen m.fl. in i de nya lokalerna. Än idag är det statliga myndigheter som dominerar bland hyresgästerna och själva byggnaden "ägs" av Statens Fastighetsverk (SFV).
Åren 1996 - 1998 genomförde SFV en total upprustning av huset och denna gång var det i huvudsak invändigt med ledorden miljöhänsyn och antikvariatisk hänsyn, kanske första gången sedan 1793.
Idag finns rester av det gamla gråbrödrakonventets källare kvar under huset med bl.a. en underjordisk gång som leder in till Riddarholmskyrkan. Det sägs också att Gideon finns kvar i huset och spelar små spratt med hyresgästerna. Läs mer om Gideon och andra spöken i menyn till vänster under rubriken "Spöken mm".
.
|
